Hej!

Jag lovade visst att vi skulle försöka vara aktivare med att blogga. Lättare sagt än gjort när takten är rätt hård och almanackan proppfull.

Får helt enkelt ta söndagen till hjälp :)

Ska här beskriva vad som är i görningen

Kimitoöns kommuns nya grafiska manual håller på att tas fram. Färgerna blir ljusare, klarare och det är mera lekfullhet i materialet. Kimitoön på kartan - projektets styrgrupp fick ta del av prototypen av materialet i fredags då vi hade möte. Beslutsfattarna och personalen ska inom mars få ta del av materialet innan vi lanserar det. I samma veva kommer vår första imagebroschyr, turismkarta med mera material att tas fram.

Nästa vecka är det mässdags igen. Denna gång är det båtmässan i Helsingfors i turen.

Egentliga Finlands företagare har undersökt regionens företagsklimat, aktivitet med mera. I den pinfärska rapporten framkommer att Åboland (Kimitoön och Pargas utgör samma subregion här) inte är bäst i klassen, men har litet bättre resultat än i fjol. Kimitoön utmärkte sig , positivt nog med att vara på femte plats (Av alla 28 kommuner i Egentliga Finland) gällande gott företagarklimat i kommunen. Det är mycket positivt.

Och känns rätt bra faktiskt, eftersom vi har satsat en hel del på att samarbeta med och för företagarna på Kimitoön. Vi ordnar årligen en hel del seminarier, evenemang och har till exempel ständig kontakt till Privatföretagarföreningen på Kimitoön. Vi går på mässor tillsammans med företagarna , och besöker an efter öns företag. Eftersom de är långt över 600 till antalet tar det en tid innan näringslivsteamet hinner besöka alla.Så om vi inte besökt DITT företag ännu, ha tålamod ..

Kom gärna med på NÄRINGSLIVSFORUMET , Kimitoöns näringsliv - på rätt köl ombord på Viking Line 2-3 mars! Se programmet på vår webbsida (www.kimitoon.fi) Annons ingick bl.a i förra veckans annonsblad.

Nyligen utvärderades resemässan i Helsingfors med de företagare som var med , i akt och mening att förbättra sig ytterligare till nästa års resemässa. Samarbetet upplevdes dock väldigt positivt. Stort tack till er alla som gjorde resmässan i år!

Vi har också mötts kring företagregistret. Kimitoön är alltsedan Region Åbolands tider ägare av en databas, gemensamt med Pargas . Registret borde utvecklas … .På Kimitoöns sida har vi beslutat att Privatföretagarföreningen tar fram ett nytt register. Det blir färdigt tidigast till sommaren. Men än så länge har vi det gamla registret kvar på vår webbsida. Så om där förekommer litet felaktigheter, ha tålamod tills det nya registret står klart. Viktigt är att användarna har nytta av registret, och företagarna får ut sin information.

Turismföretagarna får gärna fortsättningsvis vara med i det gamla registret också som syns på www.saaristo.org. Detta mot en betalning (Har varit 100 euro/år) Turistiskt sett är SKÄRGÅRDEN gemensam för både Kimitoön och Pargas - om man ser sätter europeiska “glasögon” på sig…vi ska på måndagen diskutera denna bit . Kimitoön har väldigt fina turismbesöksmål värda att lyftas fram synligt!

Alla gäster som besöker ÖN är väldigt imponerade faktiskt! Ibland är vi själva litet närblinda och ser inte allt det fina som finns här.

Byalagsträff hölls förra veckan. Väldigt öppna och bra diskussioner. Kimitoöns Havsdagar verkar dessvärre inte hitta sin arrangör för nästa sommar.. Hoppas något byalag nappar på det. Om inte får vi ta ett mellanår eller lägga ner evenemanget?

I övrigt är bland annat bredband, vindkraft, våtmark, konceptet Barnens Ö, samt kommunreformen i mina tankar just nu.

Den 8 februari , lär ministeriets kommande kommuntankar bli offentliga…

Vi lever intressanta spännande tider!

Vår kommuns vision är fortfarande Kimitoön är en SJÄLVSTÄNDIG, aktiv , modig kustkommun…

Soliga vinterhälsningar utvecklingschefen

Hej!

För tillfället håller vi på och förbereder oss för resemässan i Helsingfors (20-22 januari) Med oss kommer Hans Franzén att vara. Verkligen trevligt att han ställer upp för Kimitoön - han är ju TV-kändis.(Och en rätt populär sådan :)

Antalet grundande företag var glädjande nog högt förra året : 46 nya, 14 som avslutades.Positivt detta med företagsamheten på ÖN - ständigt stigande!

Den grafiska manualen, innefattande en imagebroschyr , annonsbotten och annat reklammaterial tas fram just nu. Vi jobbar med det lokala företaget Sillisatama - och de är verkligen skickliga. De samarbetar dessutom med två andra företag (Paula Puikkos och Eija Olaskaris) Detta arbete görs via ett projekt som heter “Kimitoön på kartan”. Hela 70% extern finansiering har Kimitoön fått för detta arbete.

Just nu pågår en tävling på vår Facebook sida: Hitta på ett namn för vår tidning som ska utkomma i maj. Tidningsupplägget funderas på i en liten grupp just nu.Du som är på Facebook kan gärna gå och gilla sidan - så får du veta mera vad som är på gång.

In & utflyttningsstatistiken för 2011 visar positiva siffror. 250 personer har valt att flytta till Kimitoön, 210 ut. Nettot är +40 personer (Motsvarande siffra förra året var på minus) Resultatet analyseras ännu och vi ska ta en närmare titt på vart folk flyttat på ön, och på ålderskategorierna. Och även kolla siffrorna för mortaliteten/nativiteten. Dessa siffror är inte klara för år hela året 2011 ännu. Men det verkar som om vi kan skönja en positiv trend också här.

Under planering är för tillfället också Axel afton (23 mars i Villa Lande) och Näringslivsforum 2-3 mars ombord på en röd båt.

I nästa veckas Annonsblad efterlyses igen ÅRETS AMBASSADÖR och ÅRETS FÖRETAGARE. Dessa och många andra kommer att koras/premieras på Axel Afton den 23 mars. På Axels namnsdag. Vem vet , kanske Axel Oxenstjerna dyker upp på tillfället ..? :)

Detta var ett litet axplock av det vi sysslar med just nu

hälsar Gilla Granberg

Julen kom med storm och mörker. Det nya året intog vi med ljus och sprakastickor! Nu har vi vinter och snö, dags att planera årets resor. Ta din chans och gör ett besök till årets stora resemässa 20-22 januari i Helsingfors. På mässavdelning 6M 101 i mässcentrum kan du ta en titt på vad skärgården och Kimitoön har att bjuda på i år. Jag kan avslöja att det finns mycket intressant du kan se och uppleva. Kom och smaka på fisksoppa, koppla av och skratta åt de roliga clownerna Nipp & Napp eller varför inte träffa Tv- kändisen Hans. Resemässan har alla år över 80 000 besökare. Kanske det görs besöksrekord i år, då Helsingfors är designhuvudstad!

Vi ses på resemässan, hälsningar Anne

JUL.
Familj. Tillsammans. Stunder. Ljus.
Pepparkakor. Kryddor. Glögg. Dofter.
Gran. Tomtar. Blommor. Stjärnor.

NYTT ÅR.
Hoppfullt. Nytt. Framåt.
Utmaningar. Krafter. Samarbete.
Vinter. Vår. Sommar. Höst.

VI VILL ÖNSKA ALLA EN SKÖN JUL OCH
ETT FRAMGÅNGSRIKT NYTT ÅR 2012!

JOULU.
Perhe. Yhdessä. Hetkiä. Kynttilöitä.
Pipareita. Mausteita. Glögiä. Tuoksuja.
Kuusi. Tonttuja. Kukkia. Tähtiä.

UUSI VUOSI.
Toiveikasta. Uutta. Eteenpäin.
Haasteita. Voimia. Yhteistyötä.
Talvi. Kevät. Kesä. Syksy.

TOIVOTAMME KAIKILLE OIKEIN MUKAVAA JOULUA JA
MENESTYKSEKÄSTÄ UUTTA VUOTTA 2012!

Joulu lähestyy ja vain vajaa viikko on enää aikaa jouluaattoon. Joulun myötä vuoden vaihtuminenkaan ei ole kaukana. Ajatukset kääntyvätkin helposti jo ensi vuoteen ja tuleviin tapahtumiin.

Tammikuun kolmantena viikonloppuna Kemiönsaari on jälleen mukana Helsingissä järjestettävillä Matka 2012 messuilla. Ensi vuoden messuosasto poikkeaa aikaisemmista aika tavalla. Edustamme yhdessä yhdentoista muun kunnan ja yrityksen kanssa Saaristoa jättikokoisella Varsinais-Suomen osastolla yhdessä Turun ja Naantalin kaupunkien kanssa. Place Marketing mainostoimisto on mukana osastolla kertomassa koko Varsinais-Suomen alueesta ja miten sitä markkinoidaan yhdessä eteenpäin. Tällaisia suurosastoja messuilla tulee olemaan neljä kappaletta kotimaan matkailun puolella, joten näkyvyys on varmasti taattu.

Helsingin matkamessut ovatkin yleisesti ottaen matkailualan suurin ja odotetuin vuosittainen tapahtuma, puhutaan sitten kotimaan tai ulkomaan matkailusta. Toimintaansa esitteleviä näytteilleasettajia oli viime vuonnakin pitkälti toista tuhatta ja kävijöitä reilut 80 000. Suunta on nouseva eli mielenkiinnolla odotamme, millaisia ihmismääriä seuraavat messut saavat liikkeelle.

Näkyvyyttä siis haemme. Saada Kemiönsaari kartalle, ihmisille tietoisuus siitä, missä tällainen paikka sijaitsee. Uudet ajatukset ja uudet tuulet, neljä päivää monipuolista ohjelmaa ja aktiviteettia sekä saumatonta yhteistyötä alueen eri toimijoiden välillä – näillä mennään ja toivotetaan tulevan vuoden matkailijavirrat jälleen tervetulleiksi Varsinais-Suomeen ja Kemiönsaarelle.

Sitä ennen kuitenkin joulun viettoon… Rauhallista joulua kaikille!

Kimitoön är med i en storsatsning som görs i samråd med Egentliga Finlands förbund, gällande att marknadsföra hela regionen. Satsningen är fräsch, med betoning på ungdomar. Axl Smith utgör hudvudpersonen som filmas i de olika regionerna, filmerna finns på webben och kommer att visas i MTV(Music television) i 30 olika avsnitt ett halvt års tid. Blev du intresserad ? Gå in och kolla på www.mtvbucketlist.fi.

Av Kimitoöns egen satsning “Rörliga bilder” visades en kortversion som reklam i en veckas tid i TV för några veckor sedan.

I skolorna och på daghemmen på Kimitoön pågår som bäst en tävling.Barnen ska skissa fram en figur som ska bli en maskot för Kimitoön.Alla förslagen kommer att visas på en utställning i början av februari.En jury utser sedan det vinnande förslaget. Hoppas det inkommer många förslag :)

Fär den som är aktiv på Facebook: Kimitoön har nu skapat en sida , över 550 människor är redan med på gruppen. Du får gärna komma med i gruppen- välkommen!

Detta några axplock från de saker som är på gång..

Utan att avslöja detaljer kan du gärna sätta datumet 23 mars i din almanacka. Axels namnsdag..Återkommer :) !

Ha en fin adventstid,

Gilla Granberg

p.s. Kimitoön är också i år med på resemässan i Helsingfors 19-22.1.2012

Under året har vi velat lyfta upp mathantverk som en möjlig affärsverksamhet på vår ö. För att bekanta oss med mathantverk i indra länder åkte vi till Eldrimner i Sverige senaste månad. Det var intressant att se hu man gjorde ”norrländska russin” eller rökte kött på traditionellt sätt. Men framförallt fick vi en modell på hur mathantverk son koncept kan utvecklas. Reserapporten finns här.

Närmat har blivit något av ett modeord och det har visat sig att man lätt blandar begreppen närmat och mathantverk, trots att de enligt min mening bör förstås som helt skilda saker. Närmat syftar på livsmedelsråvarornas ursprung. Sedan finns det olika definitioner på hur nära ifrån närmat kommer.

Mathantverk syftar på en förädlingsprocess och har i Sverige en klar definition som väl kan tillämpas också hos oss: ” Mathantverk är en varsam förädling av i huvudsak lokala råvaror, i liten skala och ofta knuten till gården. Detta ger hälsosamma produkter utan onödiga tillsatser som går att spåra till sitt ursprung. Mathantverk skapar unika produkter med smak, kvalitet och identitet som industrin inte kan ta fram.”

Av detta kan man utläsa att mathantverk också är närmat, men samtidigt så mycket mera. För den som vill bekanta sig närmare med mathantverk kan man gå till Eldrimner

Vi har för avsikt att fortsätta arbeta för att hitta nya mathantverkare som vill fördjupa sig inom något område och kanske börja ett litet företag. Är du intresserad? Ta gärna kontakt.

Mats Nurmio

Sitter just nu i kommunkansliet i Dalsbruk och ser hur grävmaskinerna arbetar med fjärrvärmerördragningarna vid kolaugnarna. Känner mej lite skyldig till denna olägenhet i vårt vackra centrum. Orsaken är att Kimitoöns energiprojekt, som jag jobbar för, har gjort basutredningen för Dalsbruk och kartlagt intresset för anslutandet till fjärrvärme år 2010. Kartläggningen visade att intresse fanns, så nu håller Kimitoöns värme Ab, kommunens dotterbolag, på att förverkliga planerna. Målet är att fjärrvärmeanläggningen tas i bruk redan under vintern 2012. Till dess skall grävarbetena vara klara.

Då man anlägger fjärrvärmerör kan de inte täckas in förrän varmt vatten cirkulerar i dem. Det här förklarar orsaken till att dikena under en längre tid är uppgrävda. Bolaget har två tillfälliga oljepannor i bruk för att köra in värme från Tordalen och Sjugungorna till nätet så att dikena så snabbt som möjligt kan täckas igen.

Samma sak händer, men i mindre skala, i Lammala, Västanfjärd. Där fungerar bolaget Westwarm Ab som kommer att sälja värme till Silverringen, Silverbacken, kommunhuset, bibban, brandstation, höghuset och bankhuset.

Upphandlingen för fjärrvärmeutredning i Kärra by sker också som bäst. Jag väntar på offerter till den 17.11. Därefter sker basutredningen och en kartläggning över intresset. Sedan grävs det troligtvis i Kärra by också.

Detta grävande medför en hel del olägenheter för ortsbefolkningen. Jag hoppas alla har tålamod och inser nyttan med att ersätta gamla oljepannor utspridda i byn till ett flisvärmeverk som utnyttjar lokala råvaror istället.

I Dalsbruks ersätter biovärmen faktiskt 1 miljon liter olja på årsnivå!

Det är en stor gärning som vi skall vara glada över och som dessutom ger förmånligare uppvärmningskostnader för många fastigheter.

Kimitoön är en självständig, aktiv, modig kustkommun!

När projekt tar slut brukar det förutöver att det skrivs omfattande slutrapporter och görs utbetalningsansökningar också hållas seminarier eller andra offentliga tillställningar. Detta för att allmänheten ska få ta ta del av vad projektet åstadkommit.

Veckan som gick hade två olika slutpläderingar: Inom Projektet Rörliga bilder ordnade vi presskonferens och premiärvisade några av de filmsnuttar som skapats av Jaakko Nuotio. Dessa filmer finns både på www.kimitoon.fi och på YouTube att betraktas. Jaakko har verkligen lyckats fånga en fin stämning i många av våra tursimföretag som verkar på ön.

Projektet Arbetsprocesser, distansarbete och kvalitet – utvecklande av den kommunala förvaltningen i Åboland ordnade ett seminarium med namnet ”Kommunernas framtid – himmel eller pannkaka i går” . Vi fick höra forskaren Siv Sandberg analysera ”KSSR-reformen”, omvärldsanalytikern Bengt Wahlström tala kring trendkartan hösten 2011. Christjan Brander talade kring ämnet användning av IKT i kommunområden med långa avstånd, Nina Söderlund från CLL rapporterade vad man gjort inom projektet och sista men inte minst fick Kimitoöns kommundirektör Tom Simola och Väståbolands stadsdirektör analysera kring Kommun 2015. I Egentliga Finland finns idag 28 kommuner. Endast Aura och Pöytis planerar av dessa kommuner idag en samgång. Alla andra avvaktar och inväntar minister Virkkunens förslag till reform , nya kommunkartor o.s.v. Ministerns tankar lär ska få offentlighet i december. I Kimitoön och Väståboland har vi som bekant en pinfärsk rätt omfattande kommunsammanslagning just bakom oss. Simola resonerade kring olika framtida alternativ. Han sade bl.a. att sannolikheten för att det ska uppstå endast fem kommuner i Egentliga Finland framöver är högst 20%, sannolikheten att det INTE görs är 90%. Tillsammans blir ju detta 110 % vilket Simola skämtsamt i äkta Nykänensk anda citerade för att han tyckte att frågan är litet väl uppblåst. Således ansåg Simola att det med 90 % säkerhet mest sannolikt att Kimitoön och kommande Pargas INTE kommer att gå samman. Vidare efterlyste Simola nyttan för den enskilda kommuninvånaren i en dylik kommunsammanslagning, samtidigt som han till en viss del förstår statens , regeringens tankegångar eftersom vi i Finland upprätthåller ineffektiva servicemodeller i kommunerna. Dagens ÅU har rubriken ”En Åboländsk kommun i sikte”. Simolas tankeresonemang är helt förvrängt i texten. Kimitoöns kommuns vision säger: Kimitoön är en självständig , aktiv och modig kustkommun, som vet vad den vill och målmedvetet jobbar för att uppnå det. Den visionen är inte ändrad …!

Trevligt veckoslut! Gilla Granberg utvecklingschef

Hej!

Den som följde med våra bloggar i våras minns kanske att vi hade en process som vi kallade “branding” på gång. D.v.s. att jobba med att ta fram varumärket för Kimitoön. Utgångsläget var bl.a. det att vi har så många styrkor på ÖN, skärgård, landsbygd, ett rikt näringsliv, ett tryggt leverne, folk som bryr sig om varandra, utmärkta besöksmål. Ett bra läge att utgå ifrån.

Hur som helst ; Vi landade till sist på att gruppen ville sätta barnen och ungdomarna i fokus - att vi ska jobba för att bli en alltmer barnvänlig kommun. Vi är på god väg eftersom det redan finns så mycket som är bra för barnen på Kimitoön. Vi har behörig personal (klass-och barnträdgårdslärarna) i skolor och daghem, barnantalet i lågstadierna är i medeltal 13 per klass, det finns speciallärare, kuratorer, psykologer. Eftis för de barn som behöver det på sommaren ordnas också. Vi har Amosparken, gräsplanscup, motionshallen i Dalsbruk o.s.v. Ett nytt daghem , Barnbyn ska byggas enligt fullmäktiges beslut från förra mötet - vilket också visar att kommunen vill satsa på barnen.

Det finns mycket mera som redan ÄR bra med tanke på barn och ungdom på Kimitoön. Men mycket finns ännu att åtgärda. En skiss till en handlingsplan på hur vi går tillväga framöver har jag nyligen skrivit. Men dethär arbetet kan inte göras ensamt, av en person, över en natt. Det är ett långsiktigt arbete!

Vi kommer att jobba ihop några människor inom kommunen (Mats Johansson, Solveig Friberg, Karolina Zilliacus, Bosse Ahlgren, Seija Östman, Hanna Backman m.fl. ) för att tillsammans gå vidare med arbetet.

På sikt vill vi gärna även involvera flera människor i arbetet. Föräldrarnas åsikter och input kommer att vara viktig! Expertisen , de som jobbar med inom dagvården och i skolorna är också i nyckelposition! Hur och när vi gör detta återkommer jag till… Vi är nu på startstrecket!

Höstliga hälsningar, Gilla Granberg

Under åren 2009-2011 förbättrades Lammala reningsverket steg för steg. Därför har Lammala reningsverk under senast halva året fungerat bättre än tidigare. I provtagnings rapporterna från den 21.3.11 och 16.5.11 framgår resultaten. Vid vardera provtagningstillfället uppfylls alla miljötillståndsvillkor med undantag för den fasta substansen. Under åren 2008 – 2009 var utsläppen tyvärr dubbelt större än vad de är nu. Utvecklingen är således den rätta.

Enligt kontrollundersöknings rapporten över Lammala bäcken av den 13.4.2011 var syrehalten i bäcken relativt bra men fosfor och amoniumkväve halterna var lite förhöjda vid provtagningsplatsen nedanom reningsverket vilket tyder på att reningsverket i viss mån påverkar vattenkvaliteten. Vattnet innehöll dock inte nämnvärda mängder koliforma bakterier vilket betyder att vattnet kan hygieniskt klassas som utmärkt. Vid provtagningstidpunkten var det rikligt vårflöde som i viss mån påverkade resultatet.

En av Lammala reningsverks utmaning är processen sårbarhet mot variationer i vattenflödet. Variationerna är stora iom att stora mängder regn och dräneringsvatten kommer till reningsverket vid regnväder och vårflöde. Det skulle vara ytterst viktigt att dessa vattenmassor inte skulle komma in i avloppsnätet och vidare till reningsverket. Gällande detta kan alla fastighetsägare hjälpa till genom att koppla bort felaktigt kopplade dräneringar och regnvattenrör från avloppet på sin tomt samt se till att anslutningsbrunnarna inte ligger under vattenytan vid vårflöden. En spillvattenutredning kommer att göras de närmaste åren på området för att påskynda detta arbete. Vid normalflöde kommer det ca 70-80 m3/d vatten till reningsverket och vid större regn uppgår mängden inkommande vatten till över 400 m3/d vilket motsvarar ungefär 2600 AVL då reningsverket är dimensionerat endast för 800 AVL. Vid stora flöden rinner vattnet snabbare igenom processen och reningsresultatet är naturligtvis sämre vid för snabb genomströmning.

En annan sårbarhet för reningsverket är känsligheten för åska och strömavbrott. Dessa störningar stör eller slår lätt ut reningsverkets automation som styr hela anläggningen. Anslutningen av Östanå och Sundvik områdena till reningsverket kommer att klart minska den totala närings belastningen på vattendragen på fd Västanfjärdsområdet samt bidra till jämnare dygnsflöde till reningsverket vilket stöder reningsverkets biologiska process.
Förutom belastningen från reningsverket, som nu i stort fungerar enligt sitt miljötillstånd, så belastas Lammalafjärden, som är en grund liten fjärd, av två andra uppenbara källor.

• Flera utfallsdiken hämtar näringsämnen från skogar och mark. Dessa borde i mån av möjlighet förses med dammar / våtmarker som skulle samla upp en del av näringsämnena innan de rinner ut på fjärden.
• Lammala fjärden botten innehåller sannolikt stora mängder humus och näringsämnen från gångna tider. Muddringar vid utfallsdiken och längs med stränderna bidrar sannolikt kraftigt till att näringsämnen frigörs från bottnen samtidigt som vassväxtligheten inte längre hindrar näringsämnena att komma ut i vattendragen från utfall och närbelägna marker. Begränsad rätt till muddring på området kunde bidra till positiv utveckling.

Kimitoöns Vatten kommer att fortsätta rena avloppsvattnet så bra som möjligt samt att ansluta flera fastigheter till det befintliga avloppsnätet, för att på detta sätt bidra till mindre utsläpp i vattendragen.

Vuosien 2009-2011 aikana parannettiin Lammalan puhdistamoa askel askeleelta. Siksi Lammalan puhdistamo on viimeisen puolenvuoden aikana toiminut paremmin kuin aikaisemmin. Näytteenotto raporteista, päivätty 21.3.11 ja 16.5.11 näkyy hyvät tulokset. Molemmissa näytteen otto tilaisuuksissa kaikki ympäristölupa vaatimukset täyttyivät lukuun ottamatta kiintoainetta. Vuosien 2008 – 2009 aikana olivat päästöt valitettavasti tuplasti suuremmat kuin tällä hetkellä. Kehitystä on siis tapahtunut oikeaan suuntaan.

Lammala ojan tarkkailututkimus 13.4.2011 päivätyn raportin mukaan oli happipitoisuus ojassa suhteellisen hyvä, mutta fosfori ja amoniumtyppi pitoisuudet olivat lievästi korkealla näytteenotto paikassa puhdistamon alapuolella, mikä viitta siihen että puhdistamo vaikuttaa jossain määrin veden laatuun. Vesi ei kuitenkaan sisältänyt mainittavia määriä kloriforma bakteereita mikä tarkoittaa että vesi voidaan hygieenisesti luokitella erinomaiseksi. Näytteenotto ajankohtana oli runsas kevät virtaus joka jossain määrin vaikutti tulokseen.

Yksi Lammalan puhdistamon haasteista on prosessin haavoittuvaisuus vedenvirtausten muuttumisessa. Heittelyt ovat isoja johtuen siitä että suuret määrät sade- ja salaojavedet tulevat puhdistamolle sateella ja kevään virtauksissa. Olisi erittäin tärkeää että nämä vesimassat eivät tulisi jätevesiverkostoon ja siitä edelleen puhdistamolle. Tähän liittyen kaikki kiinteistönomistajat voivat auttaa kytkemällä pois väärin kytketyt salaojat ja sadevesiputket viemäristä tontillaan sekä katsoa että liittymä kaivot eivät ole veden alla kevään virtauksissa. Vuotoveden selvitys tullaan tekemään tulevina vuosina alueella tämän työn vauhdittamiseksi. Normaali virtauksen aikana tulee noin 70-80 m3/p vettä puhdistamolle ja suuremmissa sateissa tulevan veden määrä nousee yli 400 m3/p mikä vastaa noin 2600 AVL kun puhdistamo on mitoitettu ainoastaan 800 AVL. Suurten virtausten aikana vesi valuu nopeammin prosessin läpi ja puhdistustulos on luonnollisesti huonompi nopeammalla läpivirtauksella.

Toinen haavoittuvaisuus puhdistamolla on herkkyys ukkoselle ja sähkökatkoksille. Nämä häiriöt häiritsevät tai lyövät helposti puhdistamon automaation pois päältä joka hoitaa koko laitosta. Östanån ja Sundvikin alueiden liittäminen puhdistuslaitokseen tulee selvästi vähentämään ravinnon kuormitusta vesistöön entisellä Västanfjärdin alueella sekä myötävaikuttaa tasaisempaan päivävirtaukseen puhdistamolle mikä auttaa puhdistuslaitoksen biologista prosessissa.

Puhdistamon kuormituksen lisäksi, joka nyt suurin piirtein toimii ympäristöluvan mukaisesti, Lammalanlahtea kuormitetaan kahdella muulla ilmeisellä lähteellä.

• Moni laskuoja tuovat ravinteita metsistä ja mailta. Nämä tulisi mahdollisuuksien mukaan rakentaa pato / kosteikko joka keräisi osan ravinteista ennen niiden valumista lahteen.
• Lammalan lahden pohja sisältää todennäköisesti suuria määriä humusta ja ravintoaineita menneiltä ajoilta. Ruoppaukset laskuojien läheisyydessä ja rantoja pitkin vaikuttavat luultavasti voimakkaasti avintoaineiden vapauttamiseen pohjasta samalla kun kaislankasvu ei enää estä ravintoaineiden tulemista vesistöön ojista ja lähellä olevista maista. Rajoitettu oikeus ruoppaamiseen alueella voisi myötävaikuttaa positiiviseen kehitykseen.

Kemiönsaaren Vesi tulee tulevaisuudessakin puhdistamaan jätevedet mahdollisimman hyvin Lammalassa sekä liittämään lisää kiinteistöjä olemassa olevaan viemäriverkostoon ja sillä tavalla edesauttamaan sitä että vesistö kuormittuu vähemmän.

Förr i världen hörde jag till de inbitna Windows-användarna. Numera använder jag Linux privat och Windows endast på jobbet.

Varför prata om det här? Jo, det är så att det för det första har en viss betydelse vilket operativsystem man använder, och också vilken webläsare man använder.

Till forna tider återgår min tanke nu så gärna…. skriver J.L.Runeberg.

Jag använde Windows enär det just inte fanns så mycket att välja på. Webläsaren kom med operativsystemet, precis som i dag och heter fortfarande Internet Explorer.

Intenet Explorer har en möjlighet att spara en web-sida, som mig veterligen ingen annan web-läsare har. Ett s.k. web-arkiv, vilket känns igen på filändelsen .MHT

Det var helt bra trodde jag väldigt länge, men jag var nog en smula orolig också, eftersom Microsoft har en historia som visar att man är beredd att ändra på filformat utan att bry sig om hur ens kunder klarar av nymodigheterna. Fast vanligtvis så brukar nyare versioner av program också klara av äldre filer som är gjorda med äldre versioner av samma program. Men i det här fallet gick det precis tvärtom.

En vacker dag för väldigt många år sedan, kom det ut en ny version av Internet Explorer. Jag uppgraderade förstås, och var nöjd i några dagar tills jag med den nya versionen skulle öppna ett webarkiv, som var skapat med en äldre version av Internet Explorer. Det gick inte att få upp filen.

Jaha, så där stod jag med en hel del .MHT-filer som jag inte kunde öppna. De fick gå till radering allihop. Och jag lovade mig själv dyrt och heligt att aldrig någonsin mera ha förtroende för filformatet .MHT

Nu finns MHT-möjligheten fortfarande i Internet Explorer, men jag litar forfarande inte på det filformatet.

Internet Explorer har emellertid också andra möjligheter att lagra en internetsida. De här möjligheterna fungerar också i andra webläsare, såsom Firefox och Gnome. Och på Linux.

Man kan lagra en websida

1. som fullständig websida.
2. som websida, endast HTML

HTML står för Hyper Text Markup Language, och är ett överenskommet sätt att berätta för webläsare hur en websida skall presenteras för den som använder webläsaren. Enkelt uttryckt.

Att lagra en massa websidor som fullständiga blir en smula omständligt i längden. Om man använder den här metoden att lagra en websida, så lagras en fil och en underkatalog med samma namn som filen har. I underkatalogen placeras bl.a. alla bilder som hör till ifrågavarande websida. Lagrar man t.ex. tio sidor på det här sättet, så har man tio filer med tio tillhörande underkataloger med bilder och annat tillhörande material.

Bökigt.

Nå att lagra endast som HTML-fil då? Nja, det medför att när man öppnar den lagrade filen med webläsaren, så försöker webläsaren plocka de bilder som skall finnas på sidan på nytt från internet. Om sidan på internet har raderats eller flyttats, så visar webläsaren endast den text som ursprungligen fanns på sidan och även den kan vara en smula huller om buller. Sidan kan se verkligen annorlunda ut, än den var från början.

Bökigt, det också i längden.

Men sedan finns ju möjligheten att lagra en websida eller en del av den som PDF. Hur då? Jag har nu några kriterier på det här.

• Man skall inte behöva installera något på sin dator för att det skall fungera.
• Inga särskilda drivrutiner för skrivare som skriver ut till PDF.
• Inte heller några tillägg på ens webläsare.

Firefox har ju som bekant ett otal möjligheter till det. Chrome likaså. Men man skall alltså klara sig utan sådant.

Det är möjligt. Genom att man använder sig av s.k. tjänster i molnet. Finns för övrigt en hel del riktigt intressanta och roliga tjänster i molnet.

Det finns nu två ställen på internet där man kan omvandla en websida till en PDF-fil som man sedan kan ladda ner.

Metoden för att göra det är i princip densamma oberoende av vilken webläsare man använder.

* Man börjar med att gå till den sida man vill spara åt sig själv.
* Sedan öppnar man en ny flik eller ett nytt fönster i webläsaren.
* I den nya fliken eller det nya fönstret öppnar man endera av adresserna som följer:

1. http://www.web2pdfconvert.com/
2. http://joliprint.com/

På vardera stället får man fram en sida där man skall mata in adressen till den websida som man vill omvandla till PDF.

Sedan väntar man på produkten.

När produkten är klar så får man på vardera stället en ny sida med en möjlighet att ladda ner PDF-filen. Därmed har man text och bilder i en och samma fil.

Det finns emellertid också en del skillnader.

Web2pdf namnger PDF-filen på ett sätt som avviker från Joliprint. Namnet på den nedladdade filen brukar bli namnet på den webtjänst, vars sida som man har valt att konvertera. Om man konverterar en artikel på t.ex. Iltalehtis hemsida så heter filen som laddas ner www-iltalehti-fi.pdf oberoende av vilken rubrik som artikeln på Iltalehti har.

Om man vill spara PDF-filen med artikelrubrikens namn i stället är man tvungen att manuellt ändra namnet på PDF-filen.

Joliprint är lite mera utvecklat än Web2pdf. Antagligen för att det är nyare. Bl.a. så är Joliprint skickligare på att ta med endast själva brödtexten och utelämna kringliggande reklam och annat onödigt. Joliprint är också mycket bättre på att skapa ett filnamn för PDF-filen utgående ifrån artikelrubriken.

En artikel från t.ex. Iltalehti får automatiskt namnet www.iltalehti.fi-artikelnamnet.pdf

Det finns en del ställen som jag brukar besöka där man har satt in ett popupfönster på sidan, som man skall stänga av innan man kommer åt att läsa själva sidan. Web2pdf har svårt med sådana sidor. För det mesta är det popup-fönstret som web2pdf gör en PDF av. Joliprint däremot brukar klara av att gå förbi de där pop-up-funktionerna.

Till skillnad från web2pdf gör joliprint en automatisk formatering av texten i två kolumner. Det går mig veterligen inte att förhindra, så det får man leva med.

Om man omvandlar en debatt-artikel med tillhörande kommentarer, så får man i allmänhet inte med kommentarerna i PDF-filen om man använder Joliprint. Joliprint tar med endast själva artikeln och utelämnar kommentarerna. Web2Pdf tar emellertid med också kommentarerna.

Sedan så är det ju med det här som med allting annat. Repetitio Mater Studiorum Est. Man bör göra det några gånger och repetera. Lycka till.

Efter att Egentliga Finlands förbund kartlagt områden för vindkraftsparker och kommit fram till att Kimitoön har några mycket potentiella områden har också markägare och aktörer vaknat.

Projektet Kimitoön självförsörjande på energi har varit aktiv kring dessa och jag vill gärna informera om hur planeringen går vidare samt vilka områden det är frågan om.

Allmän information finns bl.a. på vindkraftföreningens hemsidor: www.vindkraftforeningen.fi och i Motivas broschyr, Tuulen voimalla Suomessa (finns bara på finska) som tar upp fakta om vindkraft. http://motiva.fi/files/3322/Tuulen_voimalla_Suomessa.pdf

Läget just nu på Kimitoön är att två områden på begäran av markägare och aktörer anhängiggjorts för generalplanering. De är Nordanå-Lövböle med planerade 30 turbiner och Gräsböle med planerade 5 turbiner. För Nordanå-Lövböle kommer miljökonsekvensbedömning att genomföras.

Ett nytt område anhåller om planläggning och det är i Misskär, där 9 turbiner planeras. (ELY-centralen avgör om behovet av Miljökonsekvensbedömning)

För alla dessa kommer åtminstone följande utredningar att göras i samband med planeringen (taget ur delgeneralplanens program för deltagande och bedömning):

Fornminnesinventering

Natur- och fladdermusinventering

Flygekorrinventering

Fågelinventering

Landskapsbildsanalys

Skuggningsanalys

Ljudnivåanalys

Ett öppet allmänt tillfälle kommer att hållas tisdagen den 21.6 kl 16.00 i Villa Lande. Där kommer planeringsförfarandet att presenteras samt aktörerna Egentliga Finlands energi Ab och Taaleritehdas Oy att presentera projekten.

Välkomna!

Annalena

Varsinais-Suomen Liitto on kartoittanut tuulivoimaksi soveltuvia alueita ja todennut että Kemiönsaarelta löytyy tuulivoiman kannalta hyviä alueita. Tästä syystä sekä maanomistajat ja toimijat ovat heränneet. Energiaomavarainen Kemiönsaari hanke on ollut aktiivinen tuulivoiman suhteen ja haluaa tiedottaa miten suunnitelmat etenee sekä mistä alueista on kyse.

Yleistä tietoa tuulivoimasta löytää tuulivoimayhdistyksen sivuilta: www.tuulivoimayhdistys.fi ja Motivan esitteessä: Tuulen voimalla Suomessa joka kertoo faktaa tuulivoimasta. http://motiva.fi/files/3322/Tuulen_voimalla_Suomessa.pdf

Tämän hetkinen tilanne Kemiönsaarella on että kahdelle alueelle alkaa osayleiskaavoitus maanomistajien ja toimijoiden aloitteesta. Alueet ovat Nordanå-Lövböle johon suunnitellaan 30 turbiinia ja Gräsböle johon suunnitellaan 5 turbiinia. Nordanå-Lövböleen tehdään myös Ympäristövaikutusten arviointi menettely.

Misskär on uusi alue joka hakee kaavoituspäätöstä tekniseltä lautakunnalta. Alueelle suunnitellaan 9 turbiinia. (ELY-keskus päättää Ympäristövaikutuksen arvioinnin menettelystä)

Kaikille näistä tehdään ainakin seuraavat selvitykset (ote kaavoituksen osallistumis- ja arviointisuunnitelmasta):

Muinaisjäännösinventointi

Luonto- ja lepakkoselvitys

Liito-oravaselvitys

Linnustoselvitys

Maisemaselvitys

Varjostusselvitys

Meluselvitys

Avoin tiedotustilaisuus pidetään tiistaina 21.6 kl 16.00 i Villa Landetissa. Siellä esitellään kaavoituksen kulkua ja toimijat Varsinias-Suomen Energia Oy sekä Taaleritehdas Oy esittelee hankkeitaan.

Tervetuloa!

Annalena

Mathantverk är ett begrepp som blivit aktuellt i samband med det intresse för närproducerad mat som under det senaste året allt kraftigare kommit in som en trend i samhället. Nu har närmat fått en verklig betydelse också bland konsumenterna, detta märks i olika gallup och signalerna från handelskedjorna går i samma riktning. Också storköken har börjat reagera, hela samhället ta närmaten på allvar. Här på Kimitoön blir närmatens möjlighet speciellt tydlig sommartid när antalet mänskor som skall mättas blir flerfaldigt.

Många vill i dag ha färdigmat eller halvfabrikat till sitt kök och då kommer vi in på mathantverket, här finns en stor möjlighet att börja göra produkter, lokalt och av lokala råvaror. Mathantverket är starkt växande i Sverige, men begreppet kommer från mellaneuropa där det alltid har funnits. Där har massproduktionen aldrig fått samma ställning som hos oss.

Med mathantverk avses en förädling där råvaran är lokal liksom också förädlingsprocessen. Mathantverkarcentret Eldrimner i Sverige beskriver mathantverk så här: ”Det handlar om mat som är förädlad genom naturliga processer, som bygger på våra gamla konserveringsmetoder. Människan och handen är närvarande genom hela förädlingen. Vid förädlingen tillsätts inga onödiga tillsatsmedel och inga konserveringsmedel. Produkterna får mogna fram i den takt det tar och naturliga smakämnen skapar på så sätt smaken på produkten. Detta sker till stor del med hjälp av gynnsamma mjölsyrebakterier som finns i bland annat ost, surdeg, lufttorkad korv, surströmming, syrade grönsaker. Produkterna är också mycket lätta att spåra till sitt ursprung. Här skapas unika hälsosamma produkter med smak och kvalitet och identitet som inte kan tas fram på industriell väg genom processning.”

Men har vi beredskap att möta dessa behov, lokalt? Hur är läget på ön, hittar t.ex. storköken alla de råvaror de behöver om de går in för att konsekvent handla närmat? Har vi rätt struktur på odlingen, finns det tillräckligt grönsaker, hur är det med kött? Kunnande är jag övertygad om att finns runt om i bygden och mera kan vi lära oss, det är fullt möjligt att ordna kurser efter behov. Det viktiga skulle vara att hitta de mänskor som kan göra, och de mänskor som vill sälja detta mathantverk. Som sagt tror jag att det finns villiga köpare.

För att få en öppning på detta ordnas den 6.6. ett tillfälle på Westers där närmaten är i fokus. Se närmare i Annonsbladet.

Mats Nurmio

Ullas cykelturer har kört igång!

Sju hurtiga damer startade från Amosparken på Ullas första cykeltur för våren. Solen gassade och det kändes svettigt under hjälmen, innan vi ens hunnit starta. Vi styrde kosan mot Elmdal, trampade förbi mattor av vitsippor, en förskrämd trana sprang över åkern. Väl nere i Elmdal tog vi en välförtjänt drickapaus vid Ragnar Antons stugby. Vi njöt av havsutsikten och konstaterade att kanske en baddräkt kunde ha funnits med i bagaget, eller kanske inte! Därefter fortsatte vi till fots uppför berget. Det var en verklig konditionshöjare, men vilka vyer öppnade sig, när vi väl var uppe. Sedan var det bara att hoppa på cykeln igen. Vi åkte förbi kossorna på Sjölax gård, som tittade litet nyfiket efter oss. Ett svanpar kuttrade på åkern och sedan nerför Kårkulla backen i vinande fart. Väl tillbaka i Amosparken sökte vi upp en grön postlåda, gjorde några namnteckningar i cykel-kampanjhäftet. Nu är det bara att samla krafter och vänta på nästa måndag. Alla cykelintresserade kom med och trampa, vi träffas i Amosparken. Hälsningar Anne

Kimitoöns värderingar, framtagna i förra årets strategiprocess är:

ÖPPENHET AKTIVITET FÖRNYELSE

I dag gick vi systematiskt igenom hur vi konkretiserar våra värderingar inom utbildningen, turismen, boende och gällande miljön.

Vad gör vi idag som vi ska fortsätta med, vad ska vi avsluta, vad ska vi starta upp inom dessa områden?

Det var över 70 olika konkreta stora och små åtgärder vi lyckades lista tillsammans idag. På en realistisk tidsaxel. På långsikt kan vi sträva till att kunna till exempel gå ut med att ge “9-års garanti för en god skola”!, bli alltmer självförsörjande på energi, bli bättre på att föra dialog med våra “kunder” (läs kommuninvånare) o.s.v.

Åtgärdsförslagen blev i vissa fall ännu mera konkreta än så. Då materialet är sammanfattat kommer ni att få läsa det här på bloggen.

Lyckad dag i “varumärksframtagningsprocessen”.

Nästa gång möts vi den 18.5

Vårhälsningar Gilla Granberg

Hej!

Att ta fram varumärket Kimitoön fortsatte idag.

LEVI togs som ett exempel på ett bra turistiskt varumärke i dagens workshop. Men också Levi - konceptet är resultatet av ett långsiktigt arbete , som startat från bara en grill.. De som jobbar med Levi har idag en dröm om att bli störst i hela Europa.

Hesburger som idag är en stor hamburgerkedja i Finland började en gång anspråkslöst med en liten grill på Ursinsgatan i Åbo..

Vi har många intresserade - icke kommunalt anställda med i arbetet att ta fram varumärket Kimitoön. De utgör alla en stor tillgång och de kommer med många intressanta tankegångar. Tack för att ni är med och ger er “input” ! Det är värdefullt, fräscht och riktigt roligt att få jobba med er.

Emellanåt föds idéer och tankar som inte (åtminstone genast ?) är realiserbara. Debattklimatet är dock öppet och vi diskuterar stundvis riktigt livligt kring olika frågor i gruppen.

Viktigt är nog att fundera över vad som är möjligt i stället för att lista allt det som inte är det.

Det som också diskuterats i dag är vår levande tvåspråkighet på ÖN. Arbetsättet i workshopen är ett bra exempel på hur det fungerar när det är som bäst : Var och en talar sitt eget modersmål och alla förstår varandra.

Att förlänga turismsäsongen har många gånger diskuterats , även i andra sammanhang än detta. En tanke om att satsa på våren och hösten i stället för enbart på sommaren var en kanske vidare förädlingsbar idé?

Var vi riktigt landar med detta arbete är åtminstone ett frågetecken ännu för mej. Blir resultatet ett ensides papper,15 sidor eller kanske 100?

Blir det en slogan eller ..? Jag har förhoppningen om att vi kommer till en mycket konkret nivå snart. Där vi har en klar vägkarta och ett recept, kanske en klar bild om vad vi ska bli bäst på i hela landet..? Eller kanske plocka fram synligare det vi är bra på redan nu.
Äppel, energifrågor, kulturevenemang, skärgård, att bry sig om varandra, på service av olika slag, amatörteater, spa, wellness , närproducerade produkter, jakt, fiske, näringslivsfrågor eller kanske ..fotboll?

Men det är ju vi alla tillsammans som för processen vidare.

Själv funderar jag över om det är rätta tyngdpunkter vi tagit fram , har vi glömt något väsentligt?

Tid för att tänka och reflektera finns ännu.

Vi fortsätter :)

Gilla Granberg

HEJ!

I morgon är det igen dags att fortsätta arbetet att ta fram varumärket Kimitoön.

Förra gångens diskussioner och material finns sammanfattat här:

Kimitoöns branding

Det är många olika aspekter i arbetet. Det finns egentligen så otroligt mycket på Kimitön som är värt att framhäva och utveckla vidare. Jag frågade några av mina vänner utanför ÖN om hur de ser på Kimitoön. Det de plockade fram var det stora utbudet på kulturella evenemang. Kommunen har en otroligt aktiv kultursekreterare i Solveig Friberg! Tack vare hennes engagemang har vi fått njuta av högklassig underhållning med t.ex Niklas Strömstedt, Pappas eget band, FORK m.fl.

Turismen är en näringsgren som ytterligare kunde utvecklas - givetvis i samråd med de aktiva turismföretagarna. Allmänt taget har Kimitoön 10 hela 7 stycken av hela regionens toppbesöksmal - inte illa! I en av alla gamla utredningar om turismen som jag nyligen läst fanns följande slående humoristiska citat nedteckat:

” Columbus var den första turismutvecklaren.

Han visste inte vart han skulle.

När han kom fram visste han inte var han var.

Och allt finansierades med offentliga medel.”

Inom varumärksarbetet (Jag har övergått till den svenska benämningen emedan ordet “branding” inte egentligen är ett svenskt ord) har vi diskuterat vilka Kimitoöns konkurrenter är gällande både inflyttning och turismen. Vilka är Kimitoöns triumfkort - egentligen - i konkurrensen med övriga kommuner?

Läs gärna bilagan - håller du med eller har du en annan åsikt? Kommentera gärna! Om du inte vill kommentera här på bloggen kan du också sända e-post till någon av oss som är med i arbetsgruppen.

Glad första maj :) !

Gilla Granberg

SAMMANFATTNING AV PROJEKTETS INNEHÅLL

Projektets målsättning var att på Kimitoöns - och i Väståbolands glesbygdsområden stöda kommunerna och kommuninvånarna genom att bistå med experthjälp vid bildande av gemensamma avloppsvattensystem, t.ex. via vattenandelslag eller avtal med grannarna.I vår skärgårds- och kustmiljö är det särskilt motiverat att förhindra allt extra utsläpp från hushållen till grundvatten och vattendrag.

Detta betyder dock inte att alla fastigheter behöver sanera, trots att via media ofta ges en sådan bild. Många fritidsstugor är fortfarande relativt anspråkslöst utrustade och kan även i fortsättningen infiltrera sitt gråvatten i markgrunden. Det lönar sig alltid att först reda ut huruvida markbehandling av avloppsvatten på tomten är möjlig. Fastighetsägarna kan kontakta en lokal planerare, som gör den första bedömningen på tomten eller utreder möjligheterna till gemensamma avloppsvattenlösningar. Avloppsvattenbehandlingen blir mycket enklare och belastningen mindre, om man för fastigheten väljer en modern torrtoalett. Att välja en fungerande torr- eller komposterande toalett i stället för vattenklosett är en riktig miljögärning, som dessutom blir ekonomiskt fördelaktig.

Projektet medverkade till bildande av vattenandelslag eller avtal i 8 byar i glesbygden på Kimitoön och i Väståboland. Under projekttiden har 5 vattenandelslag grundats i projektområdet. Två avtalsbaserade avloppssamarbeten har startats. I Iniö, Mossala och Våno är planering och bildandet av andelslag på gång. I de fall där planering och byggnadsarbetet har börjats har projektet gynnat lokala entreprenörer och företagare med ökad sysselsättande effekt.

I Kimitoön kan man nämna Södersundviks vatten- och avloppsandelslag som ett typexempel hur projektet samarbetade med byborna. En arbetsgrupp inledde arbetet med ett byamöte den 10.12.2009. Byn utredde förverkligande av eget avloppsnät kopplat till befintlig kommunalteknik i Norrlammala by. Den första stämman hölls 11.04.2010 och därmed grundades Södersundvik vatten- och avloppsandelslag. Nu är andelslaget i full gång och byggnadsarbetena med stomlinjen pågår. Man uppskattar att 9 km rör dras på området. Den första anslutningen görs under våren - sommaren 2011. Andelslagets styrelse har hållit 6 styrelsemöten och ett antal myndighetsträffar. Med kommunen har gjorts ett avtal enligt vilket det färdigt byggda ledningsnätet övertas av Kimitoöns Vatten 01.06.2015.

Informationstillfällen om gemensamma avloppssammanslutningar har under projektiden hållits 19 gånger. Totalt har över 245 personer deltagit i de lokala informationstillfällena. Infotillfällen för allmänheten om avloppslösningar har hållits vid flera tillfällen i Kimitoön och i Väståboland tillsammans med TSJ och Rouskis samt under miljödagarna.

En förstudie om kretsloppsanpassade avloppslösningar för byar i den åboländska skärgården har gjorts. Avloppsvattenreningen ska ske lokalt med kretsloppstänkande där det renade avloppsvattnet och/eller slammet utnyttjas. I rapporten ges exempel på tillgänglig avloppsteknik som möjliggör utnyttjande av näringsämnen i avloppsvattnet för skärgårdsbyar i tre olika skalor i de två åboländska skärgårdskommunerna Väståboland och Kimitoön. Två seminarier om kretsloppsanpassande avloppsvattenlösningar i byar i Kimitoön och Väståboland hölls respektive i Kimito och i Pargas. Projektet nådde sin målsättning gällande bildande av vattenandelslag eller avtal mellan grannar. Under projektets fortgång kom det tydligt fram vikten av en eldsjäls engagemang i byn vid bildandet av vattenandelslag eller för att ett avtal skall kunna åstadkommas. I framtiden kommer kommunens stöd till en sådan eldsjäl att vara avgörande i att få byn intresserad av gemensamma avloppsvattenlösningar och vid bildandet av eventuella vattenandelslag. Kommunen bör ge klara besked om sin vilja att stöda dylika lösningar. Under det här projektet gjorde kommunerna beslut att stöda bildandet av vattenandelslag.

Projektet visade vikten av en opartisk information till invånarna i avloppsvattenfrågor. Problemet är inte saknaden av information, tvärtom, det finns för mycket information och man vet inte hur man skall hantera den. Att kunna välja opartiska planerare när man förnyar eller bygger nya avloppsvattenanläggningar är avgörande för ett lyckat slutresultat. Att från början dimensionera anläggningen rätt på basen av användning, underhåll och service på lång sikt leder alltid till den mest ekonomiska lösningen i längden. För det behöver man en kunnig och erfaren planerare. I den här frågan bör kommunen kunna ge råd och stöd. Det torde ligga i kommunens intresse för hållbar utveckling. Hållbara lösningar där man utnyttjar näringsämnen som finns i avloppsvattnen är inte ännu vanliga i Finland. Man oroar sig över risken med att återföra avloppsslam till jordbruksmark då slammet kan innehålla ämnen som är skadliga för människan, såsom tungmetaller, bakterier och medicinrester. Här finns ännu en lång väg att gå.

En avgörande förutsättning för en ökad återanvändning av avloppsvattnets näringsämnen i jordbruket, är samspelet mellan den enskilda användaren, transportören, odlaren och kommunen. Det är svårt att åstadkomma ett långsiktigt kretslopp om inte kommunen engagerar sig och ger stöd till skapandet av kretsloppsanpassade avloppslösningar. Kommunen bör hjälpa med tilläggsresurser för att skapa system för omhändertagande och återvinning av avloppsfraktioner, samt bistå invånarna vid val av avloppslösning och sprida kunskap om kretsloppsanpassande avloppslösningar.

Kimitoöns kommun har i sitt miljö/ekologi program, EKO-LOGISKT. MILJÖMÅL I KIMITOÖNS-KOMMUN, fram till 2020 fastslagit följande: ”Avloppsslammet från reningsverken processeras inom Kimitoön eller närområdet och slammet återanvänds till 80% som gödsel på åkrar och i grönbyggnadsarbeten. Avloppsslammet typgodkänns. Därtill kommer kommunen att informera aktivt om kretsloppsanpassad avloppsteknik för enskilda fastigheter och byar. Målet är att 50% av fosforn från avlopp återvinns. Kimitoön blir expert på kretsloppsanpassad avloppsteknik. Det här innebär att personalen får tillräcklig kompetens och möjlighet att delta i fortsatt utbildning samt samarbete med jordbrukarna”. Om Kimitoöns kommun håller fast vid sitt program kommer den säkert att bli en av modellkommunerna för kretsloppstänkande och föregångare i utnyttjandet av näringsämnen i avloppsvatten och slam i Finland.

Finansiär/Rahoittaja: Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling

Kaj Mattsson, projektledare

Vi är nu på gång i det så kallade brandingarbetet.. som handlar om att förstärka det positiva med Kimitoön. Det handlar om att att ta fram en realistisk, sanningsenlig, äkta bild av vår mångsidiga Kimitoö.

Vi som jobber med i processen är :

Tom Simola
Gilla Granberg
Marja Teljamo
Seija Östman
Maria Wallin
Lars Nummelin
Mats Johansson
Erika Strandberg
Tomy Wass
Tanja Granlund
Sami Lappalainen
Kenneth Nordell
Jere Rinne
Sixten Laine
Tiina Aitio
Eva-Stina Hellbom
Jaakko Nuotio
Esa Mäkelä
Annalena Sjöblom

Workshop nummer ett hölls idag - under förmiddagen diskuterade vi mycket kring vad vi kan och ska göra för att undvika en negativ spiral som resulterar i att öns avbefolkas, inga nya företag grundas, där inget nytänkande får plats ..

Ganska snart gick diskussionen över i vad vi kan göra för att ta fram möjligheterna med Kimitoön. Vi diskuterade framtidsbilden där Kimitoön är en modern kommun som har ett mångsidigt näringsliv, som lockar nya investerare och företagare. Vidden av att använda närproducerade produkter, de fantastiska äppelodlingarna- förädling av dem..:), det mångsidiga kulturella utbudet, sommarsäsongens förlängning ,hållbar utveckling, deltidsboenderesursen och mycket mera.

Vi fick också se filmade inslag där olika mänskor gav sin åsikt om Kimitoön och dess styrkor och möjligheter. En av kommentarerna blev speciellt kvar i mitt minne ; en företagare som håller på att etablera sig på ÖN som poängtera att man inte ska sätta så mycket energi på det som är negativt utan glädjas åt och fokusera mera på möjligheterna. Att tänka i litet större banor ; “Think big”. Framtidstro!

Martin Luther King sade : I have a dream - han sa inte jag har en plan. Det betyder inte att vi inte är realistiska i arbetet..

Men det skadar inte att våga tänka nytt, drömma och vara modiga.

Konkurrensen om nya kommuninvånare är stenhård - varför väljer folk att flytta till grannkommunerna i stället för till Kimitoön - som har allt ? Vilka är Kimitoöns fördelar i jämförelse med andra kommuner?

Ta gärna kontakt med någon av oss som medverkar i arbetet om du vill säga din åsikt - eller välkommen att kommentera vårt arbete här på bloggen.

I morgon fortsätter arbetet..

Brandingarbetets material

Glad Påsk! Gilla Granberg

Hej!

Förra veckans torsdag besökte vi Oma Mökki mässan i Helsingfors av den anledningen att Kimitoöns fritidsboare Liisa och Raimo Hertto och Kimitoöns kommun premierades med priset årets stugägare -vuoden mökkiläinen - i hela Finland. Över 50 kommuner tävlade om titeln , men denna gång var det Kimitoön som vann!

I lördags var jag med från kommunen som utställare på samma mässa. Flera gånger fick jag ta fram kartan över var Kimitoön ligger - Kimitoön är inte så känd för många. Endel trodde Kimitoön ligger utanför Kotka..

Just för att Kimitoön inte är så välkänd påbörjar vi denna vecka ett så kallat “branding-arbete” där vi ska fundera på Kimitoöns imagefrågor och reella styrkor.

Många kommuner idag sysslar med framtagande av kommunens “varumärke” (branding) - Alla vet att Närpes är känd för sina tomatodlingar t.ex.

Kristinestad blev just Finlands första chitta-slow stad.

Vad är Kimitoöns styrka - framförallt i framtiden?

En grupp på 19 olika personer kommer att medverka i processen.

Jag ska försöka beskriva vad som sker i branding-arbetet här på bloggen framöver.

Gilla Granberg

Vågorna går heta kring ” spelet om Dalsbruk”. När jag för drygt två år sedan påbörjade mitt arbete för Kimitoöns kommun fick jag frågan – är jag mera Kimito eller Dalsbruks anhängare? Då ännu förstod jag inte frågan.. Efter en tid insåg jag att det finns en dragkamp mellan de gamla kommunerna på Kimitoön. I arbetet att ta fram Kimitoöns första strategi diskuterades och ventilerades de olika tätorterna på ön, dess nuläge och framtida möjligheter en hel del. Vi enades om att de två största tätorterna Dalsbruk och Kimito skall stärka sin profil enligt dess naturliga styrkor. De två tätorterna är väldigt olika och det ser jag som en rikedom. Det är alltså inte frågan om antingen eller - utan både och! B-Å-D-A tätorterna ska stödas till en positiv utveckling - på var sitt sätt!

Dalsbruk utsågs till bästa besökshamn år 2005. Enligt den senaste undersökningen ligger Dalsbruk idag på 7:nde plats i regionen. Det är inte många besökshamnar som har flera matrestauranger ,pubar, apotek, butiker och Alko på gångavstånd från båthamnen såsom i Dalsbruk. På en framtidsdag i Dalsbruks högstadium fick niondeklassisterna ge sin syn på Kimitoöns framtid Här plock från tonåringarnas framtida tankar – 15 år framåt:

I BÄSTA FALL..

• Låg skatt • Billiga båtpaikkor • Inga skulder • Allt funkar mellan f.d. kommunerna • Ovako heter Fundia=>massor med arbetsplatser • Mänskor bor här året om=> mera äkta bruksare • Säkerhet, polis, ambulans o.s.v. • Många små butiker • Olika hobbymöjligheter • Nya småföretagare • Full service och kommunkanslier på två ställen • Lövöbron

I VÄRSTA FALL: • Vi heter Väståboland • Otryggt • Hög arbetslöshet • En liten butik kvar (i Kimito) • Fabriksvisslan har vissnat • Bor bara åldringar • Invånarantalet halverat • Endast en skola kvar på ön • Slaggis har förfallit • Döda byar • Ingen utveckling • Ovako i konkurs • Högre kriminalitet

Ungdomarnas tankar och farhågor agerade som en väckarklocka för mej. Något måste göras för att värsta scenariet inte skall bli sant! När man tittar litet närmare på befolkningsutvecklingen på Kimitoön, där vi tappat invånare sedan 1980-talet blir man aningens orolig. Förra året minskade antalet invånare med över 100 personer.

Dalsbruk har ca 90 barn under 10 år idag, emedan Kimitos barnatal under 10 år är ca 190.

Vi har inom kommunen, tillsammans med företagare (T.ex. via Centrum II projektet) funderat på vad vi kan göra för att stärka Dalsbruk och få dess attraktionskraft att ytterligare öka, för att få folk att välja att flytta in i allt större utsträckning . Det finns ingen snabb genväg här. Det handlar om långsiktig planering i samråd med aktörerna som bor och verkar i Dalsbruk.

Inga planer är varken ritade eller godkända i någotsomhelst beslutsorgan i kommunen. De tankar och ritningar som funnits i olika tidningar är ”fantasier, drömvisioner” – i avseende att väcka debatt och få oss alla att tänka i annorlunda banor än förut , börja se nya möjligheter. Det är oerhört bra att folk nu engagerar sig – tycker till i frågan om Dalsbruk. Värre skulle det vara om ingen skulle bry sig… I slutet av maj ordnar vi från kommunens sida en träff där vi ska diskutera Dalsbruks framtid tillsammans. Dalsbruk utgör en unik miljö med massvis med utvecklingspotential . Det finns de facto väldigt få liknade tätorter i hela Finland!

Gilla Granberg

Kemiönsaaren kaksi vuotta hallinnoima Marina II-hanke on loppusuoralla. 31.3.2011 hanketta on toteutettu yhteensä 37 kuukautta. Hanketta rahoittaneen ELY-keskuksen kanssa sovittiin jo ennen kolmannen vaiheen alkua 1.4.2010, että rahoitusta ei jatketa 31.3.2011 jälkeen.

Mitä näistä kolmesta vuodesta on jäänyt käteen? Ensimmäisenä vuonna maantieteellinen alue käsitti ainoastaan Turunmaan ja kohdeyrityksiä oli noin 70-80. Pääpaino oli tällöin telakkaturvallisuusmateriaalin sekä venepalvelurekisterin kokoamisessa. Vierassatamien kanssa käynnistettiin yhteistyö, joka hankkeen toisen vuoden aikana johti Skärgårdens hamnar rf. – Saariston satamat ry-yhdistyksen perustasmiseen sekä Marina-kortin lanseeraamiseen. Toisen vuoden aikana hankealue laajeni kattamaan Varsinais-Suomen rannikko- ja saaristoalueet aina Uuteenkaupunkiin asti ja kohdeyritysten määrä 2-3-kertaantui. Venepalvelurekisteriä päivitettiin niin, että veneilijöiden palvelut koko Varsinais-Suomessa löytyivät nyt yksissä kansissa. Kolmannessa vaiheessa on pyritty edelleen tukemaan satamayhdistyksen Marinacard-toimintaa ja telakkaturvallisuusteemaa on viety eteenpäin laatu-/toimintajärjestelmäksi. Hankkeen aikana kaikki kohdealueen yrityksen on pyritty kontaktoimaan ja tapaamaan ainakin kerran. Erilaisia yritysryhmiä ja verkostoja on kutsuttu koolle ja asioita on pyritty viemään eteenpäin tätä kautta. Koulutuksia ja seminaareja on järjestetty ja Helsingin sekä Turun venemessut ovat olleet ohjelmassa vuosittain. Messuilta on haettu näkyvyyttä alueen yrityksille sekä myyty Marina-kortteja messukävijoille.

Kolme vuotta vaikuttaa sopivan mittaiselta ajalta tämän tyyppisen kehittämishankkeen läpiviemiseen. Toteutetut toimenpiteet ovat lähes yksinomaan lähtöisin yritysten tarpeista. Keskeisimmät tapeet on nyt täytetty, mutta jotain jää varmasti vielä varastoon tulevia toimenpiteitä varten.

Hankkeita moititaan usein, syystäkin, siitä että hankkeen päättyessä myös hankkeen luomat ja ylläpitämät toimenpiteet ja käytännöt lakkaavat olemasta. Marina II:ssa tähän on pyritty varautumaan eri tavoin. Marinacardia hallinnoimaan perustettiin satamayhdistys, joka jatkaa toimintaansa itsenäisesti. Telakkaturvallisuusteemaa ollaan viemässä eteenpäin Finnboatin ja Tampereen aikuiskoulutuskeskuksen kanssa, joka on rakentamassa yrityksen sisäistä laatu- ja arviointityökalua. Venepalvelurekisteri ja mahdollisesti koko www.marinaII.net-sivusto saadaan jätettyä ”perinnöksi” Future Marina-hankkeelle, jonka tarkoituksena on saaristosatamien liiketoiminnallinen kehittäminen.

Hankkeen toimenpiteistä jäljellä on tämän päivän telakkaseminaarin lisäksi venemessut Helsingissä ja Turussa. Näiden ulkopuolelle jäävä työaika menee hankehallinnon pyörittämiseen. Voin todeta, että hankkeen kohderyhmän yrittäjät ovat olleet pääasiassa hyvin aktiivisia ja heidän kanssaan on ollut ilo työskennellä. Nyt on kuitenkin aika siirtyä kohti uusia haasteita.

Jo tässä vaiheessa suuri kiitos kaikille mukanaolleille!

För att följa upp EKO-LOGISKT, programmet för hållbar utveckling i vår kommun kommer vår webbsida att med (antagligen) ojämna mellanrum uppdateras med råd och tips, samt nya länkar till andra webbsidor som sysslar med samma sak. Ekologi, hållbar utveckling, miljö, klimat – alla är ord som syftar på samma sak – att uppmärksamma oss om det fotavtryck vi lämnar i vår bästa bundsförvant, naturen.

Vår kommun har målmedvetet gett sig in på denna väg, somliga kanske en aning motvilligt, andra mera ivrigt. Det här gäller både kommuninvånare, beslutsfattare och kommunanställda. Det viktigaste är dock att vi inlett vår resa mot ett mera hållbart samhälle, mot hållbarare och resurssparande metoder. Vi är en liten kommun där resurserna skall räcka till mycket. Därför kan vi inte lägga upp storstilade projekt som avlöser varandra. Vi arbetar också med hållbar utveckling enligt principen ”med små steg kommer vi framåt”. Programmet EKO-LOGISKTS målsättningar ger oss tidsramen och den väg vi bör gå.

Förtroendevalda och anställda har anammat budskapet om att uppställa miljömål i budgeten för 2011 i huvudsak bra. Det finns många goda miljömål i den budget som godkändes av fullmäktige i början av december. Utbildningssektorn siktar på att tillämpa grön flagg principer i dagvård, förskola och hela skolväsendet. Det är en väldigt bra målsättning! Vad är grön flagg? På vår webbsida kan du få reda på det!

Det finns också många andra bra miljömål i kommunens budget, men också exempel på sådana som kanske ännu inte riktigt insett det goda i sammanhanget. Men som sagt med små steg i rätt riktning går vi framåt. På webbsida ser du också miljömålen för 2011. Vi tar nya tag om ett år!

Nåväl det händer även annat! Vi lanserar i dagarna en samåknings webbplats – finska är mera exakt i det här fallet – kimmpakyyti webbplats. Adressen är www.kyydit.net. Än så länge innehåller sidan mest resor som inte verkar passa oss på ön. Genom att anmäla ditt och mitt resebehov kan vi ändra på den saken. Varsågod och ta sidan i användning!

Vi presenterar också en webbsida där det går att kontrollera vår kommuns, eller egentligen vårt geografiska områdes utsläpp av drivhusgaser. Vi är väl medvetna om att systemet inte är heltäckande. Personligen undrar jag om det finns ett heltäckande system, någonstans? Ändå är det bra att vara med och se utvecklingen. Samt att vara med och påverka! Den utvecklingen kan man följa på länken co2 på sidan för hållbar utveckling. Vi ligger rätt väl till i vår region! Inget dåligt betyg det heller! Mera sådant!

Allmänheten får väldigt gärna delta i diskussionen kring hållbar utveckling. Ett bekvämt sätt är att skriva till adressen hallbar.utveckling@kimitoon.fi

Arbetsgruppen för hållbar utveckling planerar på förvintern ett uppföljnings- och lanseringsseminarium. Vi återkommer om program och datum.

En glädjefylld och ekologisk jul!

Lars Nummelin

Eko-loogisesti, kuntamme kestävän kehityksen ohjelman eteenpäin kehittämiseksi, verkkosivujamme tullaan epäsäännöllisesti (luultavasti) päivittämään neuvoilla ja vinkeillä sekä uusilla linkeillä muihin, samoilla osioilla puuhaavien, sivuihin. Ekologia, kestävä kehitys, ympäristö, ilmasto – kaikki ovat samaan asiaan tähtääviä – kiinnittää huomiomme siihen jalanjälkeen jonka jätämme parhaimpaan liittolaiseemme – luontoon.

Kuntamme on määrätietoisesti lähtenyt tälle tielle, jotkut ehkä hieman vastahakoisesti, toiset innokkaammin. Tämä koskee sekä kuntalaisia, päättäjiä että kunnan työntekijöitä. Tärkeintä kuitenkin on että olemme aloittaneet matkamme kohti kestävämpää yhteiskuntaa, kohti kestävimpiä ja resursseja säästäviä keinoja. Olemme pieni kunta jossa varojen on riitettävä moneen. Siksi emme voi laatia suuripiirteisiä toinen toistaan seuraavia hankkeita. Työskentelemme kestävällä kehityksellä periaatteella ”pienin askelin etenemme”. EKO-LOOGISESTI ohjelman tavoitteet antavat aikakehyksen ja kuljettavan tiemme.

Luottamushenkilöt ja työntekijät ovat pääosin hyvin omaksuneet viestin siitä että vuoden 2011 talousarvioon tulee asettaa ympäristötavoitteita. Valtuuston joulukuun alussa hyväksymässä talousarviossa on monta hyvää ympäristötavoitetta. Sivistystoimi tavoittelee vihreän lipun periaatteiden käyttöä päivähoidossa, esikoulussa ja koko koululaitoksessa. Tämä on todella hyvä tavoite! Mitä vihreä lippu on? Nettisivuillamme saat sen selville!

Kunnan talousarviossa on myös monta muuta hyvää ympäristötavoitetta, mutta myös esimerkkejä sellaisista jotka ehkä eivät vielä oikein ole oivaltaneet hyvät puolet tässä yhteydessä. Mutta kuten sanottu pienin askelin oikeaan suuntaan etenemme. Nettisivuilla löydät myös vuoden 2011 ympäristötavoitteet. Otamme uusia otteita vuoden kuluttua!

No niin muutakin tapahtuu! Otamme näinä päivinä käyttöön kimppakyyti verkkopaikan – suomeksi tässä tapauksessa tarkemmin – kimppakyyti verkkopaikka. Osoite on www.kyydit.net. Toistaiseksi sivuilla on eniten matkoja jotka eivät näytä sopivan meille saarella. Ilmoittamalla sinun ja minun matkustustarpeet asiaan voidaan saada muutos. Ole hyvä ja ota sivu käyttöön!

Esittelemme myös verkkosivun josta voi tarkistaa kuntamme, tai oikeastaan maantieteellisen alueemme kasvihuonekaasupäästöt. Olemme hyvin tietoisia siitä ettei järjestelmä ole kaiken kattava. Henkilökohtaisesti ihmettelen onko kaiken kattavaa järjestelmää missään? On kuitenkin hyvä olla mukana ja nähdä kehityksen. Ja olla mukana vaikuttamassa! Sitä kehitystä voi seurata linkillä co2 kestävän kehityksen sivuilla. Olemme hyvin esillä meidän maakunnassa. Ei sekään ole huono todistus! Enemmän sellaista!

Yleisö saa hyvin mielellään osallistua keskusteluun kestävästä kehityksestä. Sen voit tehdä vaikka lähettämällä sähköpostia osoitteeseen hallbar.utveckling@kimitoon.fi

Kestävän kehityksen työryhmä suunnittelee alkutalveksi seuranta- ja julkistusseminaaria. Palaamme ohjelmaan ja päivämäärään.

Iloista ja ekoloogista Joulua!

Lars Nummelin

Julen närmar sig med stormsteg . I väntan på julefrid ordnas det julmarknader på Kimitoön detta veckoslut; Lördagen den 11 december kl.12-15 i Kimito, torget invid Villa Lande och i söndag är det Dalsbruks tur i verkstaden kl.12-15. I Dalsbruk kommer Lucia att sprida julstämning med sin närvaro, Hulta daghems barn uppträder - försäljning av hantverk, bakverk m.m. På julmarknaden i Dalsbruk kommer också Kimitöns ambassadör för år 2011 att koras av kommunstyrelsens ordförande, Mårten Nurmio.Detta sker vid öppningen av marknaden kl.12.

År 2009 utsåg kommunstyrelsen första ambassadören för Kimitoön. Valet föll då på orkestern Showdown. Ambassadörskapet inrättades i den nya kommunen för att påminna om att var och en kan och bör plocka fram det positiva med Kimitoön både inom och utanför kommunens gränser. I samband med kommunens strategiarbete gjordes en pro gradu avhandling om Kimitoön. Man kollade bl.a. upp Salo- och Åbobors uppfattning om Kimitoön. Det visade sig att de som kände till Kimitoön hade bildat sig sin uppfattning om ön mycket på basen av vad folk berättar om ön. Detta stöder tanken på att kommunens invånare är i nyckelposition och utgör alla på sitt sätt ambassadörer för Kimitoön var man än rör sig. Kimitoöns befolkningsutveckling är negativ och vi bör stärka vår positiva image för att locka nya invånare, deltidsboende och turister i allt högre grad till Kimitoön. På sikt gäller det att ändra attityden och få allt flera Kimitoöbor att inse hur bra Kimitoön är med sin relativt höga servicenivå, det vackra läget, skärgården, de många småföretagen, det stora utbudet av olika evenemang och kulturella aktiviteter, alla idrottsmöjligheter m.m. Allmänheten fick komma med förslag till ett företag / en företagare, en förening, en sammanslutning eller en privatperson som i positiv anda lyft fram Kimitoön som kommun.

Välkommen till Dalsbruk och se vem ambassadören är…kl.12! Julhälsningar Gilla Granberg -utvecklingschef p.s Såg nyss resultatet av en gallupförfrågan utförd av Taloustutkimus ; Bland kommuner under 20.000 invånare var Kimitoön 14:nde i frågan om image, långt före t.ex Sibbo. Inte ett helt dåligt betyg.

Det förefaller som man nuförtiden gör nästan vad som helst för att få inspiration och/eller goda råd, i synnerhet när det gäller hur man bör agera på arbetsplatsen. Om det sedan är ett kallsinnigt planerade som Machiavelli eller ett agerande med finess som Djingis Khan, så finns det en ständig hunger efter att veta vad de “stora hundarna” vet.

“Lär oss reglerna, så att vi kan leka på era domäner!” kräver den nya generationen av den äldre.

Men behöver vi verkligen gå så väldigt långt tillbaka i tiden för att finna facklor att belysa stigen med? Det kan till och med hända att vi inte behöver gå längre än till vår egen bakgård, eller soffa. Här kommer i fullständigt slumpmässig ordning några hundaktiga saker, som korrekt tillämpade, borde få vilken karriär som helst att uppnå full potential.

* En hund klagar inte då du väcker den.

Jag förstår att du tycker om att sova. Det gör även hunden. Ändå, hunden tar till sig varje ögonblick - ett återkommande tema, som vi skall se - och är redo att rycka in när som helst, oberoende av vad klockan är.

* Oberoende av hur länge det räckte för att uppnå bekvämlighet, så är hunden aldrig besvärad av att vara tvungen att flytta.

Poängen här är att någonting säkert och säkerhet är en illusion. Du kan rulla runt tre gånger eller 300 gånger innan du lägger dig till ro - det spelar ingen roll - men så länge du jobbar för ett företag eller för dig själv, fattig eller rik, som medlem i ett samhälle eller som eremit, så finns det ingen säker hamn. Punkt. Glöm din - vad det nu är eller var- och gå vidare.

* Hunden bryr sig endast om vad du säger till honom, inte vad du säger om honom.

Det kan hända ett vetenskapen en dag visar att det här är fel… och det kan jag leva med. Under tiden är jag övertygad om att hunden inte är intresserad av vad du tänker om honom - endast av hur du agerar gentemot honom. Eftersom hunden aldrig är falsk eller oärlig, så antar jag att hunden tar för givet att du också är lika äkta. Dina åsikter saknar betydelse - och inte heller skvaller, förtal eller anspelningar. Det finns därför ganska liten chans att hunden blir sårad om din åsikt om honom inte smickrar honom eller överensstämmer med hans egen. Hunden älskar ditt beröm, krymper en smula av din tillrättavisning, och ser åtminstone ut att aldrig bära på agg, därför att han inte bryr sig om det förflutna. Vad som räknas för hunden är här och just nu. Skulle det inte vara underbart att känna sådana människor?

* Inga byxor? Inget problem!

De flesta av oss kan endast föreställa sig hur det skulle vara att glömma bort eller ignorera hur de ser ut i andras ögon. Redan som barn lär vi oss hur vi skall konstruera vår offentliga fasad för maximal effektivitet. En hund utvecklar och förändrar också sitt agerande utgående ifrån omvärldens inverkan, men för hunden handlar det enbart om resultat och inte om vilket intryck han ger. Intrycket som ges är ju inget annat än ett minne med klister på skosulan. Hunden anser sig inte vara något stort eller en martyr. Inga lögner eller överdrifter. Hunden är som den är.

* Hunden är där för dig - inte för att du skall hjälpa honom att förverkliga sig själv.

Just det. Det handlar om lojalitet. Det handlar om trohet. Om vi började titta i den här ändan av teleskopet skulle vi alla vara en hel del mera produktiva. Nyhetsflash: Din arbetsgivare är endast intresserad av vad du kan göra för företaget. Det här betyder inte att du är slav eller medberoende. Sök din tillfredsställelse när och var du kan finna den, men var den målmedvetna tjänaren medan du är på jobbet och ser dividenderna växa till sig. Som vanligt, det handlar inte om dig.

* Allting och alla måste genomgå lukt-testet

Det här har du sett säkert tusen gånger. En hund samlar rejäl och ordentligt strukturerad information genom sitt luktsinne, på samma sätt som en blind läser blindskrift, eller på samma sätt som Sherlock Holmes föreföll synsk. Du kan också lära dig att göra det. Det kan vara bokstavligt eller bildligt; men kom ihåg att din hjärna gör omfattande beräkningar i ekvationen. När du tycker dig känna doften av ett tvingande förslag eller en välsvarvad bakdel, fråga dig själv: Luktar det här som det skall? Är någonting snett? Stämmer allt överens? Vad äter vi?

Ta en kort och styrkande tupplur. Allt är ju i ständig förändring, eller hur?

Kimitoöns framtidsvision?

Jag och en grupp från Kimitoön besökte Grythyttan i Hällefors kommun. Befolkningsmässigt är Hällefors en lika stor kommun som Kimitoön. Efter dryga tre timmars bussresa från Stockholm var vi framme vid vårt första besöksmål, Måltidens Hus. Ett mycket vackert hus, med kontraster som symboliserar allt från norrsken i tak till istiden i ytterplattor. Golven i huset pryddes av traktens skiffer och kan ni tänka er, garderobsdisken var byggd av slaggsten. Måltidens Hus erbjuder sina besökare guidade visningar, matlagnings arrangemang, måltidsbutik, Grythyttans Turistbyrå och lunchrestaurang.

Följande besök var Grythyttans Vin. Per och John Fritzell grundade företaget 1999. Där förädlar de skogens vilda bär till vin. Hjortron, Jakt och Skogsglögg hörde bl.a. till sortimentet. Efter vin blev det glass och choklad hos Neerings. Holländarna Jaco och Corrie flyttade 2005 till Grythyttan och började tillverka egen glass och choklad, som kan avnjutas i deras café med en kopp cappucino eller espresso kanske.

Carl-Jan Granqvist eldsjälen bakom Grythyttan och dess framgångsrika koncept, hade vi tyvärr inte möjlighet att få göra bekantskap med. Men vi fick både se och höra om hans följande vision, ”cognacs- katedralen”. I en gammal nerlagd fabrikshall stod ca tio ekfat förvarade och bara väntade.

Väl hemkommen igen och efter att ha smält alla fina upplevelser några dagar, började jag fundera. Vi har ingen Carl-Jan Granqvist, men vad har vi? Vi har Villa Lande, Kimitoöns motsvarighet till Måltidens Hus. Vi har Söderlångvik och ”Amos”. Tänk att börja tillverka vin, vid en av de största äppelodlingarna i landet. Dessutom tillåter vår lagstiftning försäljning av vin på gården, viket inte är möjligt i Sverige. Vi har Dalsbruk med hallar, tomma fina hus, verkstaden och mysiga kolaugnar. Varför inte börja tillverka skärgårdsglass eller choklad.

Närproducerat ligger i tiden, kanske produkter, som skarvtoast eller lammburgare kunde vara något, att satsa på. Här finns massor av kunniga företagare, våga ta chansen och satsa. Holländarna bjuder vi hellre in som turister till vår vackra skärgård.

En hälsning från Anne Lindroos, helt fascinerad av Grythyttan, men mycket stolt över vår ö!

HEJ!

Denna vecka har kommunstyrelsen godkänt en välkommen åtgärd; att vi får anhålla om extern finansiering för att bygga upp marknadsföringen för Kimitoön. Meningen är att detta ska bli en treårig satsning för att göra vår underbara Kimitoö känt också utanför ÖN. Vi vill sätta Kimitoön på Finlands karta.

Den graduavhandling som gjordes om Kimitoön i samband med vårens strategiarbete visade att Kimitoön inte är är så känd ens i Åbo eller Salo. Om man känner till Kimitoön så har man däremot en positiv uppfattning om ön. Den uppfattningen har man antingen genom att man själv besökt ön, eller har hört andra berätta om den. Det betyder alltså att det faktiskt inte är utan betydelse vad vi själva för ut för budskap, tankar om Kimitoön - var vi än rör oss.

Utvecklingsavdelningen har sedan hösten börjat jobba i olika team: Marknadsförings - och turismteamet, näringslivsteamet , landsbygdsteamet och projektteamet.

Marknadsförings - och turismteamet har för några veckor sedan sänt ut ett brev med förfågan till sommar/deltidsboarna om hur de upplevt Kimitoön. Det har inkommit över 150 svar - vilket är positivt. Många har gett sin berättelse, sina erfarenheter och även tips på förbättringsförslag. Dessa svar håller som bäst på att sammanställas. Stort TACK till alla dem som bidragit med sitt svar!

I övrigt har vi satt upp en ny sida på Kimitons webbsida “Livet på ÖN” - där kan du läsa mera om t.ex näringsliv, landsbygd o.s.v.

Följande öppna träffar och möten är på kommande : 4.11 kl.12.30 - 14 Företagarlunch, McDaniels i Kimito. Anders Moliis-Mellberg berättar om hur han ser på Kimitoöns näringsliv.

15.11 blir det en kvällsträff för företagare där temat är marknadsföring. Till tid och plats återkommer vi.

I december utkommer Kimitoöns tidning. Vi har inbjudit kommuninvånarna att medverka med skrifter i denna. Har DU något du vill skriva om - välkommen med din skrift! (Se annons i förra veckans Annonsblad)

Trevlig fortsättning på hösten, Gilla Granberg

För tätorterna på Kimitoön har det för Dalsbruk uppgjorts en basutredning angående fjärrvärme och intresset kartlagts. Likaså görs basutredning för fjärrvärme i Lammala och Kärra by. Energiråvaran för produktion av fjärrvärmen skall vara lokal. I praktiken är det flis i första hand som gäller.

En vindkraftsutredning över Kimitoön blir färdig i början av oktober, med modellområden där markägarna visat intresse och som ligger på tillräckligt långt avstånd från bosättning. Här utreds vindkraften ut teknisk och ekonomisk synvinkel.

Tillsammans med kommunens tekniska avdelning har projektet gått in för att använda ett uträkningsprogram för energikartläggning som heter KASVENER. Programmet är utarbetat av Finlands miljöcentral och kommer att ge en bild av energibehovet och energiproduktionen på Kimitoön under åren 1997, 2005, 2007 och 2009. Här får vi basfakta gällande energianvändningen och hur den utvecklats under årens lopp.

Energiråvarupotentialen på ön finns det uppgifter om som projektet utnyttjar tex, Egentliga - Finlands skogsenergipotential uppgjord av Sydvästra - Finlands skogscentral som visar att vi har en realistisk skogsenergipotential på ön på 35 611 MWh/a. Likaså har vi en potential i jordbruket tex halm, vall och gödsel. Vass utnyttjas inte idag men är en stor energipotential som Kimitoön har, och som eventuellt kan utnyttjas i framtiden.

En väldigt viktig aspekt på hela projektet är information och rådgivning åt såväl fast bosatta som sommargäster. Här utnyttjar vi Motivas material och ordnar infokvällar tillsammans med vuxeninstitutet på Kimitoön. Den första kvällen handlar om att spara energi, dä Valonias Energirådgivare den 14.10 ger goda tips. Följande den 11.11 handlar om förnyelsebara energiformer för fastigheter då Fredrik EK, SLC:s energirådgivare föreläser. Bygga sin egen solfångare kan man göra under två veckoslut i oktober-november under ledning av Åke Stenman. Mer info och tider om detta i annonsbladet eller vuxeninstitutets program.

Målet är alltså att med befintlig teknik på lång sikt få Kimitoön att bli självförsörjande på energi – vi har en energiråvarupotential som räcker till – bara viljan finns. Med projektet vill vi också profilera Kimitoön som en kommun där miljö- och klimatfrågor är viktiga och de lokala aktörerna är många!

Ansökningstiden för temporärt nationellt stöd pågår fram till 30.9.2010. Bakgrunden till stödet ligger i den ekonomiska krisen och stödet kan sökas av jordbrukare som har en bestämd relativ skuldsättningsgrad. Mera information om stödet fås av landsbygdssekreteraren eller på Landsbygdsverkets webbplats www.mavi.fi.

Utbetalning av årets jordbruksstöd inleddes i början av september. Det var fråga om ett förskott på 75% av miljöstödet och kompensationsbidraget som utbetalades, slutdelen av stöden betalas i december. Det var nu andra året som det betalades förskott på dessa stöd. Eftersom utbetalningstiden för miljöstöd och kompensationsbidrag har tidigarelagts har det förutsatt att stödansökningarna måste behandlas enligt en snabbare tidtabell i kommunerna. Allt har dock gått väl. I år inlämnades nästan hälften av alla stödansökningar elektroniskt i Kimitoöns kommun och det underlättar behandlingen av ansökningarna. Följande utbetalningar sker i oktober och december.

Trevlig fortsättning på hösten!

Femstadsmöte i Kimitoöns kommun

Förra veckan stod Kimitoöns kommun värdar för femstadsmötet. Femstadsmötet skapades för över 30 år sedan. I fjol fick Kimitoöns kommun en inbjudan om att delta och vara med. Hangö, Raseborg, Mariehamn, Väståboland och Kimitoön utgör numera de fem “städerna” som möts en gång i året för att diskutera gemensamma , aktuella frågor. Detta år jämförde vi bland annat åldersstrukturerna och kostnader för olika funktioner i dessa fem kommuner. Kimitön och Hangö utgör de kommuner som för tillfället har ett minskande befolkningsantal.

Kimitoöns åldersstruktur ser litet oroväckande ut - vi har den minsta mängden barn i åldern 0-6 år (5,9%) Fasta Finlands motsvarande siffra är 7,7%, Raseborg 7,2%, Hangö 6,5%, Väståboland 7,3%. Kimitoön har även det högsta antalet över 75-åringar. (13%) medan de övrigas andel är : Raseborg 9,9%, Hangö 8,1%, Väståboland 9,5%, Fasta Finland 8,0 %. Detta samtidigt som Kimitoön har den dyraste nettokostnaden för anstalttjänster för åldringar.

Det är inte så att de äldre är för många - utan de yngre är helt enkelt för få. Vad kan vi göra för att ändra denna trend på Kimitoön?

Kimitoön är däremot bra på att producera dagvårdstjänster och specialsjukvården är billigast hos oss.

Femstadsmötet hölls delvis i Kimito och delvis på Kasnäs. Kasnäs är ett prima ställe att ordna konferenser på- stimulerande miljö och servicen fungerar perfekt.

Femstadsmötet fick också föra Kultur- och idrottsminister Stefan Wallin ge sin syn på strukturomvanling på två språk i Finland. Chefredaktör Torbjörn Kevin (ÅU) talade under rubriken : Hur ser kommunerna och kommunstrukturen ut i framtiden.

Därefter följde lättare program där vi hann diskutera på individnivå - med våra kolleger från de övriga femstadskommunerna. Det är alltid lika givande att diskutera och jämföra sina arbetsfält- och -sätt. Många av de ledande politkerna och tjänstemännen har varit med länge och besitter en enorm kunskap och erfarenhet om det kommunala livet.

Många nya kollegiala vänskapsband knöts under femstadsmötet. Till nytta för var och en kommun som är med.

Nu har vi sommar och sol, men snart är det dags att fira Skördefest igen. Skördefesten går av stapeln tredje veckoslutet i september. Vi har Skördefest i Åboland och på Åland samtidigt, i och med att konceptet till hela festen kommer från Åland.

Marknad

På lördag hålls en Marknad på torget i Kimito och Nagu. Söndagen är reserverad för Öppna Gårdar runt om i Åboland. Marknaden är öppen från kl 10 – 14. Djungeltrumman & Arne Alligator står för musiken på årets marknad i Nagu. I Kimito kan vi njuta av Sås & Kopp. På önskelistan från i fjol har vi spelmansmusik. Så nu blir det spelmansmusik för hela slanten med Dalsbruks Dragspelsklubb i Kimito och Spelmanslaget Sydwest i Nagu. Gamla och nya försäljare önskas välkomna att sälja sina produkter. Med ett brett utbud av närproducerade produkter allt från kött, fisk, honung, äppel, must, bröd, grönsaker och rotfrukter samt hantverk och mycket mer, kan vi erbjuda konsumenter en trevlig marknadsdag. På marknaden kan du bekanta dig med djur, äta grillkorv och vofflor, samt umgås och ha en trevlig dag.

Kvällsfest på lördag

På lördag kväll kan du fira Skördefest på Storfinnhova Gård i Kimito, restaurang Bystrand i Nagu eller restaurang Buffalo i Korpo. Där bjuds på skördebuffé med levande musik.

Öppna Gårdar

Söndagen är det Öppna Gårdar runt om i Åboland kl 12-18. På Stentorp i Pargas kan du följa med vallhundsuppvisning med Puti & Oba. Tammiluoto vingård har guidning och i vinstugan kan du smak på vin och köpa med hem. Hos familjen Grönroos kan du bekanta dig med alpackan och dess skötsel, samt köpa mjuka härliga alpackaprodukter. Stanna upp i Sattmark och njut av läckra hembakade pajer och nyrökt fisk. Vill du känna doften av nybakat bröd eller kanske lära dig baka gott bröd, ta då en avstickare till Pensar Syd och hälsa på Eva, hon gör skärgårdens godaste knäckebröd. I Nagu kan du stanna upp i gamla mejeriet hos Jari-Matti på Hippoglass. Kanske prova på glasblåsning eller ta det säkra för det osäkra och köpa glaskonst från ateljén. Fortsätter du färden vidare till Korsnäs Östergård kan du träffa på lamm och hästar eller smaka på gårdens flädersaft. På Tackork bär & grönsaker guidar Margot runt. Här har du möjlighet att bekanta dig med flis – och spannmålsanläggning och barnen kan köra runt med tramptraktorer. I Korpo har vi Hotel Nestor som bjuder på allt från potatistryck, byggning av pilbågar och drakar. Halmhoppning, musik och konst samt kaffe med nygräddade vofflor, must, kött och mycket mera.

På Kimitoön kan du besöka Westers trädgård i Kila och njuta av en läcker pumpasoppa och samtidigt lära dig allt om laglig hembränning. Här hittar du örter, honung, äppel och glaskonst av Sara Ilveskorpi. Besöker du sedan Westankärr gård kan du njuta av kaffe i café, handla lammkött, fårfällar och sedan följa med hur vallhundarna jobbar. På Bjärkas Gård kan du bekanta dig med den fascinerande golfvärlden, förhandsbeställa braslax, om du är hungrig. I Inge-Mays krukmakeri kan du dreja din egen lerkruka eller kanske köpa färdiga lergods i ljuvliga blå, grön eller rosa toner. Jakten Eugenia ligger förtöjd vid bryggan i Kalkholmen, där kan du lära dig knopar och sedan smaka på Charlottas läckra Västanfjärdsbakelse. Vid Strömma kanal hittar du café Ma´Cirque, som bjuder på yoruba-paj och härliga doftljus inför höstmörkret. På Gundby Gård blir du mottagen av fyra damer. Leena guidar dig runt och visar upp gamla broderier, samtidigt kan du bonga trädslag och vinna pris. Silversmeden Henna presenterar sin smyckes collection och Heidi berättar allt du vill veta om möbeltapetsering, samt Petra Barre-Cygnel med hantverk. Sist men inte minst har vi Iloinen Lammas i Mattböle. Här sätter man värde på biotoper och vårdar kulturlandskapet. Gården har småskalig uppfödning av Irish Cob hästar, samt lamm, hönor och getter.

Skördefestbuss från Åbo fråga mera på: info@skargardsbokning.com/(02)410 6600

Detta är ett litet smakprov på vad årets Skördefest har att bjuda på.

Projektledare Anne Lindroos tfn 044 330 5963/anne@skordefest.fi

              Välkommen på Skördefest!

                       Tervetuloa Sadonkorjuujuhlaan!

Här på Villa Lande märks det verkligen att det är veckan efter midsommar och att en stor del av Finlands - och Sveriges - befolkning har inlett sina semestrar.

Gamla bekanta stuggäster tittar in, plockar bland broschyrer och sommartidningar, hör sig för om händelser, inhandlar de senaste skärgårdsböckerna ur Luckans sortiment.

Helt nya ansikten dyker också upp, flera presenterar sig som nya stugägare på ön och är ivriga att få information om allt vad Kimitoön kan bjuda på. Vi får berätta om allt från hur avfallshanteringen är ordnad till var barnen kan ta ridlektioner – och någon är det också som undrar hur det kommer sig att en väg i Vreta, Parus Ater-stigen, fått ett namn på latin…?

Folk från nära och långt bort ifrån kommer för att lösa ut sina biljetter till Kimitoöns Musikfestspel som inleds denna vecka, och till Baltic Jazz som går av stapeln därpå följande veckoslut. Fortfarande ringer man och undrar om logi ännu kan ordnas nånstans på ön under musikevenemangen – och jovisst, nog hittar vi alltid på någonting. En äldre dam ringer och uttrycker sin besvikelse över att inget festivalprogram dykt upp i hennes postlåda i år, men ännu hinner vi posta ett eget programblad till henne och allt är frid och fröjd.

Många som besöker Villa Lande säger sig vara glatt överraskade över att så mycket material och service kan fås på ett och samma ställe. Särskilt uppskattade är de publika datorerna, som är i flitig användning från morgon till kväll. Flera har sin egen bärbara dator med sig, och många är det som utnyttjar möjligheten att kopiera, printa och faxa hos oss. Allt jobb kan inte glömmas fast det är semester – men sällan ser vi sura miner trots det.

Stugfolket är vår avgjort största kundgrupp, men visst kommer det också tvättäkta turister till Kimitoön. Idag droppade det in ett ungt cyklande par från Ryssland, som trots obefintliga språkkunskaper lyckades förmedla att de var intresserade av färjtidtabeller och kartor över hela åboländska och åländska skärgården. Tur att vi hade vår Kimitoö-broschyr nyöversatt till ryska på våra hemsidor!

Men inte bara dom som kommer på besök utan också våra bybor använder sig av Villa Landes utbud. På våra hyllor finns både buss-, tåg- och båttidtabeller, och därtill en mängd trevliga gåvor med skärgårdsanknytning att ta med sig, då Kimitoöbon ska ut i världen. Visste du att man hos oss kan få både Gullkronas hantverk och Söderlångviks äppelprodukter, förutom de flesta finlandssvenska skärgårdsböckerna och CD-skivorna som kommit ut? För våra finskspråkiga kunder har vi dessutom ett stort sortiment av finsk skärgårdslitteratur. Vilka otroligt vackra bildverk om vår skärgård det har kommit ut enbart i år….!

Vi bakom infodisken på Villa Lande vill föra fram alla smultronställen och alla dolda pärlor som finns på vår ort. Det finns gott om dom! En av pärlorna är faktiskt Villa Lande själv, med sin konsertsal och biosalong, och med sina många utställningar. Just nu kan vi som en del av Musikfestspelen njuta av Heinrich Ilmari Rautios färgsprakande målningar på temat ”I min Trädgård”.

En riktigt skön, avstressande semester till både sommargäster och bofasta – och Välkomna in till hemtrevliga Villa Lande!

Tina Eriksson

Luckan & Turistinformationen

Kemiönsaaren hallinnoima Marina II-hanke on vahvasti mukana tukemassa vuonna 2009 perustetun Saariston Satamat ry:n toimintaa. Hankkeen tuella käynnistetty ja yhdistyksen lanseeraama Marina-korttijärjestelmä on käytössä nyt toista kautta. Kortti, joka on veneilijän kanta-asiakaskortti 17 Saaristomeren satamaan on täksi kaudeksi kokenut täydellisen muodonmuutoksen ja on nyt nimeltään Marinacard. Kortti antaa haltijalleen alkavalla veneilykaudella 25% alennuksen yöpymismaksuista jäsensatamissa, jonka lisäksi asiakas saa kerran viikossa sähköpostilla uutiskirjeen satamien aukioilosta ja tapahtumista. Tällä pyritään houkuttelemaan veneilijöitä satamiin erityisesti alku- ja loppukauden viikonloppuina ja näin pidentämään satamien kautta.

Marinacardin saa ostaa kaikista Marinacard-satamista, joiden jatkuvasti ajankohtaiset tiedot löytyvät osoitteessa www.marinacard.fi. Uusimpana tulokkaana satamien ketjuun liittyi Sandvikin vierassatama Kökarista. WWW-sivulla on myös kortinvarausmahdollisuus, jolloin kortin voi lunastaa mistä tahansa Marinacard-satamasta.

Hej!

Detta med distansarbete är det allt flera människor som tycks fundera över att realisera. För tillfället, denna vecka pågår ett försök . Via ett projekt som heter Studie-flex har man erbjudit förtagare och personer att distansarbeta en kort tid i Dalsbruk, DIT-centret. Motsvarande försök pågår samtidigt även i andra kommuner.

Företagsrådgivare Mats Nurmio och undertecknad var nyss och hälsade de som distansarbetar i Dalsbruk välkommen till kommunen. Hur de upplever sin situation här denna vecka kan ni alla följa med på deras blogg under adressen : www.paivitetaan.blogspot.com

p.s Säsongöppning i Västanfjärd 28.5, Dalsbruk 29.5

Under vårterminen har det gjorts en skolmatsundersökning inom Kimitoöns kommun. Elever och personal har haft möjlighet att säga sin åsikt om den mat kommunens skolkök serverar.

Frågorna i undersökningen var följande:

• Vad är din åsikt om skolmaten.

• Vad är din åsikt om skolans sallader.

• Vad är din åsikt om trivseln i matsalen.

I dessa tre frågor fanns det möjlighet att svara: mycket bra, bra, nöjaktig, dålig, mycket dålig.

• Vilken maträtt tycker du bäst / sämst om?
• Har du idéer om nya maträtter som vi kunde sätta in i matlistan?

Deltagarprocenten i undersökningen var 85%, 809 svar, ett riktigt bra deltagande. Ett tack till alla de som bidragit till den höga procenten. Dock en liten önskan inför nästa undersökning: jag skulle gärna se att flera av lärarna och personalen deltar. (Eftersom jag inte har någon tidigare undersökning som hela ön deltagit i, så använder jag mig nu av den undersökning som gjordes i gamla Kimito kommun 2007 som jämförelsematerial.)

Tankar kring utvärderingsresultatet.

Jag vill inleda med att analysera kundernas åsikter om matkvalitén. Glädjande nog kan jag konstatera att våra matgäster är av den åsikten att maten har blivit en aning bättre. Salladen däremot får ett lite sämre vitsord nu jämfört med år 2007. Kanske önskemålet (som för övrigt kommit från flera håll) om att salladsingredienserna skulle serveras skilt för sig är någonting vi verkligen borde beakta. Här kommer förstås frågan om pengar igen in i bilden. Serverar vi till exempel ananasbitar eller grynost skilt för sig är åtgången flerdubbel jämfört med om vi serverar dessa ingredienser i en sallad. Önskemål om att det nästan varje dag skulle serveras riven morot är säkert också något som skulle vara bra att förverkliga, eftersom det i detta fall inte ej skulle vara frågan om någon nämnvärd kostnadsökning.

Efter att ha gjort en djupdykning i sammanställningen av matundersökningen kan jag lägga märke till att inga drastiska förändringar har skett från år 2007 beträffande de maträtter som våra barn och ungdomar sätter högst respektive lägst på sin ”10 i topp-lista”. Med ett leende kan jag konstatera att det i bägge undersökningarna är exakt samma maträtter som delade på de 3-4 högsta och lägsta platserna i listan. Endast ordningsföljden har ändrat en aning.

Alltså :

Mest omtyckta maträtter:

2007 - Pytt i panna, gröt, spaghetti, lasagne.

2010 - Lasagne, spaghetti, pytt i panna, gröt.

Minst omtyckta maträtter:

2007 - Ärtsoppa, fiskrätter, kålrätter.

2010 - Kålrätter, ärtsoppa, fiskrätter.

Beträffande gröten kan det påpekas att i de skolor som serverar ”vattengröt” är gröten inte lika populär som i de skolor som serverar ”mjölkgröt”. Här finns det säkert grund till förändring. Korngrynsgröten kokt på mjölk har heller inte fått någon negativ kritik, vilket är glädjande. Korngryn är en fiberrik inhemsk råvara med ett högt innehåll av hälsosamma vitaminer och mineralämnen.

Pytt i panna är en storfavorit. Här har vi på kökssidan en utmaning i att tillaga rätten med så litet fett som möjligt, utan att ändå pruta på smaken. I de större köken är det i sig en utmaning att tillreda pytt i panna utan att använda en helt färdig djupfryst produkt där kött- och potatisbitarna är av ganska tvivelaktig kvalitet. Ett bra alternativ är att använda frysta potatistärningar, skinkstrimlor, korvtärningar samt hackad stekt lök.

Att pasta står högt på listan över omtyckta maträtter förvånar knappast någon. Spaghetti och lasagne tycker även jag, som i vanliga fall håller starkt på den traditionella husmanskosten, att med all heder gör rätta för sin plats på skolornas matlista. Såsen till spaghettin tillreds av malet kött, lök (gärna mycket och helst mixad) mjöl, tomatkross, kryddor och vatten - alltså rena råvaror, inga tillsatsämnen. Ingredienserna till lasagne är desamma förutom att rätten dessutom innehåller mjölk. Makaronilådan är också den en omtyckt maträtt.

Att kålrätter, ärtsoppa och fisk hamnat lågt ner på listan är heller ingen överraskning. Trots det kommer vi inte att ta bort dessa maträtter från matlistan. Orsaken till detta är följande: Ärtsoppa är en maträtt som verkligen delar människors åsikter; endera tycker man om den eller så hatar man den. Det intressanta är dock att största delen av den vuxna befolkningen i vårt land har ett ganska positivt förhållande till ärtsoppan. Möjligtvis beror detta på att man sakta men säkert ända från barndomen vant sig vid denna maträtt.

Precis som ärtsoppan har kålgrytan en tendens att dela folks åsikter. Kålen anses dock ha en mycket hälsobefrämjande effekt. Den är närproducerad och dessutom billig, och kommer också i fortsättningen att finnas med på vår 8-veckors matlista.

Om fisken kan det sägas att om kökens budget skulle vara större, kan jag med ganska stor säkerhet säga att fisk inte skulle höra till de minst omtyckta maträtterna. Som läget är nu så är köken för det mesta hänvisade till att använda djupfryst sej som förstås inte smakmässigt kan jämföras med färsk fisk .

Här nedan några plock från punkt 4 (”har du idéer om nya maträtter som vi kunde sätta in i matlistan” ) och punkt 5 (”övriga kommentarer”.) i undersökningen:

• Röstning om vilken god mat som skulle serveras en gång per vecka

• Pizza

• Efterrätter

• Tortillas

• Hamburgare

• Lövbiff

• Biff

• Porttipizza

• Mera ”vanlig” mat

• Tacos

• Mera utländsk mat

• Mera frukt

• Gösfilé

• ”Matigare” sallader

• Matkulturdagar

• Temadagar/veckor

• Sockenrätter

• Kebab

• Franskisar

• Mera pengar till maten

• Mera vegetariskt

• Äta taimat med pinnar

• Mycket oljud i matsalen

• Nugetter

• Plättar

• Mera mjukt bröd

• Fina brickor

• Spiralmakaroner

• ”Fammos” äppel- och risgröt

• Hamburgare eller kebab som i Amerika

• Salladsingredienser skilt för sig

• Godis

• Längre matraster

• Potatisgröt

• Pepparbiff

• Innerfilé

• Lax

• Glass

Efter att ha läst dessa önskemål och idéer kan man nog lugnt säga att utmaningarna är stora. Visst undrar man ibland vad det kommer att förväntas att våra kök serverar eleverna i framtiden. Kommer skolköken i framtiden att omvandlas till hamburgerbarer eller pizzerior?

Nej, det tror jag trots allt inte. Ungdomarna blir mer och mer upplysta om vad som är hälsosamt och vad man bör undvika för att må bra. Också ungdomarnas förmåga att tänka kritiskt tror jag att i framtiden kommer att leda till att de kommer att kräva en renare mat. Gymnasieelevernas kommentarer om mindre halvfabrikat och mera sallader kan tänkas peka på att ungdomar med åldern lär sig uppskatta husmanskost framför snabbmat.

Vi jobbar vidare på att höja matkvalitén och gör efter några år igen en liknande undersökning. Då med det utgångsläget att vi har jämförelsematerial som täcker hela kommunen. Förstås är inte jämförelsematerialet då heller helt tillförlitligt eftersom situationen då inte är helt den samma som nu på grund av 3 skolkök stängs från hösten 2010.

Bästa mathälsningar Birgitta

Kemiönsaaren kunnassa on tehty kevätlukukaudella kouluruokakysely. Oppilailla ja henkilökunnalla on ollut mahdollisuus sanoa mielipiteensä kunnan koulukeittiön tarjoamasta ruoasta.

Kyselyn kysymykset:

• Mielipiteesi kouluruoasta.

• Mielipiteesi koulun salaateista.

• Mielipiteesi ruokasalin viihtyvyydestä.

Näihin kolmeen kysymykseen oli mahdollista vastata; erittäin hyvä, hyvä, tyydyttävä, huono, erittäin huono.

• Mistä ruokalajista pidät eniten/vähiten?

• Onko Sinulla ehdotuksia uusista ruokalajeista, joita voisimme ottaa mukaan ruokalistalle?

Kyselyn osallistujaprosentti oli 85 %, 809 vastausta - erittäin hyvä tulos. Kiitos kaikille vastanneille! Tosin pieni toivomus seuraavaa kyselyä varten: toivoisin useamman opettajan ja työntekijän osallistuvan kyselyyn. (Koska minulla ei ole koko saaren kattavaa kyselyä ennestään, käytän entisen Kemiön kunnan vuonna 2007 tehtyä kyselyä vertailumateriaalina).

Ajatuksia kyselyn tuloksista

Aloitan analysoimalla asiakkaiden mielipiteitä ruoan laadusta. Ilokseni voin todeta, että ruokavieraamme ovat sitä mieltä, että ruoka on hiukan parempaa kuin aiemmin. Salaatit sen sijaan saivat viime vuotuista huonomman arvosanan. Ehkä toivomus (joka muuten on tullut useammalta taholta) siitä, että salaattiainekset tarjottaisiin erikseen, on asia, joka meidän ehkä todella tulisi huomioida.

Tässä tulee tosin raha-asiat mukaan kuvaan. Jos tarjoilemme esim. ananaspaloja tai raejuustoa erikseen, sitä kuluu useampikertainen määrä verrattuna siihen, että ne tarjoillaan salaatin seassa. Toivomus siitä, että porkkanaraastetta tarjoiltaisiin melkein joka päivä olisi ehkä myös hyvä toteuttaa, koska tässä tapauksessa ei ole kysymys merkittävästä kustannuslisäyksestä.

Tarkasteltuani tarkemmin ruokakyselyn yhteenvetoa huomaan, että suuria muutoksia lasten ja nuorten ruokalajien ”top-10”- listalla ei ole tapahtunut vuoden 2007 jälkeen. Hymy huulillani voin todeta, että molemmissa kyselyissä täysin samat ruokalajit jakavat 3-4 korkeinta ja alhaisinta paikkaa listalla. Vain järjestys on hiukan muuttunut.

Eli:

Mieluisimmat ruokalajit:

2007 – Pyttipannu, puuro, spagetti, lasagne.

2010 - Lasagne, spagetti, pyttipannu, puuro.

Vähemmän mieluisat ruokalajit:

2007 – Hernekeitto, kalaruoat, kaaliruoat.

2010 – Kaaliruoat, hernekeitto, kalaruoat.

Puuroista puhuttaessa voidaan mainita, että niissä kouluissa, joissa tarjotaan ”vesipuuroa” puuro eli ole niin suosittu kuin kouluissa, joissa tarjotaan ”maitopuuroa”. Tässä varmaan syy muutokseen. Maitoon keitetty ohraryynipuuro ei myöskään ole saanut negatiivista kritiikkiä, mikä on ilahduttavaa. Ohraryyni on kuiturikas kotimainen raaka-aine, jossa on paljon terveellisiä vitamiineja ja mineraaleja.

Pyttipannu on suursuosikki. Täällä keittiössä haasteena on ruoanlaitto mahdollisimman vähän rasvaa käyttäen, kuitenkaan mausta tinkimättä. Suuremmissa keittiöissä haasteena on pyttipannun valmistaminen käyttämättä valmiita pakastetuotteita, joissa liha- ja perunapalaset saattavat olla laadultaan kyseenalaisia. Hyvä vaihtoehto on käyttää pakastettuja perunasuikaleita, kinkkusuikaleita, makkarakuutioita ja silputtua sipulia.

Pastan suosio tuskin yllättää ketään. Pidän itsekin spagetista ja lasagnesta, vaikka yleensä olen vahvasti perinteisen kotiruoan kannalla – ne kuuluvat koulujen ruokalistoille. Spagetin kastike valmistetaan jauhelihasta, sipulista, jauhoista, tomaattimurskasta, mausteita ja vedestä – kaikki siis puhtaita raaka-aineita, ei lisäaineita. Lasagnen ainekset ovat samat, siihen lisätään vian maito. Makaronilaatikko on myös suosittu ruokalaji.

Ei ole yllätys, että kaaliruoat, hernekeitto ja kala ovat listan loppupäässä. Tästä huolimatta emme jätä niitä pois listoilta. Syyt ovat seuraavat: Hernekeitto jakaa ihmisten mielipiteet; osa pitää siitä ja osa inhoaa sitä. On mielenkiintoista, että suurimmalla osalla aikuisväestöämme on positiivinen suhde hernekeittoon. Tämä johtuu mahdollisesti siitä, että siihen on pikkuhiljaa totuttu lapsuudesta lähtien.

Hernekeiton tapaan myös kaalilaatikko jakaa ihmisten mielipiteet. Kaalilla katsotaan tosin olevan terveyttä edistävä vaikutus. Se tuotetaan lähellä ja halvalla ja se jatkaa tulevaisuudessakin 8 viikon ruokalistallamme.

Kalan osalta voidaan sanoa, että jos keittiön talousarvio olisi suurempi, voin melko suurella sanoa, että kala ei kuuluisi vähemmän mieleisiin ruokalajeihin. Tällä hetkellä keittiöitä kehotetaan käyttämään pakastesejtä, jota ei tietenkään voi maun osalta verrata tuoreeseen kalaan.

Alla muutamia kohtia kyselyn vastauksista kohdasta 4 (ideoita uusiksi ruokalajeiksi) ja kohdasta 5 (muita kommentteja):

• Äänestys siitä, mitä hyvää ruokaa tarjottaisiin kerran viikossa

• Pizza

• Jälkiruokia

• Tortilloja

• Hampurilaisia

• Lehtipihvi

• Pihvi

• Porttipizza

• Enemmän ”tavallista” ruokaa

• Tacoja

• Enemmän ulkomaalaista ruokaa

• Enemmän hedelmiä

• Kuhafileitä

• Ruokaisampia salaatteja

• Ruokakulttuuripäiviä

• Teemapäiviä/viikkoja

• Pitäjäruokia

• Kebab

• Ranskalaisia

• Lisää rahaa ruokaan

• Lisää vegetaarista ruokaa

• Syödä thairuokaa puikoilla

• Paljon melua ruokasalissa

• Nugetteja

• Lettuja

• Enemmän pehmeää leipää

• Hienot tarjottimet

• Spiraalimakaroneja

• ”Mummon” omena- ja riisipuuroa

• Hampurilaisia tai kebabia kuten USA:ssa

• Salaattiainekset erikseen

• Karkkia

• Pidemmät ruokatauot

• Perunapuuroa

• Pippuripihvi

• Sisäfileetä

• Lohta

• Jäätelöä

Toivomukset ja ideat luettuani voin todeta, että haasteet ovat suuret. Toki miettii toisinaan, että mitä keittiöidemme odotetaan tarjoavan oppilaillemme tulevaisuudessa. Muuttuvatko koulukeittiöt tulevaisuudessa hampurilaisbaareiksi tai pizzerioiksi? Tähän en kaikesta huolimatta usko. Nuoret tulevat yhä tietoisemmiksi siitä, mikä on terveellistä ja mitä pitäisi välttää voidakseen hyvin. Myös nuorten kyky ajatella kriittisesti johtaa tulevaisuudessa siihen, että vaaditaan puhtaampaa ruokaa. Lukio-oppilaiden kommenteissa puolivalmisteita toivottiin vähemmän ja salaatteja enemmän, joka viittaa siihen, että nuoret oppivat iän myötä arvostamaan kotiruokaa pikaruoan sijaan.

Jatkamme ruoan laadun parantamista ja teemme vastaavan tutkimuksen uudestaan muutaman vuoden kuluttua. Tuolloin tämä lähtökohta toimii koko kunnan vertailumateriaalina. Tosin vertailumateriaali ei tuolloinkaan ole täysin luotettava, koska tilanne ei tuolloin ole enää sama, kun 3 koulukeittiötä suljetaan syksyllä 2010.

Parhain ruokaterveisin Birgitta

Städning, krattning och plantering hör våren till och därför ordnar kommunen ett städjippo måndagen den 17 maj för att städa upp på Kimitoön. Från kommunens sida finns det inte resurser att städa upp på egen hand, därför vill man nu ha hjälp av allmänheten för att göra ön mer prydlig och trivsam. Både Kimito och Dalsbruks centrum ska städas upp och alla som vill hjälpa till samlas på torgen kl. 10 för att bli indelade i grupper enligt vad man vill göra. I Kimito handlar det mest om krattning mellan gångbana och väg, rensning runt Villa Lande och på torget samt att fixa till refugerna, för att senare kunna plantera där. I Dalsbruk koncentreras städningen på att röja bort sly, men visst finns det också områden att kratta, t.ex. i hamnområdet. Alla skolor på Kimitoön kommer att hjälpa till med uppsnyggandet, genom att plocka skräp längs vägarna (inom tätortsmärkena). Dessutom hoppas man på att städivern ska sprida sig så att alla även städar upp sin egen gård. Genböle småavfallsstation kommer att hålla öppet (kl.13-19) denna dag och dessutom får man föra kvistar till Stenmo och Kråkvik (kl. 16-19), där det kommer att göras flis av dem. Flisen används sedan till buskar och plantor på allmänna områden. Arrangörerna hoppas att så många som möjligt kan ta med sig egna verktyg för det man vill göra, eftersom kommunen inte har verktyg att låna ut. För slyhanteringen kan det vara bra med häcksaxar och sekatörer, men motordrivna verktyg är inte tillåtna.

EFTER STÄDANDET (kl. 12) finns Röda Korset på plats med korv och potatissallad. - Kommunen bjuder på maten, men man får gärna ge en slant till Röda Korsets insamling, säger Jill Karlsson (tf byråsekreterare på Tekniska avdelningen), en av arrangörerna. Men städandet slutar inte här: den som vill får naturligtvis fortsätta även efter kl. 12. På kvällssidan är det många föreningar som har egna städtalkon (t.ex. KUF, Sagalund, Kennelklubben, Kärrabuktens byaråd och Mjösundin seudun kyläyhdistys ry). Men även många andra föreningar och byalag på Kimitoön kommer under våren att hålla städtalkon och städa upp sina områden, fastän det inte sker på samma dag som kommunens städtalko. - Jag hoppas att folk kan lämna sina arbetsplatser för två timmar, utmana varandra och få igång talkoandan. Detta är ett bra sätt att tillsammans ta vara på omgivningen säger planeringsingenjör Frida Vuorio, även hon arrangör.

EÖ/Annonsbladet

Förutom att minska utsläppen av näringsämnen till våra vattendrag finns det också en annan aspekt, nämligen återförande av näringsämnen till kretsloppet. Näringsämnena som finns i avloppsvattnet är en värdefull resurs som bör tas till vara. Endast 12% av allt avloppsslam används i jordbruket, trots att både näringsämnena och det organiska materialet i det är värdefulla substanser för jordbruket.

Kom och lyssna och diskutera med sakkännare från Sverige om hur vi kan bygga kretsloppslösningar i vår skärgård.

Måndag 3.5 Kimitoön, Villa Lande Tisdag 4.5 Pargas, Stadshuset, Väståboland

Tillfällena börjar kl 17.00 då sakkännare från Sverige , agronom Ebba af Petersens och civilingenjör Marika Palmer Rivera , presenterar Avloppsvattnens Kretsloppslösningar för Byar i Skärgården. De ger svar på frågorna: -Vad innehåller avloppsvatten, varför kretslopp, hur kan jag uppnå ett kretslopp och hur kan enhel by uppnå kretslopp ? Som modeller för deras arbette har de åboländska byarna Retais i Korpo, Rövik i Kimitoön, Mossala i Houtskär, Trollgärda i Pargas, Västanfjärd och Rosala i Kimitoön fungerat. Dessutom finns en infopunkt var Du får information om hur Du planerar och löser avloppshanteringen

Kaj & Annalena

Som en följd av strategiarbetet på Kimitoön under temat Hållbar utveckling ordas säsongöppningar med miljötema under maj månad. Evenemanget inleds med städtalko i kommunens bydelar den 17.5 då alla uppmanas delta med att se över sina gårdsplan och hjälpa till med allmänna områden. Säsongöppningen inleds i Kimito fredagen den 21.5 då återvinning står som tema. Företagen har längre kvällsöppet och på torget fungerar ett returtorg där var och en får sälja sina returprodukter. På torget finns information om bla avfall, avlopp och energi.I Västanfjärd den 28.5 har säsongöppningen tema barn då Djungelbandet uppträder med tema miljö och klimatförändring. Olika pysselmöjligheter kommer att finnas och kanske vi får se riktiga Riddaren under kvällen.

Säsongöppningen i Dalsbruk är den 29.5 då en fritidsmässa äger rum där ortens företag och föreningar presenterar sin verksamhet. Under dagen ordnas också segeltävlingen Bruksrundan och jakten Eugenia firar sin 10 åriga karriär.

Under hela veckan har företagen på Kimitoön möjlighet att presentera sina miljövänliga produkter. Kommunens arbetsgrupp för Hållbar utveckling, kultur och fritidsansvariga, företagsrådgivare och Centrumprojekt önskar att alla deltar i evenemangen under veckan. Såhär öppnar vi en ny sommarsäsong på vår vackra ö!

Krista&Mats&Annalena

Kimitoöns strategiprocess

Arbetet med en kommunstrategi för Kimitoön har påbörjats senhösten 2009. Kommunens ledande politiker och kommunens tjänstemannaledningsgrupp förstärkt med beredande tjänstemän startade processen tillsammans med en utomstående konsult, Ralf Blomqvist från Bring Dialogue. Konsultens arvode är finansierat med externa projektmedel.

Med strategins hjälp ska kommunen staka ut en tydlig riktning för kommunens verksamhet – en klar målbild och en tydlig vägbeskrivning. Vi ska hitta och beskriva våra styrkor och vår gemensamma identitet, samt bromsa kundtappet – se till att allt fler människor, familjer, företag och turister väljer Kimitoön.

Hittills har arbetet bestått i att beskriva våra verksamhetsförutsättningar och dra upp riktlinjerna för Kimitoöns framtid. Arbetet har utmynnat i sex tyngdpunktsområden i den nya strategin:

Mångsidigt boende – hur kan vi vända befolkningsutvecklingen, hur ska vi skapa nya och bättre möjligheter för olika former av boende i vår kommun Stödja näringslivet – hur skapa bättre förutsättningar för företagsetableringar och tillväxt för att den vägen skapa nya arbetstillfällen Rätt service – hur anpassa serviceutbud – och nivåer utifrån kundernas behov och våra resurser Kimito – Dalsbruk – hur utvecklar vi våra kommuncentra, vilka är deras framtida styrkor och fokusområden Identitet – vem är vi , vad står vi för, vilken är vår värdegrund Profilering – hur ökar vi Kimitoöns synlighet, hur blir vi tydligare och attraktivare som kommun

Men strategier i en moderna tappning varken skapas eller förverkligas enbart i en ledningsgrupp. Vårt strategiarbete drivs av våra kunders situation, behov och framtid och bygger på en bred delaktighet. Därför har vi valt att involvera även förmännen inom kommunen, de olika politiska organens ordföranden och kommer inom kort att också involvera både kommunens fullmäktige - och styrelsemedlemmar.

Strategiprocessen är just nu halvvägs och vi har 5 olika tillställningar inprickade framöver i våra kalendrar.

Om allt går väl är vår gemensamma strategi klar i mitten av maj.

Det kan tänkas att någon av er har stött på någon som är ute på “kundsafari” i strategiprocessen. För tillfället är det förmanna- & nämndordförandegänget som är ute för att lyssna, ta reda på vad folk har för uppfattning om Kimitoön ur många olika perspektiv och synvinklar.

Ett mycket intressant och givande arbete hittills.

Vi får återkomma då vi är litet längre hunna

Vinterhälsningar -utvecklingschefen

Suomeksi alempana

Företag på landsbygden (inklusive lantbrukets binäringar) kan få tre typer av stöd. För direkta investeringar går det att få ett stöd på 25 – 35 %, beroende på var företaget är beläget. Alla typer av investeringar kan inte stödas och vissa branscher faller helt utanför dessa stöd, men det lönar sig alltid att höra sig för om möjligheterna när man funderar på att investera i sitt företag. Den andra stödtypen gäller enmansföretag som gör sin första anställning. Där kan företaget få stöd för hälften av de direkta lönekostnaderna under en period på två år. Detta kan tillämpas också på nystartade företag med flera personer, t.ex. i aktiebolag. Också om man vill utveckla sitt företag med utomstående experthjälp kan man få stöd för hälften av kostnaderna. Närmare uppgifter fås från företagsrådgivningen: mats.nurmio@kimitoon.fi eller 0400-539 179.

Maaseutuyritykset (myös maatalouden sivuelinkeinot) ovat oikeutettuja kolmenlaisiin tukiin. Yritykset voivat saada investointeihin tukea sijaintipaikasta riippuen 25 – 35 %. Kaikki investoinnit eivät ole tukikelpoisia, ja jotkut alat ovat kokonaan tukien ulkopuolella. Investoitaessa kannattaa aina kuitenkin selvittää tukimahdollisuudet, sillä tuen osuus on iso. Toinen tukimuoto koskee ensimmäisen työntekijän palkkaamista. Yritys saa 50 % tukea välittömistä palkkakustannuksista kahden vuoden ajalta. Tämä tukimuoto on sovellettavissa myös uusiin yrityksiin, joissa on useampi perustaja. Kun yritys tarvitsee ulkopuolista asiantuntija-apua yrityksen kehittämiseen, puolet kustannuksista on tukikelpoisia. Tarkempia tietoja yritysneuvonnasta: mats.nurmio@kimitoon.fi, 0400-539 179.

Hej!

Länge sedan jag hunnit blogga…. Det handlar om att det är så pass mycket i görningen att denna bit helt enkelt blivit ogjord för min del.

Ska här kort nu försöka delge er en del av allt det som är på gång inom utvecklingsenheten.

Idag postas ca 1100 brev till Salo och Åbo -bor. (Till barnfamiljer och till åldersgruppen 50+) Addresserna är slumpmässigt valda och köpta från befolkningsregistret. De utvalda får ett omfattande frågeformulär som handlar om hur man uppfattar Kimitoön. Detta görs för att vi ska få en realistisk bild av hur vi uppfattas av omvärlden - för att sedan kunna stärka och förbättra Kimitoöns goda sidor och föra fram dem kraftigare i vår marknadsföring b.la. Då resultatet står klart återkommer jag till det. Arbetet görs av en som gör sin gradu om Kimitoön- i samarbete med utvecklingsenheten.

Projektet Kimitoön självförsörjande på energi ser ut att ha medvind. Det har godkänts i Kimitoöns kommunstyrelse och skall ännu godkännas av Egentliga Finlands förbunds styrelse i december.

Idag godkändes i kommunstyrelsen nyss projektet Kimitoöns centrum , del II. Projektets målsättning är att stöda samarbetet mellan företagen i Kimititoön. Via detta kommer det bl.a att ordnas benchmarking resor till andra orter,månatliga företagarträffar och kortare utbildningstillfällen , en näringslivstidning kommer att göras under våren. Säsongöppning samt fritidsmässan i Dalsbruk arrangeras också via detta projekt.

Det som projektet också kraftigt kommer att medverka i är att Kimitoöns kommun tar fram en egen näringslivsstrategi. Denna process har redan påbörjats på ett seminarium tidigare i höstas - där ca 25 företagare deltog. Näringslivsstrategin blir klar under våren - Kimitoöns fullmäktige är den som godkänner strategin.

Projektledaren Krista Gustafsson är idag som bäst och föreläser för politiker i Stockholm om hur vi handhar näringslivs- och skärgårdsfrågorna i Kimitoön. Det var landstingsrådet Gustav Andersson som inbjöd oss att komma och berätta hur vi har det emedan han hade fått en så positiv , dynamisk uppfattning om Kimitoön.

Det är många som utanför öns gränser tycker att vi är en kommun med “drive”. Här måste jag igen passa på att påminna oss alla om att vi själva alltid och fortsättningsvis kan påverka bilden av Kimitoön genom att plocka fram allt det som är bra här för alla vi möter. Problemfritt har ingen kommun det - men man kan gärna plocka fram möjligheterna framom problemen -:)

I morgon på morgonen kommer en av Sjöfartsverkets tjänsteman till Kimitoön för att diskutera trafikförbindelserna i skärgården.Julklappslistan från vår sida är lång - och vi är medvetna om att allt inte kommer att gå att realiseras med en gång - men vi jobbar ständigt för att bibehålla och förbättra villkoren för att leva och bo i skärgården. Med på träffen är skärgårdsnämndens ordförande Sixten Laine och tekniska chefen Lasse Nummelin.

Jorma Leppänen från Arbets - och näringsminsteriet besökte kommunen tidigare i höstas. Han verkade nöjd med att se all den service vi nu upprätthåller och stöder i skärgården.

Eva- Stina Hellbom och undertecknad är båda invalda i Nordiska Ministerrådets skärgårdssamarbetsråd. Vi besökte tillsammans Mariehamn på det förra rådsmötet. Mötet var mitt första - och det var ett intressant nytt forum där de gemensamma skärgårdsfrågorna i Sverige, Åland och Finland dryftas. Åland meddelade tyvärr dock om utträde ur skärgårdssamarbetet - men vi hoppas att de ändrar sig då deras ekonomiska situation är litet bättre.

Region Åboland har haft några styrelsemöten och Region Åboland håller sin stämma den 8 december Både Väståbolands och Kimitoöns kommunstyrelser är medlemmar i detta organ. Vi kommer bl.a att diskutera Region Åbolands framtid på detta möte. Region Åbolands roll är i dag rätt liten emedan vi snart inte har så många projekt via dem kvar. Däremot ska de båda kommunerna samarbeta bra fortsättningsvis.

Vi har väldigt mycket samarbete såsom det är i dag - via skärgårdsfrågorna, via projektvärlden och i frågan om intressebevakning gentemot myndigheter och instanser.

Detta var några axplock från det som är på gång Ha det så bra i höstrusket

Förbanna inte mörknet-tänd ett ljus hälsar utvecklingschefen

Jag blev så inspirerad av Turun Kauppakorkeakoulus prof Sirkka Heinonens föreläsning om utvecklande av Dalsbruk den 16 september så vill blogga om det.

Slow rörelsen betyder inte att allt sker i snigelfart utan snarare ett välmående där individen själv bestämmer över sin tidsanvändning. Slow tanken föddes i Italien på 80-talet med inriktingen på Slow-food (i motsats till fast food) där närproducerade högklassiga råvaror prioriteras. Maten tillreds gärna tillsammans och hela måltiden blir en social samvaro.

Under 2000 talet har flere Slow cities utlysts där livskvalitet förbättras genom att utnyttja ny teknologi utan att glömma det kulturella arvet. Miljöpåverkan har också ett starkt inslag i trenden.

Att införa Slow som levnadsvana betyder att man är medveten om tidsbegreppet: man bestämmer själv hur man utnyttjar sin tid, man har en holistisk syn på sitt liv och på sin omgivning. Slow ger utrymme för och tid för avkoppling och KREATIVITET som leder till välbefinnande och en bättre livskvalitet.

För en SLOW-ort behövs en stark kultur och identitet, närhet till god service samt närhet till naturen. Allt detta finns redan på Kimitoön och främst i vår levande bruksort Dalsbruk. Några exempel på hur orten ytterligare kan marknadsföras : vårt brukssamhälle kan starkare lyftas fram ( tex. namnen på byggnaderna som Evigheten, Sibirien, Honolulu kan göras mer synliga), utveckla våra naturstigar kring Masugnsträskena, effektivare marknadsföra möjligheterna till distansjobb via DIT-centret. Restaurangerna i Dalsbruk har redan valt de närproducerande i sin marknadsföring genom Port Sides Skärgårdssmakstatus och Strandhotellets Plåtbrödskoncept.

Ifall vi alla jobbar mot samma mål har vi mycket att hämta –vi får ökad turism och får dem att hållas här längre, får inflyttning via distansjobb och kanske en hel del nyblivna pensionärer vill flytta hit där service och natur finns på gångavstånd. För företagare finns möjligheter till ett utökat behov av välmåendetjänster.

Dessa möjligheter finns på ön, ser vi som jobbar i utvecklingsenheten –vi har chansen bara vi vågar ta den!

Annalena

TORSDAG 17.9 ÄR DET ÖPPET HUS I KIMITO KOMMUNKANSLI - Kaffebjudning

FREDAG 18.9 ÄR DET ÖPPET HUS I DALSBRUK KOMMUNKANSLI - Kaffebjudning

LÖRDAG 19.9 - SÖNDAG 20.9 ÄR DET SKÖRDEFEST! (Se närmare Anne Lindroos blogg)

HEJ!

I fredags träffades utvecklarna från staden Väståboland och från Kimitoön - på Fotisgolfen. Hela dagen jobbades det intensivt med olika gemensamma frågor. Vi jämförde till att börja med våra sätt att arbeta i de olika kommunerna. Väståboland har den lilla utmaningen att utvecklingspersonalen är mycket utspridd i de alla kommundelarna - där de tidsmässigt , som bekant är ganska så långt ifrån varandra.

Det problemet har vi inte i Kimitoön.Vi är i huvudsak stationerade på två olika ställen; i Villa Lande i Kimito och i flygeln i kommunkansliet i Dalsbruk. Mellan Dalsbruk och Kimito tar det endast ca 20 minuter med bil..

I Kimitoön håller vi regelbundet gemensamma möten en gång /månad - emedan man i Väståboland träffas en gång/kvartalet.

De är 25 ordinarie på den Västliga sidan - vi är bara 5. Men alla våra projektledare jobbar ju tätt sida vid sida med den ordinarie personalen.

De gemensamma tangeringspunkterna för Väståboland och Kimitoön är bl.a

1) Turismen 2) Företagsrådgivningen och företagsregistret 3) Projektvärlden (till en del-vi är försiktigare med att ta in nya projekt på vår sida) 4) Region Åboland 5) Skärgårdsfrågorna

Vi försökte lösa våra gemensamma ärenden genom intensiva grupparbeten under dagens lopp. Det som kanske vållade mest huvudbry var företagsregistret och dess uppdatering och funktion.

Det är 8-9 olika intressenter och aktörer gällande företagsregistret. För den som nu är litet missnöjd med det register som idag syns på www.kimitoon.fi kan jag berätta att vi löser problematiken så småningom…Beklagar över de felaktigheter som just nu förekommer i registret -som ännu egentligen ligger på Region Åbolands webbplats. För vårt vidkommande handlar det om litet tidsbrist… Vi ska resursallokera - och återkommer under höstens lopp-med förhoppningsvis - en lösning -:)

Efter den intensiva arbetsdagen blev det Fotisgolf för hela slanten - det var ett otroligt roligt spel. För min del var det faktiskt första gången jag spelade detta - därav var resultatet litet si som så..-:)

Sent på kvällen avnjöts en gemensam middag - med många glada vitser och sånger - som vi nog samstämmigt sjöng . Någon tyckte skämtsamt att vi hädanefter kunde lämna in gemensamma projektplaner i form av noter till TE-centralen… Undrar vad kontrollanterna DÅ skulle tycka..?

TACK till er alla som deltog i vår utvecklingsdag. Ett extra stort tack till Kimitoöns gäng - dels för arrangemangen men även för den goda stämningen. Bra gäng jag jobbar med!

Nu inkommande vecka händer det en hel del i vår kommun som alla välkomna med på t.ex

ONSDAG 16.9 kl.17.30 FULLMÄKTIGESALEN i Kommunkansliet i Dalsbruk. Ett litet miniseminarium under rubriken: DALSBRUK -EN OSLIPAD DIAMANT. Vi får höra bl.a. Tom Simola, samt experten på Slow-rörelsen Sirkka Heinonen.

TORSDAG 17.9 ÄR DET ÖPPET HUS I KIMITO KOMMUNKANSLI - Kaffebjudning

FREDAG 18.9 ÄR DET ÖPPET HUS I DALSBRUK KOMMUNKANSLI - Kaffebjudning

LÖRDAG 19.9 - SÖNDAG 20.9 ÄR DET SKÖRDEFEST! (Se närmare i Anne Lindroos i blogginlägg)

Skön söndag hälsar - utvecklingschefen

Nu är det dags för den Åboländska skördefesten. Det är andra gången vi firar skördefest i Åboland. Idén till vår skördefest kommer från Åland, där det firas skördefest för tolfte gången. Hoppeligen får vi en lika fin tradition och lyckad skördefest även hos oss. Skördefesten går alltid av stapeln tredje helgen i september och den firas samtidigt i Åboland och på Åland.

Vi firar i två dagar. På lördagen har vi en marknadsdag och på söndag ”öppna dörrars dag” runt om i Åboland. Tema för Skärgårdens skördefest är skärgårdskultur och mat.

Nytt för i år är att vi har marknad både på torget i Kimito och Nagu. Marknaderna är öppna från kl 10-14. Officiellt öppnas marknaderna kl 10.15 i Kimito av Tage Ginström verksamhetsledare för SLC och i Nagu öppnar Sandra Bergqvist marknaden, styrelseordf. för Väståbolans stad.

Till marknader hör det även musik och för de inslagen står Djungeltrumman & Arne Alligator i Kimito och Sås och Kopp i Nagu. Jag tror att vi får en bra stämning, med så duktiga och roliga artister. Vi har många försäljare, som är marknadens viktigaste artister, med sina produkter allt från honung, blommor, grönsaker, fårprodukter, fisk och massor av olika hantverk och inte att förglömma bröd och bakverk av alla de sorter.

Jag hoppas, när marknaden är slut, att alla försäljares bord står tomma och konsumenterna har fyllt sina förråd med trevliga, hälsosamma och kvalitativa produkter från närproducenterna. På söndagen finns det möjlighet att åka runt till gårdar, företag, skolor, restauranger, caféer samt båtar, som öppnar sina dörrar och däck och bjuder in allmänheten. Det här ger en fin möjlighet till, att bekanta sig med företagare och producenter av olika slag.

På söndag står dörrarna öppna från kl 12-18 och då kan du åka runt i Åboland. Ta en guidad tur i Bjursängens Bärodling eller på Tammiluotos Vingård, där det också finns möjlighet att äta fisksoppa. Stentorp har vallhundsuppvisning och på matlistan fårkött, att äta på plats eller köpa med hem. Åk till Sattmark och smaka på deras goda kakor eller ät nyrökt fisk. I Nagu kan du titta på highland djur hos Jan-Erik Karlsson eller prova på glasblåsning i Hippoglas. På Tackork gård guidar Margot runt och på granngården kan du följa med då Mats Fagerlund tar upp potatis (väderreservation). I Wattkast på Korpo kan du bekanta dig med Holméns äppelträdgård, där Margareta kokar kaffe.

Fortsätter vi till Öståboland kommer vi till Westankärr gård med gårdsbutik café och vallhundsuppvisning. På Brusaby kan du bekanta dig med djur och annat roligt, medan Sagalund har lekladugård och lantbruksutställning. Åker du till Vestlax kommer du till Rabbe Lindroos och får bekanta dig med hans gård. På Bjärkas kan du spela golf, äta soppa och dreja keramik med Inge-May. På Kalkholmen kan du stiga ombord på Eugenia eller åker du till Dragsfjärd kan du ta en titt på Björknäs Trädgård och prata med Johan och Diana. Kanske låter du dig kaffe smaka på Marinas Café Ma`Cirque. I Westers Trädgård i Kila kan du gå i Gunillas trädgård eller shoppa i hennes gårdsbutik. Förutom allt det här har även Westers Trädgård och Restaurang Bystrand öppet på lördag kväll. På Restaurang Bystrand kan du äta skördebuffé och dansa till långt in på natten. Tanken bakom Skärgårdens skördefest är, att det inte enbart skall vara en rolig händelse, utan kunna ge något åt konsumenten, samt alla producenter. Jag hoppas att vi kan skapa en trevlig Skördefest för hela familjen och alla producenter i Åboland.

Välkommen till Skärgårdens skördefest 2009!

Anne Lindroos projektledare, 044 3305963, anne@skordefest.fi, www.skordefest.fi

Den här veckan hade vi besök från Dalarna i Sverige. Gruppen bestod av företrädare för 15 kommuner i Dalarna – nästan enbart från relativt små landsbygdskommuner – samt från statliga Länsstyrelsen. Resan arrangerades av SmåKom:s sekretariat som verkar i Leksand. (SmåKom är ett nationellt nätverk för små kommuner i Sverige, som vill förändra, förbättra och få sin röst hörd i relation till de största kommunerna, staten, olika maktcentra samt regering och riksdag.) Som gruppens reseledare fungerade Ronny Svensson, sekreterare i SmåKom .

Målet med besöket var att samla erfarenheter och idéer om hur mindre landsbygds/skärgårds kommuner fungerar och agerar i Finland, eftersom vi här har andra lösningar än i Sverige. Gruppen hade som önskemål att bl.a. få träffa kommunens ledning, politiker, att få se praktiska exempel på okonventionella servicelösningar samt att få information om någon statlig service på ön.

Under förmiddagen fick våra gäster ett digert informationspaket om Kimitoöns kommun . Både Tom och Lasse höll anföranden vilka ledde till många, långa intressanta diskussioner. Våra svenska gäster var så imponerade över hur väl insatta våra tjänstemän och politiker är i allt vad som händer i och utanför kommunen. Efter de kommunala presentationerna fick vi höra om hur Polisinrättningen i Egentliga Finland fungerar. Som föreläsare fungerade kriminal kommissarie Jan Storing som höll ett mycket digert anförande. Även denna föreläsning ledde till en massa diskussion i gruppen. Diskussionen kretsade kring det att många polisinrättningar i de mindre kommunerna i Sverige är indragningshotade.

På eftermiddagen avnjöt vi en sen lunch varefter vi summerade dagens händelser tillsammans med våra gäster. Vi kunde båda konstatera att dagen varit ett rent nöje för båda parterna. Vi har mycket att erbjuda här på vår ö fastän vi inte alltid själva ser dessa möjligheter. Det är därför ytters hälsosamt med besök utifrån, eller att besöka andra platser, för att vidga vyerna och se vardagen med lite andra ögon. För mig var denna dag mycket givande och den har gett mig många nya idéer och tankar inför framtiden!

Cathina

En av utvecklingsavdelningens uppgifter är som bekant att stöda företagandet på ön. Två viktiga pusselbitar här är samarbete, eller med ett modeord nätverkande, och fortbildning.

Det förstnämnda kräver att man träffar varann, sitter och pratar strunt och där plötsligt hittar en tråd som med tiden kan bli till ett nystan av nätverk. Man kan förstås också utveckla samarbetet mera systematiskt, men det viktiga är oberoende att man TRÄFFAS. Den andra pusselbiten, fortbildningen är en ständigt pågående process. Jag har på känn att företagarnas problem här är tiden, hur mycket tid kan och skall man använda för att inhämta nytt kunnande och nya tankar?

Vi håller just nu på att bygga ett årsprogram med både morgonkaffen och kvällsträffar. Gemensamt för dem blir att vi har ett tema och någon utomstående inledare på varje tillfälle. Morgonkaffena är tänkta att ordnas runt om på ön och har karaktären av korta, ev. mera lokala tillfällen där företagarna kan sticka sig in, höra något aktuellt och träffa åtminstone sina närmaste kolleger. På kvällstillställningarna tar vi lite mera tid på oss för att kunna få en något djupare inledning och en genomgång av teman som säkert berör varje företagare. Områden vi tänkt oss är t.ex. marknadsföring, ekonomiska analyser, beskattning och orkande. På morgnarna en snabb glimt av ett tema på en halv timme, på kvällarna ett par timmars fördjupning. Programmet kommer inom kort, men vi tar gärna emot förslag och idéer om vad som känns viktigt.

Krista och Mats

Hej

I de tre forna kommunerna har man haft litet olika kutym gällande att utse och premiera människor för goda insatser kommunen till fromma.

I Dragsfjärd t.ex. hade man förut en näringsnämnd som utsåg årets företagare och företagaren premierades på fiskmarknaden i Dalsbruk.

Nu prövar vi på ett nytt koncept i år. Denna vecka utannoseras att kommuninvånarna får komma med skriftliga förslag på vilket företag/företagare, förening eller person som på något sätt bidragit till att föra fram Kimitoöns kommun på ett positivt sätt.

Vem som blir årets ambassadör kungörs på julmarknaden i december.

Nu har DU alltså din chans att påverka - vem anser DU ha fört fram kommunen på ett positivt sätt?

Ditt förslag ska sändas in till utvecklingsenheten senast den 16 oktober . Adress: Malmvägen 2, 25900 Dalsbruk eller per e-post till gunilla.granberg@kimitoon.fi. Kimitoöns kommunsstyrelse utser årets “ambassadör” på basen av de inkomna förslagen.

Hoppas på många olika välmotiverade förslag snart! Det finns garanterat många som vore värda titeln -:)

Hälsar

utvecklingschefen

som förresten tycker att vi alla kan agera som små “ambassadörer” och föra fram kommunen positivt inom och utanför kommungränserna.

Hej!

Här några axplock från det som hänt och är på gång inom utvecklingsenheten och inom kommunen.

Nästa vecka lanseras kommunens nya webb 26.8 kan du gå in på www.kimitoon.fi för att titta på den. De som för in uppgifter på den jobbar för högtryck för tillfället.

Nästa vecka startar kommunens strategiarbete. Ledningsgruppen och de ledande politikerna träffas för att dra upp riktlinjerna- Ska bli riktigt intressant.

Centrumprojektet (Kimitoöns projekt) har haft styrgruppsmöten. Projektet avslutas 30.9 men vi har enats om att anhålla om fortsättning. Centrumprojektet är ett viktigt projekt som sammanlänkar och samarbetar med företagarna på ön. Slutseminarium är under planering. Krista Gustafsson gör ett utmärkt jobb inom detta projekt.

Central Baltic projektförfrågningar dyker upp i min e-post titt som tätt. Vilka ska Kimitoön gå med i -vilka inte - är inte så lätt att avgöra. Vi diskuterar dessa med mina projektledare för att bilda oss en helhetsuppfattning. Orsaken till att dessa projekt nu är så aktuella är att projektansökningstiden infaller i september. CB-projekt är otroligt omfattande och arbetsdryga. Kommunen kommer inte att agera huvudman för något av dessa - men vi kan tänka oss att vara med på ett hörn av något av dessa-OM det är till någon nytta för oss.

Tillsättande av projektstyrgrupper behandlades i kommunstyrelsen förra veckan. Kommunstyrelsen valde att förbehålla sig rätten att utse styrgruppsmedlemmar. Egentligen en väldigt positiv sak såtillvida att då är kommunstyrelsen mera inkommen i vad som sker inom den mångfassetterade projektvärlden. Förhoppningsvis kommer det att sitta politiker med i styrgrupperna?

Jag har över 40 olika projektplaner i mina mappar. endel är på väg att avslutas, andra har redan avslutats men ska redovisas och några få är på kommande. De som är på kommande ska vara vettiga. Ett på väg in för ansökan är Biogasprojektplanen-som skulle gagna Kimitoön. ..

Om några veckor får vi besök från Dalarna. Programmet står snart klart. Vi visar gärna stolt upp vår fina kommun Kimitoön

Soliga lördag

-utvecklingschefen

HEJ!

Länge sedan någon av oss har hunnit skriva i vår gemensamma blogg. Sommaren kom liksom kommit emellan .. . De flesta av oss har haft s.k. “talkoledighet” (På egen bekostnad tagit ut ledig tid för att hjälpa till att spara i kommunen) eller sedvanlig semester.

Men NU börjar korridorerna både i Dalsbruk och i Kimito kommunkanslier vara fulla av liv och rörelse.

Så även i vår “flygel” i Dalsbruk - där de flesta av oss utvecklare har sitt rum.

Kommunens ledningsgrupp möttes denna vecka för första gången efter sommarpausen - en positiv nyhet är bl.a att inflyttningen aningens har ökat. Inte med många personer (16) men dock- den negativa trenden första gågnen på länge svängd.

I sommar har jag mött många olika mänskor i Dalsbruk - som alla vänligen kommer med små eller större ändringsförslag beträffande Dalsbruks hamn, parkeringsplatser, bryggor & bryggavgifter (Het potatis tydligen)avfallshanteringen, öppethållningstider o.s.v

Det är faktiskt bra att höra folks åsikter och önskemål. Önskebrunnen är oändlig. Men faktum är att kommunen givetvis inte kan åtgärda allt och allas önskemål över en natt. Långsiktig planering gäller.Och ekonomiska förutsättningar. På sikt blir det mesta säkert åtgärdat.

Mycket positivt har också yppats om Kimitoön. Sommarboare verkar ofta väldigt nöjda och glada över Kimitoön. De ser det fina i en liten bruksidyll - med de vackra Engelska husen, två uterestauranger som serverar läckra måltider, det livliga onsdagstorget, skärgårdstorget, Bruksmuséet, gästhamnen , välsorterade affärer, caféet vid torget o.s.v

En sommargäst pläderade för hur UNIKT fin miljö denna blandning av bruksort och skärgård de facto är. Det finns mej veterligen INGEN liknande i hela Finland. (Jag kan ha fel..rätta mig i så fall )

Kändisar som Teemu Selänne och Bettina Sågbom hittade till Dalsbruks gästhamn i sommar!

Tänk om alla skulle se på vår fina Kimitoö med samma positiva ögon och förtecken som sommargästerna (som är ca 5000 till antalet)

Vi skulle alla kunna passa på att se allt det som är bra och fungerar - och sprida detta vidare - till vänner och bekanta också utanför Kimitoön.

Inom utvecklingen har vi några timmar sysslat med planering och åtgärdsprogram för hösten. På kommande är bl.a uppgörande av näringslivsstrategin - där företagarna ska involveras, skärgårdprogrammet (Dragsfjärds gamla )ska sändas på remiss till byalagen i skärgården för att senare uppdateras, marknadsföringen av ön ska noggrant genomgås, julmarknaderna , skördefesten planeras, den nya webben står snart lanseringsfärdig , företagarträffar med tema på kommande och mycket mera.

Den röda tråden för hösten från utvecklingsenhetens sida finns nu utstakad.

Det har varit bra med en kort sommarpaus, med tid för att varva ned - för nu verkar alla vara fulla av energi och redo att kavla upp ärmarna och börja jobba hårt, stenhårt för att kommunen ska vara en kommun som invånarna trivs och mår bra i.

“indiansommarhälsningar” - utvecklingschefen

I måndags upptäcktes blågröna alger i Dragsfjärden. Man kan spekulera i varför blomningen i år är såhär tidig trots att det varit rätt kallt. Min egen tanke är att det regnat väldigt mycket och på så vis har mycket näringsämnen runnit ut i sjöar och hav.

Blomningen har väckt uppståndelse och kommunen har fått stå till svars för att Dragsfjärden mår dåligt.

I motsats till vad många tror har inga åtgärder som kommunen tidigare gjort ändrat. Luftningen av sjön och provtagningen fortsätter. Luftningen går ut på att syre pumpas ner i de djupaste delarna av sjön för att undvika att näringsämnen, främst fosfor, frigörs från bottensediment.

I Söderbybäcken har för 15 år sedan byggts sedimentationsbassänger. Här har arbetsgruppen för sjön Dragsfjärden varit aktiv och inlett ett sammarbete med WWF. WWF har ett Våtmarksprojekt med målsättning att minska belastning från bäckar och åar till Östersjön. Vi har dock lyckats få WWF att även intressera sig för sjön och den stora dammen skall i sommar byggas om till en våtmark. Våtmarken fungerar i regel effektivare än dammar eftersom växtlighet i våtmarken både stoppar fasta partiklar och tar upp näringsämnen.

I Västanfjärd fungerar föreningen Västanfjärds vikar som under flere år arbetat med att planera åtgärder för tillrinningen till vikarna. WWF kommer här också att delta i förverkligande av åtrgärderna. Den första är bäcken som rinner ut i Bredviken.

Vi kan alla vara med i talkot för att minska näring som hamnar vattendrag -mitt första tips -“kissa inte i havet”. En liter kiss göder i kg alger -tänk på det!

Det andra är att: -se över era avlopp -både om ni befinner er vid skärgårdshavet eller vid något annat vattendrag.

Kommunen gör sitt -bygger ut kommunalteknik (kolla och kommentera Utvecklingsplanen som just nu är till påseende i kommunkanslierna och bibliotekerna på ön) och sköter luftning i Dragsfjärden. Aktiva förbättrar Söderbybäckens dammar samt förverkligar åtgärder i Västanfjärd.

Då alla gör sitt, istället för att skylla på någon annan, kan vi verkligen göra något för våra vattendrag!

Jag önskar er alla en skön sommar vid vattnet !!

Annalena , “Västanfjärds gamla kisitant”

Projektvärlden ÄR byråkratisk. Jag håller fast vid min åsikt att man först ska ha en idé och sedan försöka finna finansiering för projekt - och inte tvärtom.

Kommunstyrelsen hade möte i dag - och vi hade en gemensam beredning med Väståboland gällande våra två kommuners deltagande i det s.k KOKO -programmet ( Regionala kohesions-och konkurrenskraftsprogrammet) I Väståboland gick förslaget enhälligt igenom - men hos oss blev det ett enhälligt nej. Jag förstår politikerna här. Vår ansökan var väldigt omfattande - vilket kanske gjorde att den verkade luddig. KOKO - pengarna är det som förut var de s.k. “Seutu” pengarna. Dessa pengar anhöll man inte från Region Åbolands sida för åren 2008-2009. (Tappat deadlinen eller liknande vill jag minnas från tidningsspalterna-då när jag ännu inte hade en aning om jag själv skulle ha med dessa saker framöver att göra…-:)) Nu anhåller vi inte om KOKO-pengarna .Men det är politikernas val. De har sagt sitt. Och vi tjänstemän får finna oss i det. Demokratin har talat.

Däremot får Remontti -Kaste -projektet påbörjas - också det gemensamt för hela Åboland. Det handlar om ett nationellt utvecklingsprogram som lyder under social-och hälsovårdsministeriet.Programmet strävar bl.a till att reformera och effektivera verksamheten inom social-och hälsovården. I Åboland handlar det bl.a om en satsning på att främja välbefinnandet hos barn, ungdomar och familjer, fortbildning för personal som arbetar med barn, ungdomar och familjer, långsammare ökning av kostnaderna för barnskyddet, specialdagvården och elevvården samt förbättrad tillgång till tvåspråkig kompetent personal.

Proeketet kommer att gå vidare till omsorgsnämnden. Detta är i tidens anda - och är ämnat att jobba för en mycket angelägen sak.

På sikt hoppas jag fortsättningsvis att vi kan ta in projekt som verkligen gagnar kommunen och dess invånare. Det handlar då om väl genomtänkta projekt.

Mina kunniga projektledare har jobbat fram en projektplan som handlar om att få en biogasanläggning till Kimitoön.Nu söker man finansieringskällor för detta. Hoppas detta lyckas! På dethär sättet vill jag att vi jobbar med projektvärlden.

Kontrollen på projekten är stenhård. Jag har just sett mina proejktledares redovisningar - när man anhåller om pengar från de olika finansiererna. Varendaste ett kvitto dubbelgranskas - och varje gång får man redogöra och ge tilläggsförklaringar i minsta detalj. Det går mycket tid till projektadministrationen.

Vi har två sakkunniga projekthanterare - båda anställda av Väståbolands stad som vi i Kimitoön också samarbetar med och anlitar. I övriga Europa finns det konsultbyråer som hanterar projektbyråkratin. På så vis lyckas man kamma hem full pott i projektmedel. I Finland är vi inte lika bra på detta. Vi vill alltid vara exeptionellt duktiga och göra alltidng “by the book” - varav det inte lyckas lika bra alla gånger.

Men jag hävdar att det inte någonsin ska bli ett självändamål att kamma in projektmedel-bara för pengarnas skull.Det BÖR finnas en genuin vilja och mening i att man ror iland ett projekt.

Förra veckan var några av oss från Kimitoön på Arbets-och näringsministeriets årliga nationella Skärgårdsdelegations konferens i Taipalsaari. Där träffade vi tjänstemän från andra kommuner - av vilka några hävdade att de lider av projektallergi….

Jag hoppas jag inte blir smittad..-:)

sommarhälsningar, Utvecklingschefen

I går besökte en grupp från ön både Biolan och Biovakka. Hos Biolan ville vi särskilt bekanta oss med det nya kontoret som är under byggnad. Det är fråga om en mycket speciell byggnad i korsvirkesstil med vasstak. Det var inspirerande att se att det finns mänskor som vill pröva på trä och andra naturmaterial också i större skala och för företagsbruk.

Biovakka handlar ju om biogas. Där såg vi hur en stor anläggning fungerar och fick höra vilka alternativ det finns att göra något av den processerade massan. Det finns goda möjligheter att i stor skala förvandla massan till lätt använt gödsel. Vi hann också diskutera vad de på Biovakka gör med massan från reningsverken. Detta är ju en aktuell fråga eftersom det inte är självklart att det är en produkt som passar som gödsel i livsmedelsproduktionen.

Med tanke på biogas för Kimitoön är Biovakka en för stor enhet att jämföra med, men gav i alla fall en syn på hur lönsamheten kan beräknas och uppfattas ur olika synvinklar. Hos dem utgick man från att lönsamheten uppstår vi de portavgifter de tar för allt material de processerar.

Efter resan har vi igen lite mera underlag för att fundera hur vi kan utveckla biogasenergi för Kimitoön.

Mats

Hej!

Arrangemangen för årets skördefest är i full gång. På torsdag besökte jag Åland och träffade Lena Brenner, med på resan var Cathina Kimitoöns marknadsförare.

Lena jobbar på Ålands Landsbygdscentrum och är koordinator för skördefesten på Åland. Hon försåg oss med ett digert infopaket av erfarenheter och kunnande. Åland står ju för tolfte gången värd för skördefesten. Landsbygdscentrets gård på Jomala är en idyllisk marknadsplats.

Vår dag avslutades med en sightseeingtur ut till Järsö. Vi var helt betagna av alla hav med gullvivor, gulsippor och för att inte tala om alla vitsippor.

Hemma igen fulla av entusiasm. Här kan vi bara konstatera, att vi har en lika fin skärgårdsmiljö och absolut lika fina förutsättningar till att arrangera en gemytlig och familjär skördefest i september.

Anne

Nu är budgeten omgjord och målsättningarna står klara från mitt bord- utvecklingsenheten.

Nästa vecka hålls Skärgårdsnämndens andra möte för i år. Efter mötet hålls ett miniseminarium under rubriken BREDBAND TILL SKÄRGÅRDEN. Detta tillfälle hålls fredagen den 15 maj kl.11 i Kommunhuset i Dalsbruk, fullmäktigesalen. Alla som är intresserade att komma och lyssna är välkomna! (Slutgiltiga programmet klarnar i fredag)

Tisdagen den 19 maj hålls en öppen träff för alla som är aktiva inom eller intresserade av Byalagen runt om i Kimitoön - Vi håller en öppen träff med kultursekreterare Solveig Friberg, fritidschef Bosse Ahlgren, Leader-föreningens verksamhetsledare Sami Heinonen, landsbygdssekreterare Susanne Mäkelä och utvecklingschef Gilla Granberg.

Vi kommer att annonsera i nästa veckas Annonsblad om dessa båda tillfällen.

Kanske vi ses på någondera tillfället?

utvecklingschefen

Det händer så mycket på vår enhet - så mycket att jag inte ens hunnit sätta mej ner för att blogga ..-:)

Kimitoöns företagarbilaga utkom den 17 april. Tidningen skrevs mestadels av oss själva. Stort TACK till alla företagare som deltog och tack till alla utvecklare som hjälpte till med skrivandet. Personligen besökte jag sex stycken olika företag och fick en fin inblick i företagarnas vardag - och vad deras firma handhar. Än en gång slog det mig hur mycket framåtanda och kämpantag det finns i Kimitoön!

Kimito och Dalsbruks centrumprojektets skyltar - de två första prototyperna står färdiga. Riktigt lyckade båda två. Te-centralens Allan Sundblom besökte våra styrgrupppsmöten gällande projektet och verkade vara tillfreds.

Arbetsgruppen för industrins omstrukturering i Dalsbruk har haft sitt sista möte - arbetslöshetsprocenten i Kimitoön är idag 5,4% . Läget är ingalunda katastrofal - om man jämför med hela regionen.

“AFID”-gruppens arbete är avslutat - nästa arbetsgrupp som påbörjar sitt arbete i höst fortsätter att följa upp läget inom näringslivet i Kimitoön. Gruppens sammansättning ska står klar innan sommarsemestrarna.

Spartalko är det som gäller i Kimitoön idag -såsom i landets alla andra kommuner. Vi tjänstemän håller febrilt på med att hitta sparåtgärder och räknar om våra budgeter. Min personal har alla valt att ta talkoledigt i sommar. Det innebär ledighet på egen bekostnad. Vissa andra budgetjusteringar ska ännu göras gällande utvecklingen. Våra budgetanslag är ganska små så vi ska skära ned ca 20.000 euro. Mina förslag går till kommunstyrelsen för behandling.

I övrigt är jag vald att sitta med i Dragsfjärds Industris bolags styrelse. Ska bli intressant att ta del av också denna verksamhet inifrån.

Utvecklingssamtalen med min personal är påbörjade, utvecklingsenhetens målsättningar står snart klara, en handlingsplan är utarbetad och ska ännu filas litet kortare .Kulturfondens styrelseordförande och åboländska ombudsman besökte Kimitoön nyligen och jag hade förmånen att träffa dem. Passade på att berömma kommunen - samgången har löpt så väl och Kimitoön är en mycket god arbetsgivare - med en dynamisk positivt ledningsgrupp!

Igår arragerade vi Kommunkansliernas första gemensamma fest i Dalsbruk (Där var och en betalade för sig i dessa spartider..) Vi var nästan 40 personer på festen -som var riktigt trevlig- lättsamma programinslag och många sånger. Jag har förmånen att jobba i en helt härlig arbetsgemenskap.Stort TACK till all som hjälpte till med arrangemangen - och till alla ER som deltog i festen! !Detta gör vi om -eller hur -:)?

Detta och mycket annat är på gång - som jag återkommer till en annan gång. (Bl.a den omfattande kartläggningen av alla Kimitoöns 32 bebodda öar som Arbets-och näringsministeriet begärt av oss)

Soligt skönt veckoslut! - utvecklingschefen p.s Sätt gärna datumen 22-23.5 i minnet - se föregående blogg

Denna vecka är den nationella avloppsvattenveckan utlyst av miljöministeriet. Denna information borde jag skrivit redan förra veckan -men bättre sent än aldrig…

Förordningen om avloppsvattenhantering i glesbygden trädde ikraft år 2004. Förordningen stipulerar hur bra vi bör rena vårt avloppsvatten för att minska på belastningen till miljön.

Kraven är ganska stränga och påverkar de flesta människor som bor utanför kommunalt avloppsvattennät. Cirka 1 miljon människor i Finland bör på något sätt åtgärda sina befintliga avlopp. Förordningen har funnits i 5 år och man räknar att cirka 2-3 % av alla befintliga fastigheter gjort något åt sina system. Tiden man har på sig att uppdatera sitt avlopp är framtill 31.12 2013. Dethär betyder att det kommer att bli bråttom; för fastighetsägare, för entreprenörer och för anläggningstillverkarna.

Eftersom de flesta måste göra någotr är det NU dags att tala med sina grannar eller sin by -kanske vi kunde lösa vår avloppsfråga tillsammans?

För detta finns min hjälp att tillgå via projektet Avlopp i kretslopp. Jag ger information om avloppssystem i allmänhet, men speciellt stöd kan jag hjälpa den som kan tänka sig lösa frågan gemensamt med grannarna. Jag hjälper till med att hålla infomrationstillfällen i byn, berättar vilka stödmöjligheterna är, vilka blanketter som behövs för grundande av vattenandelslag och för anmälan till tex patent och registerstyrelsen.

Jag hoppas alla som har frågor kring avlopp i Åbolands skärgård kontaktar mej -jag hjälper så gärna!

Program som ordnas under avloppsvattenveckan där projektet Avlopp i Kretslopp medverkar:

23.4 Avloppsvattenseminarium, Sydvästra Finlands miljöcentral, Väståbolands stad stadshus 9-12 25.4 Avlopp och avfallsinfo,Houtskär sorteringsstation

29.4 Studiebesök till vattenandelslag i Salo 17-21 (anmälan behövs)

Under veckan har redan ett seminarium hållits i Åbo samt Öppet hus på Tyskaholmens reningsverk i Dalsbruk.

Jag önskar alla välkomna med!

Annalena

Jag besökte i veckan utvecklingscentralen för funktionella livsmedel, som hör till Turun yliopisto samt Turun ammattikorkeakoulus avdelning för bl.a. livsmedelshygien. Dessa inrättningar hade bjudit in företagsrådgivare för att berätta om sin beredskap att samarbeta med i detta fall livsmedelsföretag.

Det var intressant att se hur stor vikt undervisningen och forskningen lade vid att skapa kontakter till företagsvärlden och förstås också erbjuda sitt kunnande och den småskaliga utrustning som används i undervisningen för att företag sakall kunna testa sina produkter och utveckla dessa. Det här är någontig som kunde användas i mycket högre grad än hittills, jag tror att alla företag inte ännu känner till möjligheterna. Inom livsmedelsbranschen gäller detta också små föertag.

Åboland finns dessutom nära Åboregionen med många högskolor och universitet, både svensk- och finskspråkiga, och som verkar inom många olika branscher. Alla skolor har experter som har goda möjligheter att samarbeta t.ex. i produktutveckling eller i form av slutarbeten. Det gäller bara för näringslivet att ta kontakt och kasta fram idéer och förslag.

Utvecklingscentralen jag nämnde om i början hör till ett av klustren inom det kompetensklusterprogram (www.oske.net) ) som stasrådet har tillsatt med tanke på att utveckla spetskunnande inom olika områden, t.ex. just funktionella livsmedel. Vi har alltså här i landet och också nära oss högt specialiserade mänskor som gärna samarbetar med företag som vill utveckla sig, det är bara att ta för sig.

Mats

Hej!

Idag hölls presskonferensen kring Audiators rapport om Region Åboland

Här en kort version från den :

Det finns en del brister och oklarheter i Region Åbolands förvaltning och ekonomi, men några direkta oegentligheter har inte upptäckts. Rapporten är gjord av Revisionsonsföretaget Audiator på uppdrag av Väståbolands stad och Kimitoöns kommun. Utredningen gäller verksamheten fram till slutet av år 2007.

Orsaken till att kommunerna bad om en utredning var att Region Åboland inte har kunnat betala sina skulder och kommunerna därför vid det här laget i har blivit tvungna att betala nästan 400 000 euro av organisationens lån, som man har gått i borgen för. Enligt Audiators utredning är det delvis svårt att av bokföringen få en klar bild av ekonomin, och den följer inte till alla delar god bokföringssed.

De största problemen orsakas av oklarheter i fråga om mervärdesskatten - en fråga som inte ännu är avgjord.(Besvär inlämnat) I bästa fall kan Region Åboland betala sina skulder, i värsta fall inte. Det kan dock ta flera år innan domstolsbeslutet står klart.

Den ekonomiska situationen förvärrades av att Pargas och Kimito minskade sina betalningar till Region Åboland år 2007 med nästan en kvarts miljon euro. (Pargas lät bli att betala 223.000 euro, Kimito 23.000 euro)

Revisorerna har inte kunnat ta ställning till hur år 2008 har skötts, eftersom det bokslutet inte ännu är klart. Bokslutet ska godkännas av Region Åbolands kommunalstämma i juni 2009.

Hur vi ska sköta Region Åboland i framtiden står öppet. Vi har 6 st projekt kvar på Region Åboland i dag - som inte är ändamålsenliga att flytta över till kommunerna. De övriga projekten har antingen avslutats (Projekttiden slut) eller flyttats över till Kimitoön eller Väståboland.

Kimitoöns kommun är nu huvudman för följande f.d RÅ- projekt;

• Masva
• Avlopp i Kretslopp
• Marina II, del II

Projekt kvar på Region Åboland - men projektledarna är med på Kimitoöns utvecklingsenhets möten och utvecklingschefen fungerar som deras förman:

• Aja (Artists in Archipelago)
• Museistigen
• Skördefest

Nästa måndag (30.3) hålls Region Åbolands kommunalstämma , den konstituerande - som bl.a väljer en ny styrelse för RÅ.

Den nya styrelsen får avgöra om vi avvecklar föreningen helt och hållet eller om vi håller kvar den , men med mycket liten verksamhet.

Det är inte förnuftigt att i längden rulla tre olika utvecklingsorganisationer i Åboland (Kimitoöns utvecklingsenhet med 5 ordinarie anställda + projektledarna + en med sysselsättningsstöd anställd, Väståbolands utvecklingsavdelning med 25 ordinarie + projektledarna + ytterligare Region Åboland)

Region Åboland har ingen anställda idag.

Ansvaret, namnteckningsrätten för föreningen handhas sedan årskiftet av min kollega Mikael Grannas i Väståbolands stad och undertecknad. Vi agerar även ordföranden i många av projektenas styrgrupper enligt principen att Kimitoön är ordförande för Västs projekt och tvärtom.

Vi samarbetar alltså tätt - Kimitoön och Väståboland.

Så ska det vara!

Skön torsdagskväll

utvecklingschefen

Här på Villa Lande – så som också på mitt tidigare jobb på Sagalunds museum – skulle vi ALDRIG klara oss utan dem!

Har just haft stor hjälp i 2 veckor av en praktikant från Axxells vuxenutbildning, senare i vår och under sommaren ser jag fram emot att få två nya praktikanter från dels Novias, dels Haaga-Helias turism-linjer.

Folk på sysselsättningsstöd har kommit och gått under hela min arbetslivshistoria. Ibland har de fått stanna några månader, ibland ett halvår eller ett år. Alltid har det varit lika tråkigt att inte ha möjlighet att låta dem stanna, eftersom pengar för en ”riktig” anställning inte har funnits.

Visst kan det hända att människor som är långtidsarbetslösa inte alltid är så motiverade då de är tvungna att ta emot ett jobb. Självförtroendet är ofta i botten efter en lång tid hemma och misstron mot arbetsgivaren stor. Men min erfarenhet är att de allra flesta människor blomstrar upp om man bara orkar visa dem uppskattning. Ödmjukhet hos dig som handledare skadar inte heller; jag tycker att man måste minnas att en sysselsatt får väldigt lite lön för det han gör och att en praktikant jobbar helt gratis. Om man mot den bakgrunden som arbetsgivare inte heller kräver så mycket, brukar resultatet oftast, trots allt, bli att den tillfällige arbetstagaren överträffar sig själv.

En långtidsarbetslös kan ha ett stort behov av att få prata. Arbetskompisar har inte funnits på mycket länge, och kanske har livet inte heller annars varit så lätt. Vilka otroliga berättelser har jag inte fått ta del av under alla år, berättelser som har gett mig själv dyrbar insikt i de vitt skilda verkligheter människor lever i. Och som kanske har gett mig bättre förutsättningar i mina jobb inom kundservice. En värdefull ”vidareutbildning” till priset av att bara ge sig lite tid att lyssna.

På samma sätt kräver också praktikanter lite tid av sin arbetshandledare. Det brukar vara orsaken till att det är svårt för studerande att få praktikplats – arbetsgivarna anser sig inte ha tid att ta hand om en praktikant. Även om dom kommer helt gratis!

Tackvare duktiga praktikanter under åren, har vi på turistinfon bl a kunnat uppdatera våra 100 tjocka infomappar som finns utspridda över hela regionen och posta infopaket till 3700 sommargäster varje vår. I flera år ”gav jag bort” uppgiften att förnya Kimitoöns turistbroschyr till studeranden som behövde ett slutarbete. På så vis blev det nya, fräscha idéer och viktiga synpunkter som man själv inte hade kommit på.

Den viktigaste målsättningen under en praktikperiod är att se om man överhuvudtaget trivs i praktiken med det område man dittills kanske bara känner till i teorin. Som handledare är det betydligt lättare att fungera som förebild än att förklara hur saker och ting bör göras. Dvs var dig själv och improvisera dig genom arbetsdagen som du alltid gör. Det kräver ingen extra ansträngning och ger den mest sanningsenliga bilden av ditt jobb. Jag tror inte man ska ha dåligt samvete för att man inte hinner föreläsa för sina praktikanter – föreläsningar får de nog av i skolan.

Dessa tider då inga möjligheter finns för nyanställningar inom överskådlig framtid, finns det ändå fortfarande många som behöver arbetslivspraktik. Det är alla gånger värt att ge dom sin tid!

tycker Tina på Luckan / Turistinfon på Villa Lande

( Till alla som suckar och undrar – jo, jag HAR präster i släkten = )

Vi är faktiskt åtminstone tre personer i Villa Lande som kommer från prästfamiljer – inte att undra på att diskussionerna drar ut på tiden = ))

VECKAN SOM GICK Hej!

Innan man ens hinner blinka har måndagen blivit fredag..-:)!

Det händer så pass mycket olika saker att tiden går fort -nästan för fort.

Som utvecklingschef kunde jag gott skriva “Sagan om 1000 och en sak”. Men det gäller att hålla hård kontroll på sin egen tidshantering och almanackan -både den elektroniska och den gammaldags hederliga i bokform varande “Gillas lilla röda” - Jo-för jag envisas att ha den kvar - för datorn och telefonen k-a-n- ju gå sönder .. Eller..?

Förra veckan hade jag många olika olika möten bl.a:

• Arbetsgruppen för industrins omstrukturering i Dalsbruk.
• Åbolands yrkesinstitut och dess framtida ev.upplösning av samkommunen - Skolan borde ansluta sig till Axxell - för att trygga utbildningen även framöver i Åboland!
• Ett möte om bredband och möjligheterna att få detta till skärgården
• Ett möte med Baltic Jazz verksamhetsledare - kommunen kommer att delta på ett hörn..
• Ett möte med den av min personal som jobbar på Villa Lande - som jobbar med hårt engagemang - inga 8-4 arbetstider där inte!
• Kimitoöns kommunstyrelsemöte - var med om de punkter som jag hade berett - projekt..
• Två olika möten med företagare i Dalsbruk - Vi håller på och gör en företagarbilaga som ska utkomma (Om allt går väl) den 17.4 och vi intervjuar och skriver själva artiklarna om företagen. (För att spara pengar)
• Koko-möte på förbundet
• Biosfärsmötet -fick jag tyvärr skippa p.g.a tidsbrist (Det var i Åbo och försiggick samtidigt som kommunstyrelsemötet )

Jag var också på en teaterföreställning i Villa Lande : Att tala -värre än döden. Handlade om att tala inför publik -helt trevlig företställning - men egentligen inget “nytt”.Stort tack till Solveig Friberg för arrangemanget.

Däremellan har jag lärt mig att godkänna kommunens räkningar över nätet - ett mycket effektivt och behändigt sätt detta med elektronisk fakturahantering. Vår enhets räkningar hade dock varit på villovägar en tid emedan de var sända till fel e-postadress först. Så URSÄKTA oss om någon räkning hade förfallit -de är nu betalda. (Man hade sänt dem till mitt smeknamn då min epostadress är på mitt riktiga namn..)

Epostens inbox plingar ca 50 gånger gånger per dag - och telefonen är i flitig användning - men så ska det vara. Jag har förmånen att sköta ett mycket dynamiskt och inspirerande jobb - jag är lyckligt lottad!

Nästa vecka igen en hel del möten inprickade -både i Åbo, Väståboland och i Kimitoön. Men det viktigaste nästa vecka blir nog att få alla artiklarna till företagartidningen skrivna.

Rapporten om Region Åboland torde stå klar nästa vecka också..förhoppningsvis. Får säkert en annan gång återkomma till det och till projektvärdens krumelurer -som är många. långa och byråkratiska. “Mina egna” projektarbetare än guld värda - de är alla sex så otroligt inspirerande och kunniga att det är en stor tillgäng att ha dem med i vår dagliga verksamhet!

Skön solig söndag

*utvecklingschefen

“aktivitet smittar”

Mera bioenerig till Kimitoön, seminarium på kommande

Det torde stå helt klart att energianvändningen i samhället måste förändras snabbt, bort från fossila bränslen mot mera hållbara lösningar. Som en del av en helhetsmodell för att tackla detta har Finland gått in för att öka andelen bioenergi från nuvarande ca 30 % till 38 % fram till år 2020, alltså på 12 år.

Det här ger en möjlighet för landsbygden att profilera sig i energifrågor, och vad kan vi då göra på Kimitoön? Redan nu producerar vi en del bioenergi, främst i form av vedeldning i olika form, allt från enskilda hushålls pannor till värmeanläggningen i Kimito. Glädjande är att det därtill har installerats ett par pannor av ”byastorlek” den senaste tiden på ön, flera sådana behövs. Nationellt räknar man med att träbränsle fortsättningsvis är den energiform som mest skall öka, med upp till en tredubbling från vad vi har i dag.

Vindmöllorna på Högsåra är ett annat exempel på fördomsfria initiativ som befrämjar målsättningen.

Ett tredje alternativ är biogas, som i t.ex. Sverige är klart längre hunnet än hos oss. Biogas har tidigare diskuterats som en komplettering till fjärrvärmenätet i Kimito centrum och nu kunde tiden vara mogen för ett sådant verk. Det här motiverar vi med att det finns såväl ett behov av tilläggsenergi som råvara för att göra denna gas. Därtill är några avgörande förändringar på kommande, som gör biogas till ett attraktivt alternativ. Staten stöder, på grund av den höjda målsättningen för bioenergi, investeringar i biogas. Tariffer för försäljning av el över riksnätet diskuteras och införs antagligen nästa år i Finland. Detta är avgörande för ett bigasverks lönsamhet, eftersom en del av den producerade energin kan och bör omvandlas till el. En tredje förändring är möjligheten att använda vass som en av råvarorna för biogasen. Nu börjar det vara tekniskt möjligt att ta tillvara vassen och därmed också en betydande mängd näring som rinner ut i våra vattendrag. Biogas befrämjar också en lokal cirkulation av flera typer av avfall som annars måste transporteras bort från ön till dyra kostnader.

För att ge mera information och samtidigt bedöma huruvida vi på allvar kan satsar på att få en biogasanläggning till Kimitoön. kommer vi att ordna ett seminarium om biogas i Villa Lande den 15 april. Biogas är i dag en källa för värme och el, men kan också användas som fordonsbränsle om Finland i större utsträckning går in för det. Kanske vi här kan skjuta startskottet för en vision om att göra Kimitoön självförsörjande på enregi?

Mats

Den 2-3 .3 pågick rikskonferensen Avlopp&kretslopp i Linköping, Sverige. Konferensen ordnas årligen och samlade detta år 320 deltagare från olika delar av Sverige. Den svenska lagstiftningen som berör avloppsvatten skiljer sig till en del från den Finska. I Sverige grundar sig lagen på miljöbalken (motsvarar vår miljöskyddslag) och under den har Naturvårdsverket utfärdat sk Allmänna råd. De Allmänna råden ger rekommendationer till kommuner om vilka gränsvärden för rening av avloppsvatten som gäller för olika typer av områden. Normal nivå följs då naturen inte är så känslig. Hög skyddsninvå tillämpas tex på strandområden där naturen är känslig. Noteras bör att all lagstiftning ställer höga krav på återvinning av näringsämnen och kretslopp. Detta tillämpas i praktiken i de flesta kommuner i Sverige. Som exempel kan nämnas från en studie gjord av Avfall Sverige (som är branschorganinsation för avfallsahntering och och återvinning) under åren 2007-2008. Ur studien framgår hur många kommuner som har system för återföring av näring till odlad mark. Resultaten visar att 9% av kommunerna har system där humanurin kan återföras och 11 % av kommunerna kan återföra latrin (toalettavloppsvatten).

Även om tex 9 % inte är en skyghög siffra bör vi notera att dessa är kommuner som har system för kretslopp –ytterligare finns lokala jordbrukare som har ordnat hanteringen och spridningen av tex humanurin till odlingsmark. På frågan om de kommunala avfallsplanerna innehåller återföring av avloppsfraktioner från små avlopp till lantbruk har 33 % av kommunerna svarat ja( 67% nej). Under dagarna nämndes flere gånger HELCOM:s miljömål om att 60 % av fosforföreningar i avlopp bör återföras till produktiv mark, varav minst hälften till åkermark framtill år 2015. Detta har lett till en omfattande diskussion om bla utnyttjande av avloppsslam på odling. Problem uppstår då slam från större reningsanläggningar innehåller bla metaller så som kadmium, läkemedelsrester och andra icke önskvärda komponenter. Svenskt vatten och dess medlemmar har infört sertifiering av avloppsslam, RECVAQ. Flere större bla rötningsaanläggningar har fått sitt slam sertifierat enligt REVAQ för att sträva till att uppnå miljömålen.

Sverige har en annorlunda syn på avlopp än Finland. Jag tror vi i Finland behöver öppna en diskussion där mer energi sätts på återföring av näringsämnen till odling än vad som görs idag. Genom att ta bra exempel från våra grannar och förankra miljöproblemen hos hela befolkningen har vi möjlighet att få verkliga resultat för vår miljö och natur –som vi bara lånar av våra barn. För mer informtion om kongressen: www.avloppsguiden.se/avloppkretslopp/doku2009.html

HEJ!

Har just varit på bröllopsmässa på Villa Lande. Det var en otroligt lyckad tillställning - massvis av olika utställare, -bröllops - och parrelaterade föreläsningar och till sist - en alldeles urtjusig modevisning - givetvis bröllopsstasser på agendan. Cathina -själv mycket representativ och nyfrisserad - höll i trådarna - Susanne Blomqvist likaså.

Jag blev jätteinspirerad - tänk om man skulle få gifta sig - en gång TILL -:) Det lär faktiskt vara möjligt och allt vanligare oxå i Finland att man upprepar sitt löfte - säger JA på nytt - med samma person man i tiderna gift sig med…Kanske borde jag kolla med den äkta hälften där hemma - vad han tycker..-:)?

Stort tack till arrangörerna.!Villa Landes auditorium var smockfullt vid modevisningen.

Tack oxå till Ingmar som såg till att tekniken funkade hela vägen!

Här mitt öppningstal:

Ärade mässdeltagare! Arvoisat messun osallistujat

Jag har äran att få öppna den första bröllopsmässan någonsin - i vår nybildade fina dynamiska Kimitoöns kommun – här på Villa lande - som är en av Kimitoöns många pärlor.

Dagarna blir ljusare och ljusare – vi går alldeles tydligt mot en ny vår – och det är då känslorna oftast vaknar till liv från sin vintersömn – Kanske en del av er är här för att ni planerar att knyta eviga band – och har beslutat säga JA till varandra – i vått och torrt inom en snar framtid…

Att gifta sig är ett stort steg i en människas liv – och en av de mest minnesvärda , lyckliga dagarna någonsin . Den dagen vill DU säkert att ska bli så perfekt som möjligt..

Här – idag får du möjligheten att få tips och ideér – om allt från blomsterarrangemang, menuer, festarrangemang till att få ta del av sakkunskapen kring allt från juridiken kring äktenskapet till tips om hur man värnar om parrelationen.

Att gifta sig – innebär för många trygghet. Trygghet är något som var och en behöver i sitt liv – särskilt i dagar som dessa – då landets och kommunernas ekonomi går motallt stramare, svårare tider, och nyheterna berättar om förfärliga våldsdåd – också i vårt eget land.

Det är nu man ännu mera bör värna om varandra-bry sig om varandra – för vet ni vad – DET kostar – ingenting!

Det är tryggt att bo i Kimitoöns kommun – en dynamisk relativt liten men ack så livskraftig kommun. Här i Kimitoön finns all service man kan tänka sig behöva – servicenivån är hög – ja man kan väl t.o.m säga att det är ett Finland i miniatyr.

Här finns världens vackraste skärgård - som vi alla har orsak att vara stolta över , här finns industri,simhall, idrottshallar, underbara parker och nästan 600 livskraftiga småföretag, här finns mark och skog och över 200 lantbruksgårdar –föreningslivet blomstrar - också det kulturella utbudet är stort, det arrangeras teaterföreställningar, konserter och en hel del större och mindre festivaler och evenemang längs med hela året.

Så –om du går i giftastankar och funderar på var du ska bygga din framtid – välkommen att välja Kimitoön – möjligheternas Ö –Finlands största skärgårdsö-

Arrangörerna för mässan, firmorna Blom Qvist – med Susanne Blomqvist samt Twinc – som Cathina Wretdal-Lindström nyligen har bildat - har vågat satsa på ett nytt koncept – att arrangera denna mässa –som sjuder av framtidstro, hopp och kärlek.

Det är otroligt strongt att våga sig på något nytt – det är att visa framåtanda –precis den framåtanda vi alla idag behöver!

Jag önskar alla mässdeltagare, alla de som ställt upp och medverkar i dag – en riktigt angenäm och inspirerande mässdag.

- Minulla on kunnia avata ensimmäiset kunnassamme järjestettävät häämessut.

Häämessut pidetään mahdollisuuksien saarella kauniissa Kemiön saaren kunnassa – täällä Villa Landessa joka on yksi Kemiönsaaren helmistä.

Messujen ohjelma on monipuolinen – varmasti jokaiselle löytyy jotakin kiinnostavaa.

Täällä on naytteillä on kaikkea häihin liittyvää – tarjonta on monipuolinen. Tervetuloa viihtymään-inspiroitumaan –sanomaan kylla – sekä elämälle, rakkaudelle ja kenties uuteen elämään- uuteen alkuun Kemiönsaarella.

Antoisaa messupäivää!

Säg JA till kärleken –-till livet !Bröllopsmässan bjuder på många olika möjligheter att säga Ja till det härliga, roliga, glada och vackra i livet.

Säg ja – till din älskade - till att bilda familj – och till att utöka antalet Kimitoöbor ytterligare…-:) !

-För här är gudagott att vara!

Skönt veckoslut!

• utvecklingschefen

Jag trodde aldrig att jag skulle börja blogga.

Men eftersom det nog är ett praktiskt sätt att föra fram sina tankar och berätta vad som är på gång gäller det att anpassa sig. Dessutom vill vi ju att Kimitoön skall ha ett öppet diskussionsklimat och där sitter bloggen bra.

Från att en tid ha suttit i Kimito och sedan, i samband med den nya kommunen, ha landat i Dalsbruk har jag upplevt ortbytet som en positiv sak. Inte för att det är något fel på Kimito byn (eller hur man nu i dag skall beskriva orten), utan för att det att jag dagligen rör mig i en by som jag tidigare besökt mera sporadiskt gör att den börjar kännas på ett annat sätt bekant. Resultatet av flyttet är att hela Kimitoön känns mera bekant – speciellt om man dessutom bor i Västanfjärd by. På basen av dessa erfarenheter tror att det gör gott att byta miljö ibland och att det därför kanske inte är så dumt att ha den kommunala administrationen delad på två orter. Speciellt för oss som jobbar för kommunen är ju den här helhetskänslan viktig.

Ännu en sak-sak.

Företagsrådgivningen har just nu en utmanande sits, det gäller att söka olika sätt att bidra till att hålla kommersen igång. Ett sådant är den mässa kring skärgårdsbyggande som den 22-23.5. ordnas vid och i bollhallen i Dalsbruk. Eftersom det nu på många sätt är förmånligt att bygga vill vi med mässan skapa ett forum där de som funderat på att bygga nytt, eller bygga till eller bygga om, kan träffa speciellt lokala företag som bjuder tjänster kring allt som har med byggande att göra. Mässan kommer att annonseras i olika forum bara tiden närmar sig, så jag tror att de intresserade hittar dit. När seglingssäsongen samma veckoslut öppnas med Bruksrundan blir det ett par händelserika dagar i Dalsbruk.

Mats Nurmio

Företagsrådgivare