Ny THL-rapport: Kimitoöns unga uppskattar gemenskapen, närvarande vuxna och skolmaten
Gemenskapen, närvarande vuxna och skolmaten är Kimitoöns styrkor visar ny rapport från THL. Rapporten baserar sig på enkäten Hälsa i skolan som gjordes bland elever i grundskola och gymnasier. Bland utvecklingsområdena hittas delaktighet, stillasittande och nikotinanvändning.
Resultatet från enkäten visar att majoriteten av eleverna i Kimitoön tycker att gemenskapen är god.
Åtta av tio elever i årskurs fyra och fem säger att de kommer bra överens med sina skolkompisar. Sju av tio elever i årskurs åtta och nio upplever att stämningen i klassen är god, vilket är en ökning jämfört med tidigare undersökningar.
Jämfört med resten av landet är andelen elever som upplevt mobbningen eller själva deltagit i skolmobbning lägre i Kimitoöns kommun.
Även kontakten med vuxna får högt betyg av Kimitoöns unga. I årskurs fyra och fem upplever över hälften av eleverna att lärarna är intresserade av hur eleven mår. Nio av tio elever upplever att de ofta eller ganska ofta kan diskutera personliga ärenden med sina föräldrar.
De högre klasserna följer samma trend. Bland Kimitoöns åttor och nior upplever tre av fyra elever att lärarna är intresserade av att veta hur eleven mår. I gymnasiet upplever två av tre elever att lärarna intresserar sig för elevens mående.
När det kommer till den psykiska hälsan mår gymnasisterna i Kimitoön i genomsnitt bättre jämfört med samma åldersgrupp i resten av landet.
Bara en av sex studerande uppger att de har varit oroliga för sitt humör det senaste året. Var femte elev har upplevt social ångest. Orken bland gymnasieeleverna är något högre i Kimitoön jämfört med resta av Finland. Två av tio gymnasielever uppger sig känna sig dagligen trötta eller utmattade.
Eleverna är nöjda med skolmaten
Skolmatens kvalitet och smak får högt betyg av de tillfrågade eleverna.
Åtta av tio elever i årskurs fyra och fem tycker att maten håller bra kvalitet och smakar gott. Även eleverna i grundskolans högre klasser och gymnasiet var nöjdare med skollunchen jämfört med samma åldersgrupper i resten av landet. Ungefär sju av tio elever i årskurs åtta, nio och gymnasiet tyckte skollunchen smakade gott och att lunchen håller hög kvalitet.
Bland fyrorna och femmorna tyckte över nittio procent att det reserverats tillräckligt med tid för skollunchen. Bland de äldre eleverna åt nästan åtta av tio elever skollunch dagligen.
Elevers delaktighet behöver förstärkas
Ett av utvecklingsområdena som framkommer ur rapporten är elevernas delaktighet i skolvardagen.
Tre av tio elever i klasserna fyra till fem upplever att de fått delta i planeringen av skolans ärenden. Knappa hälften har fått delta i planeringen av gemensamma skolregler, skolmåltider och rastaktiviteter. I de högre klasserna är procenten lite högre.
– Vi har många kunniga lärare som redan nu arbetar med att involvera eleverna i beslut som berör dem. Tillsammans behöver vi fundera hur vi i skolvardagen kan bli ännu bättre på det här också med tanke på strävan att bli en barnvänlig kommun enligt UNICEF:s modell, säger bildningschef Marjaana Hoikkala.
Ungas stillasittande och nikotinanvändning oroar
Andelen stillasittande barn och ungdomar i Kimitoön är något högre jämfört med resten av landet. Endast tre av tio elever i årskurs fyra och fem uppger att de rör på sig minst en timme per dag, vilket är en minskning jämfört med tidigare år.
I de högre klasserna är eleverna ännu mer stillasittande. Bara en av tio säger att de rör på sig minst en timme per dag.
Resultatet är oroväckande, säger Bo-Eric Ahlgren som är välfärdschef i Kimitoöns kommun.
– Under hösten kommer vi att arbeta med välfärdsplanen för åren 2026–2029 där vi bland annat behöver fokusera på åtgärder för att få barn och unga att röra på sig mer, säger han.
Även användning av nikotinprodukter bland Kimitoöns unga är bekymrar.
Var fjärde elev i årskurs åtta och nio uppger att de använder nikotinpåsar. En av fem elever röker. I gymnasiet uppger var femte att de använder tobak, e-tobak, snus eller nikotinpåsar.
– I årets undersökning har vi många positiva förbättringar kring bland annat den mentala hälsa bland barn och unga samt upplevelsen av gemenskap. Men förutom barn och ungas motion behöver vi också fokusera den nya välfärdsplanen på åtgärder för att få bukt på nikotinanvändningen i högstadiet och andra stadiet, säger Ahlgren.
THL:s undersökning är en nationell enkätundersökning som görs vartannat år. Enkäten Hälsa i skolan gjordes bland eleverna i årskurs fyra, fem, åtta, nio och gymnasiet i våras. Senast gången Kimitoöns elever svarade på enkäten var 2023. Årets resultat hittar du här: https://thl.fi/sv/forskning-och-utveckling/undersokningar-och-projekt/enkaten-halsa-i-skolan/resultat-av-enkaten-halsa-i-skolan(öppnas i nytt fönster, gå till extern sida)