K700: Socknen som blev fyra kommuner och därefter en
Kimito är en av de äldsta kyrksocknarna i Egentliga Finland.
Under 1600- och 1700-talen bildade Dragsfjärd (1694), Hitis (1695) och Västanfjärd (1794) egna kapellförsamlingar med egna kyrkostämmor. När Finland år 1809 införlivades i det ryska riket behöll man den svenska lokala självstyrelsemodellen, där sockenstämman, ledd av kyrkan, fick en central roll. Stämman ansvarade bland annat för hälsovård, brandförsäkring och barnmorsketjänster. Prästerskapet hade ett starkt inflytande, men även bönderna deltog i beslutsfattandet.
I takt med att befolkningen växte utökades socknens uppgifter. Genom fattigvårdsreformen 1852 och folkskolereformen 1858 fick socknarna ett större ansvar för utbildning, social omsorg och infrastruktur. Slutligen genomfördes år 1865 en kommunalförordning som ersatte sockenstämman med en kommunalstämma och en kommunalnämnd. Kimito, Dragsfjärd, Västanfjärd och Hitis blev kommuner. Därmed separerades kyrkan och den civila förvaltningen formellt, även om prästerna ofta fortsatte att utöva ett visst inflytande.
Kommunalstämman
Kommunalstämman var kommunens högsta beslutande organ och behandlade ärenden som fattigvård, hälsovård, skolor, ordning och beskattning. Stämman hölls minst tre gånger årligen. Rösträtten var begränsad till förmögna män och myndiga, ogifta kvinnor, och antalet röster styrdes av förmögenhet. I Kimito hölls den första stämman 1867 i sockenstugan. Man behandlade hjälp till nödlidande, sysselsättning för fattiga samt ordningsregler vid danstillställningar. I Dragsfjärd hölls den första stämman 1872 i kyrkan. Trots separationen mellan kyrka och kommun behandlades länge även kyrkliga frågor. Prästen Ludvig Wennerström var ordförande. I Västanfjärd hölls den första kommunalstämman 1872, med kaplanen som ordförande. Kyrkan behöll stort inflytande, och kommunala medel användes även till kyrkliga ändamål. I Hitis infördes kommunalstyrelsen 1873. De första besluten gällde lönnkrögeri och utackordering av fattiga.
Kommunalfullmäktige
Enligt 1917 års kommunallagar blev kommunalfullmäktige obligatoriskt och utgjorde kommunernas högsta beslutande organ. Ledamöterna valdes av röstberättigade invånare. År 1977 ändrades benämningen till kommunfullmäktige. Kimitoöns tidigare kommuner införde kommunalfullmäktige mellan åren 1907 och 1918, ofta efter långa diskussioner. Fullmäktige ersatte gradvis kommunalstämman och ökade det lokala engagemanget i beslutsfattandet. I Kimito kommun infördes fullmäktige 1917 efter många och långa debatter. I Dragsfjärd infördes kommunalfullmäktige redan 1907, med engagerade möten redan från start. I Västanfjärd blev inledningen 1918 turbulent på grund av politiska motsättningar. Hitis införde fullmäktige samma år och även där påverkade inbördeskrigets följder sammansättningen. Under 1900-talet arbetade fullmäktige med lokala frågor som skolor, sjukvård och kommunal infrastruktur.
Kommunkanslierna
Kimito byggde sin första sockenstuga 1863, som senare blev kommunalhus. Efter flera ombyggnader, flyttar och trånga arbetsförhållanden uppfördes ett nytt kommunalcentrum 1953
med kansli, mötesrum, bostäder och vårdutrymmen, ritat av arkitekt Wäinö Palmqvist. I Dragsfjärd hölls mötena i kyrkan och i skolor. Ett eget kommunalhus byggdes i Kärra 1927. Efter sammanslagningen med Hitis byggdes ett nytt ämbetshus i Dalsbruk som invigdes 1975. I Västanfjärd hölls mötena i kyrkan, i skolor och i föreningslokalen innan Vårbacka gård blev kommunhus 1947. I Hitis användes länge privata hem och skolor för möten. År 1966 fick kansliet permanenta lokaler i Kasnäs med arkiv och sommaröppet kontor.
Kommunalval I Kimito dominerades de första fullmäktigeförsamlingarna av Svenska folkpartiet (SFP). Socialistiska partier erhöll mandat från 1921 och stärkte sin position under 1930-talet. Efter andra världskriget växte Socialdemokraterna (SDP), men SFP förblev ledande. Samlingspartiet tog plats på 1970-talet. Före kommunsammanslagningen 2009 hade SFP 12 mandat, SDP 5, Centern 3 och Samlingspartiet 1. I Dragsfjärd hade vänstern tidvis majoritet från och med 1920-talet. SDP dominerade mellan 1926–1937, och under 1950-talet blev DFFF största parti. Från 1980-talet stärktes SFP:s ställning medan vänstern tappade stöd. Inför kommunsammanslagningen hade SFP 11 mandat, SDP 7 och Vänsterförbundet 3. I Västanfjärd präglades politiken av starka lokala intressen. Efter 1947 hade SFP majoritet (10–13 mandat) och SDP var största oppositionsparti. Bypolitik förblev en betydande faktor. I Hitis grundades en lokalavdelning till SFP år 1906. Något annat parti har inte verkat i Hitis kommunfullmäktige. I stället var bypolitiken rådande i kommunen.
Kommunsammanslagningar
År 1967 inleddes diskussioner angående en sammanslagning av Dragsfjärds och Hitis kommuner. Statsrådet godkände sammanslagningen följande år och den trädde i kraft den 1.1.1969. Det nya kommunnamnet blev Dragsfjärd. Det nya kommunfullmäktige bestod av 21 ledamöter, varav 18 från Dragsfjärd och 3 från Hitis. Kommunens förvaltning centraliserades till Dragsfjärd. Ett försök att återupprätta Hitis som egen kommun avslogs 1990. År 2005 tillsattes en gemensam arbetsgrupp för Kimitoöns kommuner vars uppgift var att granska olika samarbetsmodeller på Kimitoön. Kimitoöns kommun bildades 2009.
Skolväsendet
Under flera hundra år var kyrkan en central aktör när det gällde att lära befolkningen att läsa och skriva. Den första skolan Kimito Pedagogi startade 1649 på initiativ av Axel Oxenstierna. År 1864 grundades en privat skola i Gundby, och 1873 startades en kommunal flickskola i Sockenstugan. Vreta folkskola grundades 1882 som Kimito kommuns första folkskola. Skolan verkade i olika konstellationer fram till 2004. Därefter grundades en lång rad nya skolor vid sekelskiftet 1800–1900. Vestlax skola inledde sin verksamhet 1891 och lades ner 1974. Rugnola skola verkade 1896–1951, Sjölax skola 1896–1962, Wijk skola i Kalkila 1899–1963 (fi), Helgeboda folkskola 1903–1973, Fröjdböle 1906–1967, Pederså 1910–1978 Tjuda 1911–2010, Strömma/Dalby 1907–1973 (fi), Gammelby 1921–1974, Östermark 1913–1963, Kyrkbacken (Sockenstugan) 1921–1965, Västankärr 1933–1963 (fi), Påvalsby 1934–1975, Torsböle 1943–1979 (fi), Mjösund 1946–2010 (fi), Kila 1946–1977 (fi). Säkkijärvi skola fungerade 1944–1945 för evakuerade barn. År 1980 böt Torsböle skola namn till Keskuskoulupiirin ala-aste och flyttade in i Skolcentret i Engelsby.
Medborgarskolan startade 1961 som fortsättning på läroplikten och förberedelse för yrkeslivet. Den svenska var ett samarbete mellan Kimito och Västanfjärds kommuner, den finska mellan Kimito och Dragsfjärd. Medborgarskolorna blev 1972 grundskolans högstadier. Kimito svenska samskola grundades 1949. Gymnasieundervisning inleddes 1968, och 1971 dimitterades de första studenterna.
Dragsfjärd
Den första privata skolan grundades i Dalsbruk 1854. Den blev tvåspråkig 1862 och kommunal 1927. Den tvåspråkiga skolan delades i slutet på 1800-talet. Dalsbruks folkskola flyttade in i en ny skolbyggnad 1908 och Taalintehtaan koulu 1957. Ytterkulla skola öppnade 1878 som kommunens första folkskola. Skolan stängdes 2010. Även Björkboda hade en bruksskola från 1900 som övertogs av kommunen 1911. Skolan lades ner 2010. Skolor fanns även i Skinnarvik (1900–1958) och Söderlångvik (1907–1995). En medborgarskola startade 1958 och en kommunal mellanskola grundades 1962. Finskspråkiga elever från Dragsfjärd har fått sin högstadieutbildning i Kimito sedan 1970-talet.
Västanfjärd
Den första folkskolan i Västanfjärd grundades 1874. Ett skolhus uppfördes 1875 nära kyrkan, och skolan fick namnet Kyrkskolan. Flickor antogs först endast under sommarmånader, men från 1886 året om. Ökad befolkning krävde nya skolor. En privat skola grundades i Östanå 1894 som övertogs av kommunen 1896. Den nya byggnaden i Nivelax stod färdig 1898. Brännboda folkskola verkade åren 1905–2009, Söderuddens småskola 1912–1952 och Kälkestads folkskola 1910–1968.
Hitis
Hitis första folkskola grundades 1889. Därefter inrättades skolor i Högsåra 1897–1967, Rosala 1908-, Biskopsö 1919–1962 och Örö 1943–1971. Flera privata skolor verkade kortvarigt i bland annat Vänö, Bengtskär och Kasnäs.
Anne Bergström, FM, museiamanuens
Serien 700 år på Kimitoön publiceras med stöd av: Svenska litteratursällskapet, Svenska kulturfonden, Kimitoöns kommun Sagalunds museum Stiftelsen Finlandssvenska jordfonden, Otto A. Malms donationsfond.