Utredningen av den grundläggande utbildningen

Kommunfullmäktige beslutade i samband med budgetbehandlingen att både en utredning om den grundläggande utbildningen och en utvecklingsplan för den grundläggande utbildningen ska genomföras under år 2024.

Enligt tidtabellförslaget kommer fullmäktige att besluta om utvecklingsplanen för grundläggande utbildningen i juni 2024. Denna tidtabell möjliggör att eventuella förberedelser inför ändringar kan beaktas vid utarbetandet av budgeten för år 2025. För att genomföra utvecklingsplanen för den grundläggande utbildningen för åren 2026–2031, måste förberedelser göras redan under åren 2024–2025.

Kommunfullmäktige beslutade enhälligt vid budgetbehandlingen att utredningen görs om just den grundläggande utbildningen. Minskande åldersgrupper påverkar i första hand elevmängderna inom den grundläggande utbildningen. För gymnasiets del kan situationen granskas i ett senare skede.

Elever har rätt till närundervisning i skolan. I närundervisningen kan man ändå utnyttja distansundervisning, till exempel genom att under skoldagen i skolan ge undervisning via videokontakt från en annan skola eller undervisningsgrupp. I Kimitoön har man utnyttjat distansundervisning till exempel i undervisningen av ortodox kristendom, där eleverna deltar i övervakad undervisning både i Kimito och Dalsbruk, och läraren undervisar från Åbo.

För svenskspråkiga elever i årskurs 7–9 ges undervisning för tillfället i både Kimitonejdens skola och Dalsbruks skola. I utredningens alternativ presenteras att svenskspråkiga elever i årskurs 7–9 kunde undervisas endast i Kimito, i Kimitonejdens skola. Utredningen motiverar centreringen med att det behövs tillräckligt många elever för att säkerställa en kvalitativ undervisning och valfria ämnen för kommunens alla elever i årskurs 7–9. Att flytta årskurserna 7–9 till Kimito skulle möjliggöra ökat samarbete med både gymnasiet och finskspråkiga elever i 7–9.

Under informations- och diskussionstillfället i Dalsbruk lyfte deltagarna fram ett alternativ där svenskspråkiga elever i årskurserna 7–9 i stället skulle centraliseras till Dalsbruk.

Kimitonejdens skolas elevmängd är betydligt mycket större än 7–9 i Dalsbruks skola. Enligt prognoserna är elevmängden i Kimitonejdens skola till och med 2–3 gånger större än i Dalsbruks skola de kommande åren. Att transportera en så stor elevmängd skulle kräva betydande tillägg av transportmedel mellan Kimito och Dalsbruk.

Att centralisera årskurserna 7–9 till Dalsbruk skulle inte möjliggöra ökat samarbete med gymnasiet och finskspråkiga 7–9. Finskspråkiga årskurser 7–9 kommer i framtiden att vara allt mer beroende av samarbete med svenskspråkiga 7–9. Under infotillfället framfördes också ett alternativ där även gymnasiet skulle flyttas till Dalsbruk. Dalsbruks skolas utrymmen är inte tillräckliga för detta, eftersom det skulle bli trångt redan med kommunens alla svenskspråkiga elever i åk 7–9.

Lag om grundläggande utbildning definierar att en skolas undervisningsspråk är antingen finska eller svenska. En kommun som har såväl finsk- som svenskspråkiga invånare är skyldig att ordna grundläggande utbildning och förskoleundervisning separat för vardera språkgruppen. En finsk- och svenskspråkig skola kan ändå befinna sig i samma byggnad, dela samma utrymmen och apparater samt skolgård. Verksamhet i samma byggnad möjliggör även samarbete mellan elever och lärare. Samarbete kan också göras i vissa läroämnen eller i form av aktiviteter.

Bildningsnämnden bestämmer över elevupptagningsområden. Alltså kan områdena ändras med ett nämndbeslut. Dagens elevupptagningsområden har bestämts i samband med kommunsammanslagningen.

13.11.2023 Fullmäktige beslutar i samband med budgetbehandlingen att genomföra en utredning om den grundläggande utbildningen

12.12.2023 Bildningsnämnden väljer en uppföljningsgrupp till utredningen

December 2023-januari 2024 Lärarpersonalens hörande om utredningens principer och
målsättningar

16.1.2024 Bildningsnämnden: utredningens principer och målsättningar samt delaktighets- och
kommunikationsplanen

18.1.2024 Webbsidan för grundläggande utbildningens utvecklingsplan öppnar

Januari-februari 2024 Förberedning av utredningen

30.1.2024 Uppföljningsgruppens första möte

27.2.2024 Uppföljningsgruppens andra möte

12.3.2024 Presentationen av utredningen för personalen

12.3.2024 Presentationen av utredningen för fullmäktige, bildningsnämnden, finska och svenska skolsektioner samt ungdomsfullmäktige

13.3.2024 Presskonferens

14.3-2.4.2024 Webbenkät: hörande av kommuninvånare

18.3.2024 Informations- och diskussionsmöte, Dalsbruks skola kl. 18-19.30

21.3.2024 Informations- och diskussionsmöte, Vårdkasen, Västanfjärd kl. 18-19.30

26.3.2024 Informations- och diskussionsmöte, Villa Lande, Kimito kl. 18-19.30

27.3.2024 Informations- och diskussionsmöte, Hitis-Rosala skola kl. 18-19.30

Mars-april 2024 Förhandsdedömning av konsekvenser av beslut, utfrågning av barn och unga

5.4.2024 Rektorerna diskuterar utredningens resultat i rektorsmöte

12.4.2024 Sista dagen för skolor och andra aktörer att skicka in utlåtanden till
bildningschefen

15.4.2024 Sammanställningen av informations- och diskussionsmötena samt bedömningen av förhandseffekter presenteras för fullmäktige, bildningsnämnden, finska och svenska skolsektionerna samt ungdomsfullmäktige

Maj 2024 Ungdomsfullmäktige ger sina utlåtanden om utredningen

2.5.2024 Svenska och finska skolsektionerna sammanträder

6.5.2024 Kvällsskola, utvecklingsplanen för den grundläggande utbildningen

14.5.2024 Bildningsnämnden gör ett förslag om utvecklingsplanen för den grundläggande
utbildningen till kommunstyrelsen och vidare till fullmäktige

27.5.2024 Kommunstyrelsen gör ett förslag om utvecklingsplanen för den grundläggande utbildningen till fullmäktige

10.6.2024 Fullmäktige gör beslut om utvecklingsplanen för den grundläggande utbildningen

Till styrgruppen för utredningen om grundläggande utbildningen hör kommundirektör Erika Strandberg, bildningschef Marjaana Hoikkala samt ledare för grundläggande utbildningen Kim Bredenberg.

Till uppföljningsgruppen för utredningen hör:

Jonna Lappalainen, bildningsnämndens ordförande, ordförande för finska skolsektionen
Marianne Jokinen, bildningsnämndens vice ordförande
Fredrik Lauren, svenska skolsektionens ordförande
Erika Strandberg, kommundirektör
Marjaana Hoikkala, bildningschef

Kalevi Kallonen, Centern
Satu Söderström, Sannfinländarna
Janne Salonen
Ghita Edmark, SFP
Ann-Marie Kulla, SDP
Pilvi Rehn, Vänstern
Kim Viljanen, Fri Samverkan
Satu Zwerver, De gröna

Principer och målsättningar för utredningen av den
grundläggande utbildningen

“På våren 2024 görs en utredning som baserar sig på olika alternativ för ordnande av den grundläggande utbildningen i Kimitoöns kommun. I utredningen går man igenom de sociala och ekonomiska konsekvenserna av varje alternativ ur såväl elevernas, lärarnas, byggnadernas och stödtjänsternas synvinkel.

Utifrån utredningen utarbetas en utvecklingsplan för den grundläggande utbildningen. I planen beskrivs de åtgärder som behövs för att trygga en grundläggande utbildning av hög kvalitet även i framtiden.”
(Budget 2024)

Gemenskap

“Vår tvåspråkighet är ett trumfkort och vi vill att en levande, positiv tvåspråkighet finns med ändå från småbarnspedagogiken, genom skolåren ända till vuxenutbildningen.”
(Strategin 2022–2025)

• Säkerställa barnens rättigheter till likvärdig grundläggande utbildning
• Stödja barnens lärande, hälsosamma tillväxt, välbefinnande, lek och fritid
• Möjliggöra samarbete över språkgränser i både grundläggande utbildningen
  och Finlandsmodellen för hobbyverksamhet
• Barn och unga, samt deras vårdnadshavare och undervisningspersonal engageras
  i utformningen av grundläggande utbildningens utvecklingsplan

Ett smart grepp

“Kimitoöns utbildning präglas av hög kvalitet och en hållbar och framåtblickande utveckling. Årskullarna i hela Finland kommer att fortsätta minska. Samma gäller även i Kimitoön, vilket kräver långsiktighet för att klara utmaningen. Våra små gruppstorlekar och vårt barn- och elevcentrerade synsätt är vår styrka. Lärmiljöerna är trivsamma, flexibla, stimulerande och trygga. Vi jobbar målmedvetet och långsiktigt för att klara framtidens utmaningar genom att förutse, förändra och agera. I framtidens utbildning kommer samarbete och nätverk att vara nyckeln till en högklassig undervisning nära eleven.” (Strategin 2022–2025)

• Utredningen granskar barnens och ungas inlärningsväg från förskoleundervisningen till
  avslutningen av grundskolan samt de ingående övergångsfaserna
• Utredningen tar också hänsyn till organisering av morgon- och eftermiddagsverksamhet
• Utredningen bygger på aktuell information om åldersgruppernas utveckling
• I utredningen beaktas barnens och ungas behov av stöd, utrymmen och nödvändiga resurser
• Utredningen beaktar elever som fullgör den 11-åriga läroplikten, elever med särskilt eller intensifierat stöd, elever som talar finska eller svenska som andra språk samt elever inom förberedande undervisningen
• I utredningen beaktas läget och skicket på befintliga byggnader samt eventuellt behov av ny- eller ombygge
•  Utredningen granskar funktionaliteten hos nuvarande elevantagningsområden med hänsyn till skoltransporter
• När elevantalet minskar är man beredd att samordna verksamheter i samma fastigheter och avstå från onödiga fastigheter
• Utöver de sociala och ekonomiska påverkningarna beaktas även de pedagogiska effekterna i undersökningen

En aktiv partner

“Genom fungerande kollektivtrafik, bra pendlingsmöjligheter och en infrastruktur och hög digital överföringshastighet i hela kommunen kan människor bo och arbeta var de vill. En stark servicesektor genererar även en god, hållbar självförsörjningsgrad på arbetsplatser i kommunen.”
(Strategin 2022–2025)

• Bevara Kimitoön som en attraktiv bostadsort och arbetsgivare
• Säkerställa att det finns tillräckligt med lektioner till behöriga lärare för att möjliggöra
  kvalitetsundervisning
• Säkerställa en kvalitativ undervisning genom att i samarbete skapa ämneslärartjänster som
  attraherar behöriga lärare
• Genom smidig skoltransport möjliggörs barns och ungas resor mellan hem och skola, samt
  deras rätt till fritid

Öppen och aktuell kommunikation

Nyheter om utredningens framsteg kommuniceras regelbundet och i rätt tid. Kommunens webbplats har en egen sida för utredningen och utvecklingsplanen. När utredningen är klar, är både utredningen och annan relevant bakgrundsinformation tillgänglig på kommunens webbplats.  Webbplatsen kommer också att innehålla utlåtanden om utredningen samt en sammanfattning av förfrågningarna och webbenkäter.  

Intressenter involveras i processen

För utredningen har utsetts både en styr- och en uppföljningsgrupp. Styrgruppen består av kommundirektören, bildningschefen och ledaren för grundläggande utbildningen. Styrgruppens uppgift är att säkerställa att utredningen följer de principer och målsättningar som ställts för den. Uppföljningsgruppen består av kommundirektören, bildningschefen, ordförande och vice ordförande för bildningsnämnden, ordföranden för finska och svenska skolsektioner, samt en representant från varje fullmäktigegrupp. Uppföljningsgruppens uppgift är att säkerställa informationsflödet och informationens korrekthet samt möjliggöra diskussion och formulering av eventuella frågor redan under utredningens förberedelsefas.   

Medlemmarna i fullmäktige, bildningsnämnden, finska och svenska skolsektionerna samt ungdomsfullmäktige informeras om utredningens resultat, sammanställningen av informations- och diskussionstillfällena och webbenkäten samt sammanställningen av material från hörande av barn och unga. De finska och svenska skolsektionerna och ungdomsfullmäktige utarbetar sina egna utlåtanden på basis av utredningen och dess alternativ, som sedan överlämnas till bildningsnämnden, kommunstyrelsen och fullmäktige för kännedom. Eventuella andra utlåtanden ska levereras till bildningschefen senast 12.4.2024. 

Lärarpersonalen hörs redan innan utredningens principer och målsättningar fastställs. Efter att utredningen är klar presenteras den först för skolornas personal. Efter presentationen deltar personalen i utformningen av skolvisa utlåtanden. Skolpersonalen kan också delta i öppna informations- och diskussionstillställningar samt svara på webbenkäten. Rektorerna, ledaren för grundläggande utbildningen samt bildningschefen diskuterar utredningens innehåll och utvecklingsplanen för grundläggande utbildningen på rektorsmöten.  

Ungdomsfullmäktige deltar i utformningen av utvecklingsplanen på samma sätt som skolsektionerna. Förutom ungdomsfullmäktige, ska barn och unga höras så brett som möjligt som en del av bedömningen av förhandseffekter.  

Vårdnadshavare och andra kommuninvånare och aktörer, såsom föräldraföreningar och byaföreningar, kan delta i informations- och diskussionstillställningar som ordnas i Kimito, Rosala, Dalsbruk och Västanfjärd. Under tillställningarna finns möjlighet att kommentera innehållet i utredningen och ställa frågor relaterade till den. Frågor och kommentarer dokumenteras som stöd för beslutsfattandet. Utöver informations- och diskussionstillställningarna, eller istället för dem, kan vårdnadshavare och andra kommuninvånare också svara på webbenkäten.  

• Skulle inte alla högstadieelever få plats i Dalsbruk?
• Varför har inte gymnasiet (stängning) tagits med i utredningen?
• Skolcentret i dåligt skick – ändå planeras elevernas flytt dit.
• Det finns barn även på andra öar än Hitis-Rosala – har de beaktats? (Biskopsö, Helsingholmen, Vänoxa…)
• Vad skulle det kosta att sanera hela Kimito skolcenter?
• Dalsbruks skola har redan haft kreativa lösningar med t.ex. tillvalsämnen.
• Skulle lärarna få högre lön om det blir hybridundervisning?
• Hybridundervisning – känsla av differentiering.
• På vilka grunder är Taalintehtaan koulus byggnad i det sämsta skicket?
• Taalintehtaan koulus löpande kostnader är de minsta av alla skolor på ön.
• Finns det procentuellt sett stor ökning i Taalintehtaan koulu på grund av inflyttning? Invandring + annat.
• Att avstå från undervisning på finska i Dalsbruk (eller att helt avstå från högstadiet) är som om kommunen skulle kasta in handduken.
• Många föräldrar arbetar på andra ställen och väljer att bo här → flyttar om skolorna stängs.
• Gemensam lärartjänst med Kimitonejdens skola (finns redan).
• Mer samarbete över språkgränserna.
• Om fullmäktige ska ta ställning till saken så behövs mer information
• Gymnasiefrågan
• 7-9-eleverna till Dalsbruk i stället för Kimito.
• Vad innebär begreppen livskraft, kvalitet för Kimitoöns kommun? Vad är värdefullt?
• Gymnasiet har marina linjen → skäl att också flytta den till Dalsbruk, nära havet.
• Kimitoön förtjänar ett modigt skolbeslut.
• Barn och lärarens deltagande genom att fråga om skolans och undervisningens atmosfär, kvalitet osv.
• I Nagu/Korpo har man beslutat att satsa på en liten skärgårdsskola, lärarna rör sig men inte eleverna (hela skolan har 50 elever, klass 0–9).
• Tidsplan – hur snabbt kan kommunen ta ställning till de perspektiv och åsikter som presenterats under mötena? Varför är det bråttom med beslutet?
• Undersökningen bör vara mångsidig.
• Det saknas en tanke om möjligheten till framtiden, man kan inte bara tala om barn i euro.
• Man ska inte lita helt på konsultrapporter – brister.
• Man bör vara skeptisk till befolkningsprognoser.
• Det sämsta alternativet är att stänga skolor – andra åtgärder bör prövas först.
• Skärgårdsborna måste alltid kämpa – kommunen måste göra något för skärgården.
• Marknadsföringsidé – gör en video om hur skolresorna fungerar här i skärgården med taxibåtar, färjor osv.
• Dalsbruks skolas egna lärare är alla öbor, ingen pendlar.
• Vilka är konsekvenserna av den föregående nedläggningsrundan? Födelsetal, ekonomi osv.

• Varför är det bråttom med beslutet? Utredningen är bristfällig
• Kommunens ledning ska målmedvetet arbeta för att få arbetsplatser till kommunen för att öka inflyttningen – Hur gör man i Österbotten, Åland etc.?
• Hur mycket ökar transportkostnaderna om elever skjutsas mera?
• Mycket rörliga delar, som vi inte vet hur kommer utvecklas
• En del börjar inte i sin närskola (Vestlax – Västanfjärds skola)
• Elevupptagningsområdena – borde de kollas igenom?
• Västanfjärds barn till Dalsbruk i stället?
• Är åtgärderna rätt riktade?
• Om Västanfjärds barn ska flyttas, så hellre till Kimito (pga. eventuell fortsättning i gymnasiet)
• Gymnasiet till Dalsbruk
• Försök hålla alla skolor kvar, dela eleverna jämnare
• Hur lätt är det som utomstående att komma in i ”gängen” i en liten byskola som Västanfjärd
• Lättare att komma in om det redan finns mångfald
• Barnpeng från kommunen, 1 000 euro, 2 000 euro?
• Vad betyder samarbete över språkgränserna, finns det exempel hur det skulle fungera?
• Det har funnits en stor klyfta mellan finsk- och svenskspråkiga förr
• Samarbete kunde ha tagits i bruk utan att diskutera dessa frågor
• Visioner – vad vill vi med våra skolor? Finns en stor mängd möjligheter
• Samarbete över språkgränserna bör komma fram redan på t.ex. kommunens hemsidor
• Berätta om praktiska saker som finska och svenska skolor gör tillsammans
• Viktigt att få undervisning på eget modersmål – men gemensamma projekt etc.
• Positivt att åldersgrupper är lite blandade – från dagis till lågstadiet
• Pilotprojekt om samarbete över språkgränserna?
• Flera elever trillar bort från Västanfjärds skolas statistik – t.ex. finskspråkiga som börjar i svenspråkig skola
• Det finns dåligt med arbete och bostäder i Västanfjärd
• Hur stor är en ”för stor” klass?
• Kan man kolla ”utomståendes” intresse att gå i Västanfjärds skola (personer som bor utanför just det elevupptagningsområdet)
• Är ”blandspråk” ens ett problem?
• Man måste komma ihåg att vi har ”skärgårdsförhållanden” – går inte att jämföra direkt med andra ställen
• Sofia förskola förbereder förskolebarnen för skolan väldigt bra – blir svårare om de ska till Kimito
• Det blir ett vuxenperspektiv i så här stora sammanhang – barnen klarar sig nog i ”stora världen” fast sociala kretsen vore liten i skolan.
  

• Varför är det bråttom med beslutet?
• Har man tagit hänsyn till världsläget – klimatet, Rysslands krig – vad gör man om det börjar komma exempelvis klimatflyktingar från städerna?
• Har man undersökt hur många barn som har flyttat in under de senaste sju åren?
• Kan man anta att Kimitoöns kommuns interna hyror är på högre nivå än andra kommuns?
• Har nyligen inflyttade tillfrågats varför de har flyttat till Kimitoön? Det skulle kunna ge en uppfattning om vilken typ av människor som vill flytta hit.
• Tror inte kommunen själv på sin attraktivitet?
• Kimitoön är vackert, fantastisk natur – människor kommer hit om de bara lockas.
• Tvåspråkighet är också något att vara stolt över → möjligheten till tvåspråkighet ger barnen mycket.
• Samarbetet försvinner efter dagis – samarbetet börjar från dagiset och fortsätter därifrån.
• Motsättningarna (finska-svenska) är stora på Kimitoön.
• Förra året flyttade 135 personer till ön och 133 flyttade bort – varför?
• Krafterna bör koncentreras på att locka nya invånare.
• Klimatförändringen borde verkligen tas på allvar för att folk ska vilja skaffa barn.
• Sluta svartmåla ön.
• Man bör fokusera på saker som hur lätt det är att bygga, starta företag osv. på Kimitoön.
• Bra tvåspråkiga skolor kan locka.
• En liten skola är inte så lätt och rolig.
• Den sociala biten är så viktig med tanke på exempelvis framtidens arbetsliv.

• Man framförde en hälsning från en person som har skolbarn på Vänö. Vänö har Dalsbruks postnummer och syns därför i Dalsbruks postnummerstatistik. Enligt hälsningen ställdes frågan om skolresan kunde gå åt andra hållet mot Hitis-Rosala skola? Kunde ungdomarna i åk 7–9 samlar i Hitis-Rosala skola för att få sin undervisning där?
• År 1974 hade man gjort befolkningsprognoser för Hitis skärgård där det framgick att år 2000 skulle det inte alls finnas barn här. Men år 2000 fanns det ganska många barn. Man kan inte lita på statistik. Skolan växte under en period så att vi hade två lärare. Perspektivet på skolfrågor i skärgården måste vara minst 50 år. Kommunen får över 2 miljoner i skärgårdstillägg, de pengarna ska användas för detta. Och ingen skriver under att det i den här skolan är dålig pedagogik.
• Jag som gått i en skola med över 100 elever kan säga att i en sådan skola så umgås man inte över årskursgränserna och flickor och pojkar umgås också skilt.
• Varför kan inte alla svenskspråkiga åk 7–9 elever komma till Dalsbruk för skärgårdens skull?
• Jag har gått i skola i Dalsbruk och det är inget jag skulle rekommendera.
• Jag har gått i skola i Västanfjärd och i Kimito i sammansatta klasser, där fanns ingen mobbning. Sedan i samskolan började mobbningen. Hitis-Rosala skola har fina resultat, många härifrån har blivit studenter.
• Vad betyder tvåspråkiga skolor? Enligt forskning så har det entydigt påvisats att det viktigt att ha särlösningar för det svenska språket.
• Hur är tanken att en sexåring ska klara en resa som innebär en färja? Ska hen åka ensam på färjan i en halvtimme?
• Hitis-Rosala skola FÅR inte dras in. Den ska finnas kvar om 30 år ännu. Vi kan inte säga att den kommer att dras in om 5 eller 10 år.
• Vi har kommit från stan och vi försöker göra reklam för naturen och skärgården. Kommunen kunde också göra reklam.
• Det finns två kommuner som är skärgårdskommuner och därmed jämförbara, Malax och Kimitoön. Hitis- Rosala skola är relevant för skärgårdstillägget. Om skolan far så kan skärgårdstillägget vara hotat.
• Det är värdefullt med förskola och skola i samma hus.
• Barnen fortsätter umgås efter skolan så alla bor nära och de känner varandra från tidigare.
• En sak som Kimitoöns kommun måste göra är man ska få förtursskyltar för att föra barnen på hobbyn. Det kan inte vara så att man inte vet om man ryms med tillbaka. Så det är något som Kimitoöns kommun behöver jobba för. Och det ska inte kosta.
• Kan inte skolan och förskolan skaffa och ge förtursskyltar åt elevernas familjer?
• Vill ge en eloge till kommunen som satsat och renoverat skolan.
• Fråga från publiken: Är inte föräldrarna här oroliga för den sociala aspekten då barnen ska vidare till åk 7–9? Grupparbeten m.m. som man inte gjort i samma utsträckning i en liten skola. Svar: Nej, det är föräldrarna inte oroliga för. Det ser man i studieresultatet. Självklart är det individuellt. En del barn far ju också på hobbyn till fastlandet.
• Övergången mellan åk 6 och åk 7 har utvecklats mot vad det var tidigare.
• Grupparbeten övas också av att man gör distanssamarbeten med en annan skola eller att man far till en annan skola biland på besök eller utbyten.
• Elever som går i Dalsbruks skola kan också komma på kortare besök till Hitis-Rosala skola.
• Antal födda barn minskar i hela landet.
• Vi sitter och funderar på ett positivt problem, att ha litet barn i skolorna är ju en kilpailuvaltti.
• Att stänga Hitis-Rosala skola är en dödsstöt för en levande skärgård.
• Bakgrund till varför det gjorts en sådan här utredning: År 2023 föddes det 28 barn i kommunen och vi har 6 lågstadier som dessa fördelas på. Hitis-Rosala skola är ett specialfall, det gör varken från eller till för de andra skolorna. Mest en fråga om att det måste finna barn överhuvudtaget. Här intill i Småskolan (Skärgårdsstiftelsens hyreshus) finns ett färdigt hus som väntar på en barnfamilj.
• Åk 7–9 från Kimito ner till Dalsbruk så löser sig frågan om långa avstånd.
• När vi läste om den här utredningen och läste att det ”det finns ingen pedagogisk grund” så reste sig nackhåren. Det ska göras en namninsamling, som finns både på papper och på nätet för underskrift. Sätts i butiken, på färjan, i Rosala där man hämtar tidningar och i Vikingacentret som håller öppet under påsken. Namninsamlingen kommer finnas på skrivunder.com.
  

Inget av de givna alternativen kan enligt vår mening genomföras utan en viss modifiering och tågordning. För Amosparkens skolas del önskar vi att följande beaktas:

• Om elever med specialpedagogiska behov integreras i klasserna krävs det mindre klasser
  • Större grupper kräver att det finns specialklasser

Om den finskspråkiga skolan integreras i Amosparkens skola bör det även i det skede finnas utrymme för delning av klasser / specialundervisning, utrymme för material för två skolor, arbetsutrymme för alla lärare, en uträkning att slöjd, gymnastik och musikutrymmen räcker till (inte bara teoretiskt utan även schematekniskt), pedagogiskt användbara klassrum. Integreringen av den finskspråkiga skolan bör ske stegvis från förskolan men en årskurs i taget.

Västanfjärds skola kan integreras med Amosparken då de ryms in på ett vettigt och pedagogiskt sätt.

• Vad händer med de lärartjänster som då är överlopps?

Enligt utredningen har Amosparkens skola nio stora klassrum.

• I Amosparken finns det enligt vårt pedagogiska synsätt följande klassrum:
  • 23–24 elever 2 klassrum
  • 21–23 elever 1 klassrum
  • 17–18 elever 1 klassrum
  • 15–16 elever 5 klassrum
  • 11–12 elever 1 klassrum
  • 9–10 elever 1 klassrum

För att öka gruppstorleken och elevantalet i Dalsbruk kan en del av eleverna från Västanfjärd styras till Dalsbruk.

Sammansatta klasser är inget att eftersträva.

Kimitoöns gymnasiums placering och symbios med åk 7–9 borde ha beaktats i utredningen.

Förslag och idéer som kommit fram under ett personalmöte i Dalsbruks skola den 26 mars 2024:

– Undervisningsgrupperna ska inte bli för stora, under 20 elever.

– Taalintehtaan koulu kan flytta in och verka i Dalsbruks skolas utrymmen. Men skolorna ska vara två åtskilda administrativa enheter.

– Tanken att finsk- och svenskspråkiga elever skulle ha gemensamma lektioner gillar vi inte. Elever ska ha rätt till undervisning på sitt eget modersmål. Många lärare känner sig dessutom osäkra ifall de skulle behöva undervisa på det andra inhemska språket. Ifall två lärare, en svenskspråkig och en finskspråkig, ska undervisa tillsammans kräver det en massa samplaneringstid och tar även mycket timresurs.

– Ifall Västanfjärds skola stängs så tycker vi att eleverna från Västanfjärdsområdet börjar i Dalsbruks skola.

– Ifall Västanfjärds skola bevaras så kan Västanfjärds skolas elever flytta över till Dalsbruks skola till årskurs 7, för att stärka Dalsbruks skola 7−9.

Gällande åk 7−9 har vi tre olika förslag:

– Alla svenskspråkiga elever i 7−9 går i skola i Dalsbruks skola. Då säkerställer man att skärgårdselevernas skolresor hålls inom laglig gräns. En annan motivering är att alla idrottsanläggningar ligger nära skolan: sportplan, skidspår, skridskois, spånbana, motionshallen. I Dalsbruk finns dessutom fler undervisningsmiljöer på gångavstånd – t.ex. havet, skogen, myren.

Skolhuset i Dalsbruk torde vara i bättre skick än Kimito skolcenter, som ständigt kräver reparationsåtgärder.

För att utnyttja synergier kunde även gymnasiet flytta med till Dalsbruk, vilket skulle vara en mer lämplig plats eftersom gymnasiet har satsat på marina linjen.

– De svenskspråkiga eleverna i 7−9 fortsätter att undervisas i Dalsbruk samt i Kimito pga att skolresorna blir för långa för skärgårdseleverna i Dalsbruksområdet, men även för lång för elever från t ex Mjösund att komma till Dalsbruk.

Ifall Västanfjärdseleverna flyttar över till Dalsbruk för åk 7−9, så blir Kimitonejdens skola snabbare en enseries skola och då frigörs undervisningstid, där lärare kan komma till Dalsbruk för att undervisa. Modellen skulle vara som i Korpo/Nagu där de har många gemensamma lärare som är några dagar i den ena skolan och några dagar i den andra. Det är lättare att lärare kör sträckan Kimito−Dalsbruk, i stället för att eleverna ska åka runt omkring hela Kimitoön.

– Enhetsskolans tänk kunde bevaras och utvecklas. Dalsbruks skola och Kemiönsaaren keskuskoulu skulle fortsätta som enhetsskolor, eventuellt så att Taalintehtaan koulu går ihop med Kemiönsaaren keskuskoulu och Västanfjärds skola med Dalsbruks skola. Amosparkens skola och Kimitonejdens skola skulle gå samman till en enhetsskola.

En del av ämneslärarna kunde då få sin undervisningsskyldighet fylld i enhetsskolan, men ändå borde utbytet av ämneslärare mellan Kimitonejdens skola och Dalsbruks skola fortsätta inom vissa ämnesområden.

– Vi gillar inte tanken på att Dalsbruks skola 7−9 skulle läggas ner, därför att situationen för skärgårdseleverna blir omöjlig. Vi gillar inte tanken på att de skulle bo inneboende i Kimito under skolveckan, för i vår moderna värld måste barn få ha rätt att bo med sin familj.

– Hybridundervisning som föreslås för skärgårdseleverna, ifall Dalsbruks skola 7−9 läggs ner, är ingen bra lösning. Det betyder att dessa elever aldrig riktigt blir en del av sina klasser, då de bara är några dagar i veckan närvarande i Kimito. Enligt förslaget skulle det vara fråga om realämnen som skulle ske via distans från Dalsbruks skola. Det betyder i klartext att de dagar som skärgårdseleverna är närvarande i Kimito så skulle det vara praktiska ämnen/tillvalsämnen på schemat, medan de dagar de är på distans så måste det vara realämnen på schemat.

Det här betyder att alla svenskspråkiga elever i 7−9 får en pedagogiskt dålig läsordning. Det kan vara tungt att en hel dag ha kreativa ämnen och även tungt att ha hela dagar bara teoretiska ämnen.

Västanfjärds skolas kommentarer om skolutredningen

• Processen har varit bra och öppen. Alla har blivit hörda, även eleverna.
• Presentationen av utredningen var också bra
• Utredningen är omfattande och sedd från olika perspektiv, men har man fått med allt väsentligt funderar vi.
• Kimitoöns kommun är en barnvänlig kommun, förverkligas detta om vi stänger skolor?
• Alternativen som finns med i utredningen är bra och också det att det påvisas vad som händer ifall allt förblir som det är nu.
• Vi understöder alternativ 2, vi tycker att det är bäst!
• Vi funderar ännu på om man borde se över de gamla upptagningsområdena som gäller för att få gratis skolskjuts i kommunen.

Utlåtande om utredningen av den grundläggande utbildningen

Ger en liten skola en dålig start till sina elever?

Det har i utredningen nämnts att det inte är pedagogiskt försvarbart att bevara små enheter såsom Hitis-Rosala skola, samt att eleverna inte får den sociala träning de behöver. 

I praktiken kan eleverna i Hitis-Rosala skola studera i egen takt, de som behöver mera tid kan få den, samtidigt som de överpresterande kan erbjudas en snabbare takt i studierna. Undervisningen är i mycket hög grad individualiserad.

Den sociala träningen sker på ett annat sätt än i större skolor. Man umgås mera över klass-/åldersgränserna. Grupparbeten med klasskamrater och lagspel är kanske svåra att ordna, men i läroplanen uppmanar man till mångvetenskapliga projekt, och dessa ger möjlighet till både grupparbeten och andra samarbetsuppgifter där alla deltar på sin egen nivå. En tidigare bildningsdirektör i vår kommun konstaterade att skärgårdseleverna kanske inte får exakt samma som eleverna till lands, men de får så mycket annat gott i stället.

Under de år som jag jobbat i Hitis-Rosala skola, har fem av skolans tidigare elever blivit invalda i Ungdomsparlamentet. Av dessa har en fungerat som ordförande och en som vice ordförande. Detta torde vara ett tecken på att elever från en liten skola kan bli frimodiga, aktiva och engagerade personer.

Av de elever som under min tid som lärare gått i Hitis-Rosala skola, har 16 elever gått ut högstadiet. Av dessa har 10 avlagt studentexamen och en påbörjat sina gymnasiestudier. 

Elever från Hitis-Rosala skola har bl.a. doktorerat i fysik, jobbat för NATO och Nordiska Rådet, doktorerar för tillfället i kemi i Uppsala, har Masterexamen i Global Change Ecology men siktar på dubbelexamen genom sina arkitekt-studier i Tyskland. Det finns många fler exempel på fina studieresultat, och med det vill jag säga att skolstarten i en liten skola bevisligen inte begränsar möjligheterna att studera och jobba i större sammanhang. 

Elever med särskilda behov som flyttat från större skolor, har börjat må bättre i den lugna miljön. Vi har exempel på fall, där stora skolor med stora klasser blivit för stökiga för barn med bl.a. autistiska drag, och där föräldrarna sett förändringen mot det bättre i sitt barn redan efter en kort tid i Hitis-Rosala skola.

Dyr enhet? 

I utredningen framkommer att eleverna i Hitis-Rosala skola är dyra i jämförelse med elever i kommunens andra skolor. Inget oväntat resultat, eleverna är få för tillfället. Att lösa detta genom att flytta eleverna till Dalsbruks skola skulle kanske kännas som en stor inbesparing, men det uppstår nya utgifter som bör beaktas i kalkylerna.

Skolbyggnaden blir inte tom fast skolan skulle indragas. Kommunens dagvård ska fungera så länge det finns barn, och denna verksamhet är belägen i skolbyggnaden. Mat och städning behövs alltså oberoende, och utgifter för fastigheten kvarstår.

Tiden för skolresorna räknas inte från det klockslag då färjan lägger ut, utan från den stund då taxin plockar upp eleven. För Hitis-eleverna betyder det en start ca kl 6.50 när det finns elever att plocka upp i Rosala. I praktiken blir den sammanlagda resetiden 3 h/dag.

M/S Auroras turer passar inte ihop med längden på skoldagarna i åk 0–6, och således skulle en taxibåt behöva anlitas. Taxibåtar trafikerar inte i menförestider, så en svävare behövs under vintern. I kommunen finns för tillfället en trafikant som erbjuder svävare, och han trafikerar i en annan del av kommunens skärgård. Utgifterna för dessa tjänster är betydande.

De yngre eleverna (åk 0–3) skulle inte kunna skickas ensamma med färjan, en vuxen skulle behövas för att övervaka resan. Alternativt skulle taxin föra eleverna ända till Dalsbruk.

Åk 7–9

Inför planerna att flytta Dalsbruks skola åk 7–9 till Kimito bör beaktas resan till och från Kimito. Det har nämnts att man ska ordna en snabb resa från Kasnäs till Kimito samt senarelägga skoldagens början. I nuläget tar bussresan från Kasnäs till Dalsbruk ca 0,5 h p.g.a. att bussen plockar upp elever under resan. En resa rakt till Dalsbruk tar ungefär hälften av den tiden utan alla stopp. Samma fenomen torde leda till att en “snabb” resa för en skolskjuts Kasnäs–Kimito räcker mycket längre än man tänkt sig i teorin. Om skoldagen sedan börjar t.ex. kl. 9 och ska innehålla 6 lektioner, slutar skolan kl. 15. Färjan hemåt går kl. 16.35 från Kasnäs och barnen kommer hem kl. 17.15–17.30. Då har de startat hemifrån kl. 6.50. Det handlar alltså om skoldagar som räcker 10 h. Om föret är dåligt finns risken att de inte hinner till ovannämnda färja. Nästa färja går 18.30 och är vissa dagar den sista färjan som går. Omänskligt t.o.m. för vuxna.

I utredningen föreslås distansundervisning i Dalsbruks skola några dagar/vecka åt skärgårdseleverna i åk 7–9. Om detta blir verklighet, kunde elevernas situation underlättas genom att distansundervisningen ordnas i Hitis-Rosala skola. 

En levande skärgård – inte bara en tom slogan i kommunens reklamer

En indragning av Hitis-Rosala skola skulle vara en dödsstöt för skärgårdsbyarna, och med ett sådant beslut skulle kommunen definitivt motarbeta sina egna målsättningar om en levande skärgård. En ökad konkurrens om statens skärgårdstillägg borde väcka kommunen och de förtroendevalda till det faktum, att en eventuell indragning skulle försämra förutsättningarna att få fullt bidrag i en tävlan med andra sökande. Kommunen bör kunna påvisa att skärgårdstillägget kanaliseras till de ökade utgifter som uppstår p.g.a. kommunens skärgårdsdel. Så länge det finns barn i skärgården, behövs både dagvård och skola, och det måste få kosta. 

Vår skärgård är unik och vi borde i det längsta försöka hålla den levande. Än finns det barnfamiljer på öarna. Men om skärgården avfolkas blir de lockande reklamerna bara tomma ord. 

Efter en kort diskussion kring de tre olika alternativen kom vi fram till att alternativ tre är omöjligt med tanke på kommunens strategi om en levande och positiv tvåspråkig kommun och alternativ ett är inte heller hållbart. Vi diskuterade därefter enbart alternativ två och kom fram till följande:


Ifall samarbetet mellan de svenskspråkiga och finskspråkiga skolorna (7−9) utökas, skulle eleverna antagligen ha lättare att bli vänner över språkgränserna. Det är också positivt ifall eleverna skulle ha större valmöjligheter då det gäller tillvalsämnen (tack vare större grupper). Grupperna får ändå inte bli för stora. Det skulle också vara viktigt att det finns två lärare i gruppen, en svensk- och en finskspråkig, eftersom eleverna har rätt till undervisning på sitt eget modersmål. Det är mycket svårt för en lärare att undervisa på två olika språk samtidigt, även om man är tvåspråkig. Ifall man undervisar på två språk är man berättigad till ett tillägg och ifall ett sådant här arrangemang kräver dubbel planering bör man också få ersättning för det.

Eftersom många lärare också jobbar i gymnasiet är det viktigt att 7−9 och gymnasiet finns på samma plats. För att kunna rekrytera behöriga ämneslärare får pendlingsavståndet till Åbotrakten och Ekenäs inte vara för långt och därför borde åk  7−9 finnas i Kimito. Lång pendlingstid gör att det blir mera attraktivt att söka jobb på en annan ort, vilket resulterar i att det kan vara svårt att få behöriga ämneslärare och att personalen oftare byter jobb och det kan skapa osäkerhet för eleverna.

Det skulle vara intressant att se en utredning som visar hur stora gruppstorlekarna skulle vara och hur många lärare (och hur många timmar per lärare) det skulle behövas i de olika ämnena ifall åk 7−9 slås ihop.

Utredningen av den grundläggande utbildningen i Kimitoön berör inte direkt Kimitoöns gymnasium. Jag önskar trots det peka på faktorer som är avgörande för ämnesundervisningen inom den grundläggande utbildningen (förordning om grundläggande utbildning § 1) och som samtidigt stödjer gymnasiets verksamhet.

Av gymnasiets åtta lärare är det endast två som inte undervisar i den grundläggande utbildningen. Å andra sidan har vi åtta ämneslärarna vid Kimitonejdens skola som undervisar i gymnasiet och är beroende av undervisningstimmarna där. För att belysa samarbetet närmare, se bilaga.

Av de svenskspråkiga ämneslärarna i Kimito skolcenter kommer en majoritet utifrån ön, bl.a. Pargas, Åbo, S:t Karins och Ekenäs. Då det allmänt blivit svårare att rekrytera ämneslärare är det viktigt för denna grupp lärare och kommande rekryteringar att lärarna kan erbjudas ett tillräckligt antal undervisningstimmar i sitt eller sina ämnen.

Kimito 28.3.2024
Bob Karlsson, rektor

KEMIÖNSAAREN KESKUSKOULUN HENKILÖKUNNAN LAUSUNTO KOULUVERKKOSELVITYKSESTÄ 12.4.2024

Kemiönsaaren keskuskoulun henkilökunta on keskustellut ja pohtinut kouluverkkoselvityksen eri vaihtoehtoja. Seuraavat asiat nousivat esiin keskusteluissa.

Vaihtoehto 1. Pidetään kouluverkko nykyisellään ja vastataan lapsimäärän pienenemiseen opetusryhmien yhdistämisellä.

Vaihtoehto 1 koettiin negatiiviseksi monelta kantilta. Opetuksen järjestäminen tulee haasteellisemmaksi, kun luokanopettajien määrä pienenee. Yhdysluokat ovat tuen tarpeen oppilaille haastavampia. Lasten itseohjautuvuus ja vastuunotto tänä päivänä on usein heikkoa ja oppilaiden tukeminen on haasteellisempaa jos ryhmät ovat isoja ja/tai heterogeenisia. Lasten arjessa olisi vähemmän aikuisia ja valinnaisuus kapenee. Kielipolku-yhteistyö on haastavaa järjestää, kun ja jos kieliryhmät ovat kaukana toisistaan. Yhteisöllisyys ja kollegiaalinen tuki työpaikalla vähenee ja koulun kehittäminen on työläämpää pienemmällä porukalla. Rekrytointivaikeudet ja opetusvelvollisuustuntien täyttyminen voi olla hankalaa. Positiivisena koettiin yhtenäiskoulumallin säilyminen, mikä taas toisaalta helpottaa opetusresurssin järjestämistä ja tuntien täyttymistä. Suomenkielisen oppimisympäristön säilyminen tukee oppilaita, joilla on kielellisiä vaikeuksia.

Vaihtoehto 3. Kehitetään ruotsin- ja suomenkielistä opetusta erillään toisistaan ja lakkautetaan ne yksiköt, jotka eivät ole enää elinkelpoisia.

Vaihtoehto 3 koettiin kokonaisuutena huonoksi vaihtoehdoksi suomenkielisen yläkoulun vieruskuntaan siirtämisen takia. Tämä ei ole yhdenvertainen vaihtoehto kieliryhmien välillä ja kieliryhmien välinen yhteistyö ja nuorison yhteisöllisyys jäisivät kokonaan toteutumatta yläkoulujen osalta. Tämä varmasti lisäisi myös suomenkielisen väestön muuttoa pois saarelta ja vähentäisi kunnan vetovoimaisuutta lapsiperheille. Nyt jo osa perheistä muuttaa saarelta pois siinä vaiheessa, kun vanhin lapsi lähtee opiskelemaan toisen asteen kouluun. Muutettaisiinko jatkossa pois jo heti alakoulun jälkeen? Muuttaisiko saarelle enää lapsiperheitä, jos täällä ei ole yläkoulua? Myös pätevää henkilökuntaa voisi olla vaikeampi pitää/saada. Lisäksi oppilaiden koulumatkoista tulisi pitkiä, sekä alakoululaisten että yläkoululaisten matkat pidentyisivät merkittävästi. 

Miksi tässä vaihtoehdossa suomenkielinen yläkoulu siirretään toiseen kuntaan? Suomenkielinen opetus voitaisiin järjestää yhtenäiskouluna eskari-9.lk. Jos ruotsinkielinenkään yläkoulu ei olisi elinvoimainen tulevaisuudessa, miksi vain suomenkieliset oppilaat siirrettäisiin toiseen kuntaan. Jos opetus järjestetään yhtenäiskouluna, suomenkieliset opettajat voivat opettaa sekä ylä- että alakoulussa ja tunnit riittävät opettajille paremmin. Kunnassa vähenisivät myös työpaikat ja opettajia jouduttaisiin irtisanomaan ja virkoja täytyisi lakkauttaa.

Vaihtoehto 2. Annetaan yhä perusopetusta samoissa sijainneissa: Kemiön keskusta (r/s), Taalintehdas (r/s), Västanfjärd (r), mutta tiivistetään rakennuskantaa, suurennetaan ryhmiä ja tarkastellaan oppilasalueita. Västanfjärds skolan suhteen seurataan oppilasmäärätilannetta. Erillisratkaisu Hitis-Rosala (r) skolasta ei vaikuta muihin kouluihin.

Vaihtoehto 2 koettiin parhaimmaksi vaihtoehdoksi erilaisin variaatioin. Negatiivisina puolina tässä vaihtoehdossa koettiin yhtenäiskoulujen poistuminen (millä toki on myös positiivisia puolia varsinkin alakoulun oppilaiden kannalta), yhteisten opettajien kulkeminen kahden koulun välillä ja siihen kuluva aika (toki usea opettaja kulkee jo nyt koulujen välillä) sekä työyhteisön hajautuminen sekä pelko opetustuntien riittämättömyydestä. Amospuiston koulun tilojen sopivuus, esteettömyys ja riittävyys pedagogiselta kannalta (esim. pienluokat) mietitytti myös.

Toisaalta positiiviseksi koettiin se, että kunnan kaikki yläkoululaiset olisivat samassa paikassa. Tämä mahdollistaisi opetuksen laadun pysymisen korkeana, johtuen opetustuntien riittämisestä ja pätevien opettajien pysymisestä ja riittämisestä saarella. Yhteistyö yli kielirajojen helpottuisi, kun sekä ylä- että alakoulut saarella toimisivat samoissa rakennuksissa. Se lisäisi myös uusia yhteistyömahdollisuuksia. Oppilaat voisivat motivoitua eri tavalla kielten opiskeluun, kun kieliryhmät olisivat yhdessä pienestä asti, eikä heitä eroteltaisi eri rakennuksiin. Useammat sosiaaliset suhteet laajentaisivat kaveripiirejä ja pääsisimme helpommin kohti kunnan tavoitetta elävästä kaksikielisyydestä. Kummankin kielen käyttäminen ja kuuleminen päivittäin loisi positiivisen ja suvaitsevaisemman kasvuympäristön. Valinnaisainetarjottimet laajenisivat, jos ryhmiä lähdetään suunnittelemaan kaksikielisiksi. Toki tällöin huomioidaan se, että kaikki saavat opetusta omalla äidinkielellään. Alakoulun oppilaiden kannalta Amospuiston välituntipiha ja ympäröivä luonto ja liikuntamahdollisuudet ovat paremmat kuin koulukeskuksen pihassa.

Vaikka yhtenäiskoulussa on paljon hyviäkin puolia, parhaimpana vaihtoehtona yleisesti koettiin kieliryhmien yhdistäminen samoihin rakennuksiin yhteistyömahdollisuuksien helpottamiseksi. Suomenkielisen alakoulun siirtyminen Amospuiston kouluun koettiin hyvänä vaihtoehtona, mutta se vaatii hyvää toimintakulttuurimuutoksen suunnittelua ja aikaa muutoksen suunnitteluun ja toteuttamiseen. Luokkien 1.-4. siirtyminen koettiin hyväksi, mutta tilojen mahdollinen ahtaus mietitytti. Samoin pohdittiin opetustuntien riittämistä kaikille opettajille. Suuri osa opettajista tulee saaren ulkopuolelta ja erittäin tärkeää olisi ottaa huomioon täysien tuntien riittäminen kaikille,jotta pätevät opettajat saadaan pidettyä töissä saarella. Jos opetushenkilöstö on epäpätevää, vaikuttaa se suoraan opetuksen laatuun. Lisäksi mietitytti, miten jatkossa pystytään vastaamaan suomenkielisten oppilaiden erityisen sekä tehostetun tuen tarpeeseen. Liian isot ja heterogeeniset ryhmät vaikeuttavat tuen tarpeeseen vastaamista.

Oppilaiden väheneminen Taalintehtaalla tulee ennusteiden mukaan johtamaan oppilasmäärien ja opettajien määrän pienenemiseen. Missä vaiheessa esimerkiksi 5.-6. -luokkien siirtäminen keskustan koulun tiloihin tulisi järkeväksi? Opetuksen järjestäminen Taalintehtaalla hankaloituu silloin, jos useita luokkia aletaan yhdistää ja opettajien määrä vähenee. Ehdotuksena voisi olla myös 5.-9. luokkien koulu nykyisessä koulukeskuksessa, jolloin kummankin kieliryhmän 5.-6. -luokat sijoittuisivat yhteen paikkaan. Tällöin aineenopettajien välinen sekä luokanopettajien välinen yhteistyö mahdollistuisi paremmin ja tunnit voisivat myös riittää paremmin kummassakin opettajaryhmässä.

Kuinka pitkään Västanfjärdin koulu säilyy ja miten oppilaat suomenkielisen alakoulun lisäksi mahtuvat Amospuistoon vai mahtuvatko? Olisiko tässäkin vaiheessa helpompaa ajatella osan, joko 6.luokkien tai 5.-6. -luokkien sijoittamista koulukeskukseen?

Missä valmistavan opetuksen ryhmä sijaitsisi, jotta oppilaita voidaan integroida suomenkielisiin opetusryhmiin? Täytyykö valmistava opetus hajauttaa, jotta sekä yläkoulun että alakoulun oppilailla on mahdollisuus integroitumiseen? Saarelle muuttaa edelleen oppilaita, jotka eivät puhu suomea esim. Virosta.

Yleisesti on erittäin hyvä, että vaihtoehtoja pohditaan monelta kannalta ja se variaatio mihin päädytään, valmistellaan huolellisesti. Todennäköisesti portaittain eteneminen olisi järkevintä. Tällöin sekä työyhteisöt, jotka tulevat yhdistymään sekä myös oppilaat ja perheet ehtivät valmistautua tuleviin isoihin muutoksiin paremmin. Jos kunta haluaa panostaa vetovoimaisuuteensa, ovat koulut merkittävässä roolissa varsinkin lapsiperheille. Yhtenä huomiona myös se, että saarelle muuttavat suomenkieliset oppilaat ovat yleensä aina opiskelleet B-ruotsia, joka alkaa vasta 6.luokalta. Alemmille luokille tulijat eivät siis ole opiskelleet yleensä ruotsia ollenkaan vaan aloittavat A-ruotsin opiskelun esim. 4. tai 5. -luokalla, kun muut ovat opiskelleet ruotsia jo 3. luokasta alkaen. Jatkossakin ruotsin opiskelu alakoulussa jakautuu eri tasoihin viimeistään 6. luokalla.

Pelkona meillä on se, että päätöstä ei saada tehtyä vaan se jätetään roikkumaan. Se voi johtaa siihen, että päätöksiä ei tehdä kokonaisuutta ajatellen vaan nopeasti lukukausi kerrallaan. Opettajien sitoutuminen työpaikkaan ja työnantajaan vaarantuu epävarmuudesta johtuen. Muutoksiin tulisi varata riittävästi aikaa, jotta esimerkiksi toimintakulttuurin muutos ehditään suunnitella toimivaksi ja järkeväksi, eikä päätös tule yhtäkkiä.

Säästöjä ei saavuteta tekemättä jonkinnäköisiä investointeja esim. rakennusten peruskunto, riittäminen, mahdolliset tulevat sisäilmaongelmat, koulukuljetusten järjestäminen. Täytyykö laskelmia yrittää tehdä vielä tarkemmin? Todellisia säästöjä olisivat koulurakennuksista luopuminen, kuten Taalintehtaan ja Västanfjärdin koulu.

Skärgårdsnämnden/utlåtande gällande utredningen av den grundläggande utbildningen 2024

Gällande Hitis Rosala skola (HRS) anser nämnden att skolan bör fortsätta i sin nuvarande form. Trots få elever har barnen som gått i HRS klarat sig bra i sina fortsatta studier och även de sociala färdigheterna har varit på en god nivå. Man bör beakta den trygghet en liten skola ger för barnen i starten av sin skolbana. Därtill gör transporterna till tex Dalsbruk skoldagen oskäligt lång. För att öka elevunderlaget kunde man utreda om även skärgårdsbarn som skulle behöva transport från andra öar kunde gå i HRS i stället för Dalsbruks skola.

Ser man skolan ur ett ekonomiskt perspektiv bör man acceptera skolans högre kostnader då de ändå är små i absoluta tal. Därtill betjänar skolan även daghemsbarn och förskolebarn. Och om man därtill beaktar skärgårdstillägget kommunen erhåller är skolan just ett sådant konkret användningsändamål för dessa medel som skärgårdslagen hänvisar till. Samtidigt är skolan en stark symbol för ”levande skärgård” och ”framtidstro”.

När det kommer till högstadieutbildningen är Dalsbruks skola absolut nödvändig för att skärgårdsbarnens resetid skall hållas rimlig och avståndet skäligt enligt skärgårdslagen. Att överväga inkvartering är heller inget alternativ i dagens värld. Man bör också beakta finskspråkiga elevers behov av skolgång på skäligt avstånd varför även finska skolan i Dalsbruk bör fortsätta.
Skärgårdsnämnden/utlåtande gällande utredningen av den grundläggande utbildningen 2024

Gällande Hitis Rosala skola (HRS) anser nämnden att skolan bör fortsätta i sin nuvarande form. Trots få elever har barnen som gått i HRS klarat sig bra i sina fortsatta studier och även de sociala färdigheterna har varit på en god nivå. Man bör beakta den trygghet en liten skola ger för barnen i starten av sin skolbana. Därtill gör transporterna till tex Dalsbruk skoldagen oskäligt lång. För att öka elevunderlaget kunde man utreda om även skärgårdsbarn som skulle behöva transport från andra öar kunde gå i HRS i stället för Dalsbruks skola.

Ser man skolan ur ett ekonomiskt perspektiv bör man acceptera skolans högre kostnader då de ändå är små i absoluta tal. Därtill betjänar skolan även daghemsbarn och förskolebarn. Och om man därtill beaktar skärgårdstillägget kommunen erhåller är skolan just ett sådant konkret användningsändamål för dessa medel som skärgårdslagen hänvisar till. Samtidigt är skolan en stark symbol för ”levande skärgård” och ”framtidstro”.

När det kommer till högstadieutbildningen är Dalsbruks skola absolut nödvändig för att skärgårdsbarnens resetid skall hållas rimlig och avståndet skäligt enligt skärgårdslagen. Att överväga inkvartering är heller inget alternativ i dagens värld. Man bör också beakta finskspråkiga elevers behov av skolgång på skäligt avstånd varför även finska skolan i Dalsbruk bör fortsätta.

Ungdomsfullmäktiges utlåtande om utredningen av den grundläggande utbildningen

Ungdomsfullmäktige anser att för ett framtida attraktivt samt barnvänligt Kimitoön, krävs ett omfattande skolnätverk. Detta innebär att det finns skolor runtom på ön som erbjuder undervisning för unga, på båda språken. Vare sig detta infattar att slå ihop språkgrupper eller förflytta sig mellan byggnader bör ändringar ske så att dessa krav uppfylls. Ungdomsfullmäktige önskar att Kimitoön i framtiden garanterar en kvalitativ, jämlik samt trygg utbildning.

Den mest självklara gemensamma ståndpunkten vi i Ungdomsfullmäktige har enats om, är att förslaget angående flytt till grannkommuner för den finska sidans 7–9 är uteslutet. Detta skulle leda till en ännu mindre migration till Kimitoön och en orättvis behandling mot språkgruppen. Dessutom skulle detta medföra stora kostnader i elevtransporter.

Att flytta in en svensk- och en finskspråkig skola under samma tak kan resultera i många positiva påföljder. Detta skulle främja samarbetet mellan de olika språken på ön, vilka just nu upplevs vara väldigt avlägsna från varandra. En gemenskap mellan de olika språkgrupperna skulle medföra möjlighet till nya bekantskaper, krossa språkbarriären och ge upphov till en mer enad Kimitoö. Därtill skulle unga redan i tidig ålder komma i kontakt med det andra inhemska språket vilket skulle underlätta språkinlärningen.

Det viktigaste för oss i Ungdomsfullmäktige är att säkerställa en kvalitativ undervisning i de skolor som finns på Kimitoön. Detta innefattar behöriga lärare, rättvis behandling samt inspirerande skolmiljöer nära hemorten. För att detta ska kunna förverkligas är de unga öppna för möjligheter såsom distansstudier eller “modifierade skolveckor”. För att någondera av dessa koncept skulle fungera krävs en noggrann planering och mycket arbete. Trots detta är det inte omöjligt att verkställa någonting liknande i framtiden.

Vi unga ser det värdefullt att kommunen lyssnar på oss i den här typens frågor och önskar att ni tar våra åsikter i beaktande. En säker barndom i vilken det går att kombinera en högklassig skolgång, inspirerande hobbyn samt kärleksfull familj är receptet på en bra grund till livet.

Utlåtande i frågan om utveckling av skolnätverket

Föräldraföreningen i Dalsbruks skola och Hitis-Rosala skola grundades på nytt i och med ett
konstituerande möte i Dalsbruk 10.4.2024. Den tidigare aktiva verksamheten upphörde tillfälligt
på grund av coronapandemin.

Kimitoöns kommun har beställt en utredning av konsultföretaget Vertikal för att utreda
skolnätverkets framtid i kommunen och frågan behandlas som bäst av beslutsfattarna. Medan
andra aktörer gjort sin röst hörd i skolfrågan har föräldrarna eller gemenskapen omkring skolorna
inte haft någon omfattande möjlighet att uttrycka sin åsikt. Därför väljer Föräldraföreningen att
bidra med följande synpunkter.

1. Tidtabellen för utveckling av skolnätverket
   Vi håller med om att frågan om att utveckla skolan och dess kvalitet på Kimitoön är en viktig
   fråga. Tyvärr är tidsplanen för beslut gällande skolnätverket alltför hastig, till och med helt
   orimlig. Utredningen publicerades för offentligheten den 13 mars, och frågan bereds under april och maj månad för att sedan beslutas av kommunfullmäktige i juni. Tidsramen ger inget utrymme för att öppet diskutera frågan eller eventuellt ta fram nya alternativ och underlag.
   Tidtabellen underskattar också skolornas betydelse på ön. Skolfrågan är en stor framtidsfråga för både familjer, lärare, skärgården och hela Kimitoöns framtid. Frågan kopplas också samman med frågan om det ska finnas kommunala arbetsplatser i kommunens sydvästra del, vilket har stor inverkan exempelvis på möjligheterna för familjer att bo och verka i de sydvästra delarna av kommunen året om. Att besluta om nedläggningar i skolnätverket är inget som man kan besluta om så här hastigt.
   
   Vi ser inte heller starka argument för att beslut om skolnätverket ska tas omedelbart utan att
   öppna för alternativa lösningar och fördjupning. De nedåtgående elevantalen i skolorna är en
   framtidsprognos som inflyttning eller andra faktorer kan förändra. Då dessutom kommunens
   budget visar ett överskott de senaste åren finns det inte heller akuta ekonomiska skäl att göra
   förhastade beslut. Detta betyder inte att man kan vänta med att arbeta för att främja skolornas
   positiva utveckling.
2. En otillräcklig konsultutredning
   Konsultföretaget Vertikals utredning är en omfattande sammanställning av ekonomiska data och elevprognoser. Underlaget saknar trots detta många perspektiv som är avgörande för skolfrågan i Kimitoöns kommun.
   
   En del brister lyfts fram i den namninsamling som samlat över 400 namn för att trygga
   högstadiet i Dalsbruk. Motsvarande namninsamling för Hitis-Rosala skola har samlat över 200
   underskrifter. Konsultutredningen, som baseras på barns lokalisering enligt postnummer,
   beaktar inte skolvägen för barn som nu och i framtiden bor på andra öar i skärgården i Kimitoöns kommun än Hitis-Rosala. Då kommunen strävar efter att främja en levande skärgård är underlaget bristfälligt då det frånser många sociala och ekonomiska konsekvenser av en
   eventuell nedstängning av högstadieskolan i Dalsbruk eller skolan i Hitis-Rosala.
   För invånarnas och kommunens del handlar frågan om skolorna i Dalsbruk och Hitis-Rosala
   också om det ska finnas förutsättningar att bo och verka i skärgården i framtiden. Att lägga ner
   skolor där skärgårdsbarn går är inte förenligt med kommunens strategi om en levande skärgård.
   
   Som det historiska elevantalet i Hitis-Rosalas skola visar har elevantalen gått både upp och ner
   kraftigt över tid.
   
   Kimitoön jämförs i utredningen med en grupp kommuner i Österbotten. Eventuellt skulle en mer
   lämplig jämförelse vara med Korpo och Nagu i Pargas kommun, där förutsättningarna på många
   sätt liknar Kimitoön.
   
   Där har man, till skillnad från många av jämförelsekommunerna i Österbotten, efter förslag om
   nedstängningar kommit fram till att skolnätverket är en nyckelfråga för att locka både inflyttare
   och nuvarande invånare att stanna. I Nagu och Korpo arbetar man utifrån ett fördjupat samarbete mellan skolor, som även det gärna skulle få utredas som modell även för Kimitoön.
   Det största problemet är att alternativen som utreds är så enkelriktade och ensidiga, eventuellt för att få en flytt av högstadiet från Dalsbruk till Kimito att framstå som självklar eller motiverad.
   Vi anser att man i första hand borde utreda andra lösningar och nya samarbeten för att trygga
   skolorna och bra undervisning. Man behöver utreda alla alternativ, också modeller där tre
   högstadier på ön ingår i ett tätt samarbete på nuvarande platser eller att högstadieverksamheten helt skulle flyttas till Dalsbruk.
   
   Oberoende av det framtida skolnätverket behöver frågan om rekrytering av kunniga lärare särskild uppmärksamhet snarast. Här kanske också kreativa lösningar behövs. Det här är en fråga som kommunen, de berörda skolorna och föräldraföreningen gärna också kan ta upp i samarbete.
3. Slutsats
   På grund av den strama tidtabellen och bristerna i utredningen anser Föräldraföreningen i
   Dalsbruks och Hitis-Rosalas skolor att det inte finns förutsättningar att dra ned på skolnätverket
   genom denna process. Vi vill se och jobba i samarbete med andra aktörer för en långsiktig framtid med ökande elevantal, god gemenskap och bra pedagogik vid enhetsskolan med klasserna 1-9 i Dalsbruk och lågstadieskolan i Hitis-Rosala. Ett hot om skolnedstängning motverkar förutom dessa mål också framtidstron i Kimitoöns kommun.
   
   
   Godkänd av styrelsen för Föräldraföreningen i Dalsbruks skola och Hitis-Rosala skola

Upprop för bevarandet av Västanfjärds skola

Planerna på en omorganisering av skolnätet i Kimitoöns kommun har skapat en oro för Västanfjärds skolas framtid bland såväl skolans elever och föräldrar som Västanfjärdsbor i allmänhet. Från Västanfjärds skolas föräldraförenings sida vill vi härmed föra fram några tungt vägande skäl till att Västanfjärds skola ska få fortsätta verka.

UTREDNINGEN TALAR FÖR ATT BEVARA SKOLAN. Av den utredning som kommunen har låtit göra framgår det att Västanfjärds skola bedriver en mångsidig, högklassig och kostnadseffektiv pedagogik. Utredningen slår även fast att skolhuset är i bäst skick av alla kommunens skolbyggnader. Utredarna ser ingen anledning att stänga skolan så länge elevunderlaget räcker till en tvålärarskola.

SKOLAN LOCKAR ELEVER UTANFÖR UPPTAGNINGSOMRÅDET OCH ÖVER SPRÅKGRÄNSERNA. I Västanfjärds skola går elever som bor i byar utanför skolans upptagningsområde och fler är på väg. Även finskspråkiga familjer har planer på att sätta sina barn i Västanfjärds skola. Vi bedömer att den elevprognos som presenterades i utredningen missar ett tiotal blivande elever. När beslut om en skolas vara eller icke vara fattas är det av största vikt att sifforna stämmer och vi hoppas därför att beredningen ser över och korrigerar statistiken för Västanfjärds del.

Att familjer som inte bor i upptagningsområdet väljer Västanfjärds skola och bekostar sina skolskjutsar själva vittnar om skolans dragningskraft. Vi frågar oss hur många som skulle välja Västanfjärds skola om upptagningsgränserna drogs på ett ändamålsenligare sätt eller om man friare fick välja vilken av öns skolor man helst vill låta sitt barn gå i.

UNDERVISNING I UNIK MILJÖ. Västanfjärds skola verkar i en unik landsbygdsmiljö. Skogar och åkrar kringgärdar skolan och en strand finns på cykelavstånd. Närheten till naturen utnyttjas aktivt i undervisningen. Skolgården är väl tilltagen och mångsidigt stimulerande med miniarena och natur som inbjuder till lek. Det röda skolhuset med vita knutar för tankarna till Bullerbyn. I skolan lever landsbygdsidyllen kvar i bästa bemärkelse.

SOCIAL GEMENSKAP ÖVER ÅLDERSGRÄNSERNA. Alldeles intill Västanfjärds skola ligger Sofia dagis med förskola och eftisverksamhet. Övergången från förskola till skola är sömlös tack vare det nära samarbetet mellan enheterna. Äldre elever besöker dagis och övar sig i att ta ansvar genom att läsa böcker och ordna lekar för barnen där. Förskolans barn får tillfälle att besöka skolan flera gånger innan det är dags att börja. Inom skolan är också samarbetet mellan klasserna tätt. Denna gemenskap över åldersgränserna genererar trygghet, en stark vi-känsla och en förmåga att umgås med och ta hänsyn till andra än enbart jämnåriga.

DEN LILLA SKOLANS STYRKOR. Vi lever i oroliga tider som präglas av tilltagande ångest på olika plan i samhället. Mobbningens destruktiva och rentav fatala följder har vi igen sett ett tragiskt prov på. Olika former av specialbehov blir allt vanligare bland barn. Som påpekats i skolutredningen kan den lilla skolans överskådliga och trygga miljö i sig fungera som ett stöd för barn med specialbehov. I ett sammanhang där alla känner alla och lärarna har tid att se och lära känna varje enskild elev är det möjligt att bemöta eleven som en unik individ och tillgodose hens behov. Vi är övertygade om att detta bidrar till att förebygga potentiella problem och gör det lättare att upptäcka och ta tag i de problem som uppkommer.

VÄSTANFJÄRDS BETYDELSE FÖR SKOLAN OCH SKOLANS BETYDELSE FÖR VÄSTANFJÄRD. Trots att Västanfjärd egentligen inte bara är en by utan många, finns det en stark bya-anda som innefattar hela Västanfjärd. Denna berikar undervisningen i Västanfjärds skola på många plan. Grannbonden lånar ut sin skog för utfärder och friluftspedagogik, Byarådet har rustat upp en strand för eleverna och byggt fågelholkar med dem, eleverna får pröva på golf på golfbanan invid, gästhamnen i Kalkholmen står till deras förfogande för utfärder och aktiviteter och jippon har ordnats i samarbete med Röda Korsets lokalavdelning.

När skolan bjuder till julfest och avslutning fylls Vårdkasen och miniarenan till sista platsen. Allsköns skolevenemang dit anhöriga välkomnas är alltid välbesökta. Skolans angelägenheter engagerar brett inom lokalsamhället och dess fortsatta existens är en ödesfråga för bygden. I skolan finns framtiden och återväxten, en anledning att flytta eller återflytta till Västanfjärd och skapa sig ett liv där. Utan skolan är den levande landsbygden i denna del av kommunen snart ett minne blott.

EN STÄNGNING SKULLE KOSTA BÅDE BARNEN OCH KOMMUNEN. I utredningen sägs det att en flytt av Västanfjärds elever till Amosparken skulle underlättas av att det redan finns en skolskjuts som kör den rutten. Denna skolskjuts tar en timme per väg för dem som bor i början av rutten. Det är utmanande redan för de äldre elever som nu åker den, och vi frågar oss hur tungt det skulle vara för en liten etta. Elever i klasserna 1–6 har heller inte samma skoltider som högstadie-elever eller gymnasister. Ska de vänta i upp till två timmar på att få åka hem? Eller blir det frågan om flera skolskjutsar och därmed ytterligare kostnader?

Att uppskatta de indirekta kostnaderna av mindre smidiga skolstarter, bortfall av trygghet och alla de övriga fördelarna som Västanfjärds skola erbjuder sina elever är svårt, men vi är övertygade om att en skolstängning skulle medföra kännbara kostnader. Vi hoppas att kommunen innan beslut fattas gör en grundlig kalkyl av följderna av en eventuell skolstängning, ekonomiskt, psykologiskt och socialt.

I Västanfjärds skola går många barn vars familjer har flyttat till Västanfjärd uttryckligen för skolans skull. De funderar nu allvarligt på att flytta bort om skolan stänger. Flyttlassen åker inte nödvändigtvis till Kimito, utan kanske till helt andra orter som kan erbjuda familjerna det som Västanfjärds skola erbjöd. Om Västanfjärds skola stänger riskerar kommunen att förlora invånare i just de åldrar som kommunen borde värna om. Invånare som betalar skatt och bidrar till återväxten.

Omvänt kunde och borde Västanfjärds skola användas aktivt i kommunens profilering utåt. Av anledningarna som listats ovan torde det framgå att Västanfjärds skola är en skola som kan tilltala många också utanför kommunens gränser.

Västanfjärd 7.4.2024
Västanfjärds skolas föräldraförening